Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Olika syn på jämställdhetsarbete

Olika syn på jämställdhetsarbete

Ylva Fältholm. Foto: Melina Granberg
– På sikt är det inget idealtillstånd att arbeta med sådana här särskilda satsningar, säger Ylva Fältholm, professor vid Luleå tekniska universitet om arbetet att få fram fler kvinnliga professorer. Foto: Melina Granberg

Regeringen vill öka jämställdheten vid rekrytering av professorer till högskolan. Bland de tekniska lärosätena råder det delade meningar om hur man ska jobba för att få in fler kvinnor.

Andelen kvinnliga professorer vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, är 11 procent i dag. Siffran är för låg, tycker Gustav Amberg, vicerektor med ansvar för fakultetsförnyelse och jämställdhet.

Gustav Amberg. Foto: Olov Von Hofsten
Gustav Amberg. Foto: Olov Von Hofsten

– KTH arbetar för världen och samhället genom att ta fram teknik som ska lösa de stora världsutmaningarna, till exempel i form av energi och bioteknik. Det är klart att teknik är viktigt, att det innebär både makt och möjligheter. Då är det självklart att vi behöver duktiga och smarta människor, säger han när han får frågan om varför det är viktigt att jobba med jämställdhet.

Regeringen föreslog nyligen att landets lärosäten själva ska sätta upp mål för att öka andelen kvinnliga professorer. Det är bland annat för att åstadkomma detta som KTH sedan 2010 använder sig av ”tenure track”. Det är, förklarar Gustav Amberg, ett karriärspår, ett sätt att underlätta för akademiker att nå hela vägen till att bli professor. Förutsättningarna ska vara tydliga och alla ska få tillgång till samma stöd, till exempel från mentorer. Detta ska minska de informella vägarnas betydelse.

– Man måste titta på varför det ser ut som det gör. I mansdominerade organisationer är det svårare för dem som är i minoritet, kvinnorna, särskilt där systemet är otydligt. Ett klassiskt exempel är där beslut fattas i herrbastun. Därför anser vi att ”tenure track” är en jämställdhetsåtgärd, säger Gustav Amberg.

Det som är viktigt är att hela tiden vara medveten om genus och jämställdhet i arbetet, tycker Gustav Amberg och berättar att han har kontinuerlig hjälp av genusforskare på högskolan. Det handlar inte bara om att fler chefer ska vara kvinnor, utan också att chefer ska vara medvetna om jämställdhetsarbetet och att ledningsgrupper tränas i jämställdhetstänk bland annat vid rekrytering.

Chalmers Tekniska högskola har en lite annan inställning till frågan. Där följer man upp hur fördelningen mellan könen ser ut åtminstone en gång per år för att se att det går ”åt rätt håll”. Men högskolan har inte särskilda satsningar för att lyfta fram kvinnor och reserverar sig mot att betona kön före funktion eftersom det riskerar att förstärka en idé om att kvinnor är del av ett kollektiv i stället för att vara individer.

På Chalmers finns totalt 197 professorer, varav 9 procent är kvinnor. Johanna Andersson, jämställdhetssamordnare, berättar att det inte finns några särskilda procentmål satta lokalt. För att få en mångfald tror hon på att vara tydlig och transparent.

Johanna Andersson. Foto: Jan-Olof Yxell
Johanna Andersson. Foto: Jan-Olof Yxell

– Vi ser det i tre steg, långsiktigt. Steg ett är att vara noggrann, identifiera och uppmana intressanta personer att söka, så att vi har breda sökfält. Och sedan handlar det om att det är duktiga personer som arbetar med rekrytering, så inte kön spelar in. Vi arbetar också med att ha tydliga kravprofiler. Att vara en attraktiv och bra arbetsgivare är också viktigt, säger Johanna Andersson.

Vid Luleå tekniska universitet är 17 procent av de 115 tillsvidareanställda professorerna, specifikt helårsarbetskrafter i statistikspråk, kvinnor. Sett bara till de tekniska ämnena är de uppskattningsvis ett par procentenheter mindre. Ambitionen är att nå upp till åtminstone 40/60, berättar Ylva Fältholm, professor vid Luleå tekniska universitet, som har skrivit flera rapporter och arbetar i EU-projekt för att öka andelen kvinnor i akademin.

Sedan 2006 har universitetet haft en särskild strategisk satsning för att kvinnor ska meritera sig, både till docent och professor. Där ingår finansiering för forskning, ledarutvecklingsprogram och mentorskap.

– Satsningen är egentligen inte inriktad på specifikt kvinnor, utan på ”underrepresenterat kön”, men det har inte varit några män som har fått finansiering ännu, berättar Ylva Fältholm.

Luleå tekniska universitet jobbar, liksom KTH, även med att göra anställda medvetna om genusfrågor och ändra attityder, bland annat i samband med rekryteringsprocesser.

– Vi har ett tryck på oss utifrån att göra det, men det är en demokratifråga också, att båda könen ska ha samma möjligheter att komma in på alla områden.

Universitetet har tittat på hur manliga och kvinnliga sökande diskuterades, att det uppfattades som konstigt när en kvinnas ansökan inte var komplett, men inte för män. Eller att det bedömdes vara ett tecken på social kompetens när män refererade till sin familj och som potential för ledarskap, men inte i kvinnornas fall.

– Detta hade i slutänden ingen betydelse för utfallet av rekryteringarna, men säger något om hur man betraktar och bedömer kvinnor och män, säger Ylva Fältholm.

För att få fler kvinnliga sökande till professorstjänster måste man också jobba brett.

– På sikt är det inget idealtillstånd att arbeta med sådana här särskilda satsningar. När man når en kritisk massa, på sikt, blir det tillräckligt många kvinnor representerade för att det ska ha betydelse och för att dessa särskilda satsningar inte ska behövas.

Linköpings tekniska högskola har sedan ett antal år tillbaka satsat på att särskilt stödja kvinnliga docenter genom extra forskningsanslag. Enligt Magnus Borga, prodekan på Linköpings tekniska högskola, har andelen kvinnliga docenter ökat sedan det infördes. Dock är det för tidigt att avgöra vilken effekt det har på andelen kvinnliga professorer, uppger han.

Ingenjören har även sökt Lunds tekniska högskola för en kommentar om jämställdhetsarbetet.

Läs tidigare artikel: Högskolan måste blir mer jämställd

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA