Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Smarta elnät avgörande för grön el

Smarta elnät avgörande för grön el

Smarta elnät är helt nödvändiga för omställningen till grön el. Och det kommer nya innovationer. Det var en av slutsatserna av årets upplaga av Miljödagen som arrangerades i går av Sveriges Ingenjörer.

Huvudnumret i årets upplaga av Miljödagen var en energipolitisk debatt mellan riksdagspartiernas talesmän i energifrågor. Men innan de drabbade samman fick åhörarna en genomgång om smarta elnät.

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH, talade om hur avgörande de är för att kunna bygga ut sol- och vindkraft. Utmaningarna för att bygga ut smarta elnät är stora och består främst i att hantera de förnybara energikällorna. För att klara deras ojämna tillskott av energi måste elnätet förstärkas och integreras mellan länderna. Men det kommer hela tiden ny teknik som löser problem. Nya material för isolation och nya lösningar för energilager, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Ett viktigt bidrag till framtidens smarta elnät presenterades av Jürgen Häfner och Lars Liljestrand, båda från ABB. De pratade om sin innovation, en brytare för högspänd likström. Likström ger mindre förluster när elen ska transporteras långa sträckor, men först med deras uppfinning slipper man stänga av stora delar av nätet om det uppstår ett fel någonstans.

Temat för politikerdebatten var också egentligen utvecklingen av elnäten, men debattörerna, en från varje riksdagsparti utom Sverigedemokraterna, halkade in i de gamla skyttegravarna om för eller emot kärnkraft. Något förenklat kan man säga att de rödgröna argumenterade emot kärnkraft medan de borgerliga argumenterade för den.

Mats Odell, Kristdemokraterna, ville se en blocköverskridande överenskommelse för att säkra god tillgång på elkraft även när solen gick ner och när det inte blåste, medan Lise Nordin, Miljöpartiet snabbt påpekade att även svenska kärnkraftverk är gamla och ofta måste snabbstoppas.

Kent Persson, Vänstern, inskärpte behovet av subventioner för att åstadkomma teknikgenombrott i energisektorn, medan Ingemar Nilsson, socialdemokraterna, poängterade att det behövs långa investeringshorisonter.

Eva Flyborg, Folkpartiet, var liksom de övriga i panelen teknikoptimist och ville satsa på teknikforskning, men ansåg att kärnkraften är här för att stanna. När Cecilie Tenfjord Toftby, Moderaterna, poängterade att kärnkraften är nödvändig som baskraft i det svenska elnätet, svarade Lise Nordin, mp, att det bara är kärnkraftsförespråkare som pratar om baskraft. Vattenkraften reglerar redan i dag sol- och vindkraft, och det kan också smarta elnät göra. Roger Tiefensee, Centern, påpekade också att smarta elnät som spänner över hela Europa kan fungera som en baskraft.

– Det blåser alltid någonstans, sade han.

Cecilie Tenfjord Toftby reagerade på att Åsa Romson i debattprogrammet Agenda nyligen inte hade velat svara på om huruvida hon i en rödgrön regering tänkte tvinga Vattenfall att stoppa all planering av ny kärnkraft eller inte.

– Vill hon ha grön politik eller vill hon bara ha makt? Undrade Cecilie Tenfjord Toftby.

Mats Odell inflikade:

– Den i panelen som inte vill ha makt kan ju räcka upp en hand…

När skrattet från publiken lagt sig lade han till att även han visst ville ha så mycket sol och vind som det är möjligt, med tanke på tillgänglig reglerkraft. Han exemplifierade med nya säkerhetslösningar i nya amerikanska kärnkraftverk och att Polen siktar på att bygga ut kärnkraften för att slippa vara beroende av rysk gas.

Så lade han till att det behövs fler ingenjörer och färre religionsutövare i energifrågan.

– Ska jag säga, som kommer från ett parti som har sina rötter i det, lade han till och lockade fram nya skratt.

De borgerliga ville varken subventionera eller stoppa ny kärnkraft. Kent Persson, från Vänsterpartiet frågade då vad som händer när marknaden inte vill bygga kärnkraft, eftersom nästan alla aktörer finner den olönsam. Eva Flyborg svarade att om elproduktionen behövs så byggs det nytt.

Moderatorerna fick påminna debattörerna flera gånger att inte bara prata om kärnkraft. Mats Odell nämnde då en ny svensk teknik, en katalytisk process som omvandlar ligninet i cellulosa till ett slags råolja som sedan kan bli diesel eller bensin. Lise Nordin kom med flera konkreta förslag. Hon ville se ett omställningsstöd för dem som byter från direktverkande el, och ett så kallat bonus-malussystem som gör det dyrt att köpa bränsletörstiga bilar.

Efter debatten delade Sveriges Ingenjörers miljöfond ut en rad stipendier till studenter och forskare. Största bidraget, på 352 000 kronor, gick till Stephan Köhler, Lutz Ahrens, Alexander Keuchen och Karin Wiberg vid SLU för vattenreing. Sveriges Ingenjörers Miljöpris gick till SVT-journalisten Henrik Ekman som i många år rapporterat om miljöfrågor.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

3
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

1
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA