Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Smarta elnät avgörande för grön el

Smarta elnät avgörande för grön el

Smarta elnät är helt nödvändiga för omställningen till grön el. Och det kommer nya innovationer. Det var en av slutsatserna av årets upplaga av Miljödagen som arrangerades i går av Sveriges Ingenjörer.

Huvudnumret i årets upplaga av Miljödagen var en energipolitisk debatt mellan riksdagspartiernas talesmän i energifrågor. Men innan de drabbade samman fick åhörarna en genomgång om smarta elnät.

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH, talade om hur avgörande de är för att kunna bygga ut sol- och vindkraft. Utmaningarna för att bygga ut smarta elnät är stora och består främst i att hantera de förnybara energikällorna. För att klara deras ojämna tillskott av energi måste elnätet förstärkas och integreras mellan länderna. Men det kommer hela tiden ny teknik som löser problem. Nya material för isolation och nya lösningar för energilager, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Ett viktigt bidrag till framtidens smarta elnät presenterades av Jürgen Häfner och Lars Liljestrand, båda från ABB. De pratade om sin innovation, en brytare för högspänd likström. Likström ger mindre förluster när elen ska transporteras långa sträckor, men först med deras uppfinning slipper man stänga av stora delar av nätet om det uppstår ett fel någonstans.

Temat för politikerdebatten var också egentligen utvecklingen av elnäten, men debattörerna, en från varje riksdagsparti utom Sverigedemokraterna, halkade in i de gamla skyttegravarna om för eller emot kärnkraft. Något förenklat kan man säga att de rödgröna argumenterade emot kärnkraft medan de borgerliga argumenterade för den.

Mats Odell, Kristdemokraterna, ville se en blocköverskridande överenskommelse för att säkra god tillgång på elkraft även när solen gick ner och när det inte blåste, medan Lise Nordin, Miljöpartiet snabbt påpekade att även svenska kärnkraftverk är gamla och ofta måste snabbstoppas.

Kent Persson, Vänstern, inskärpte behovet av subventioner för att åstadkomma teknikgenombrott i energisektorn, medan Ingemar Nilsson, socialdemokraterna, poängterade att det behövs långa investeringshorisonter.

Eva Flyborg, Folkpartiet, var liksom de övriga i panelen teknikoptimist och ville satsa på teknikforskning, men ansåg att kärnkraften är här för att stanna. När Cecilie Tenfjord Toftby, Moderaterna, poängterade att kärnkraften är nödvändig som baskraft i det svenska elnätet, svarade Lise Nordin, mp, att det bara är kärnkraftsförespråkare som pratar om baskraft. Vattenkraften reglerar redan i dag sol- och vindkraft, och det kan också smarta elnät göra. Roger Tiefensee, Centern, påpekade också att smarta elnät som spänner över hela Europa kan fungera som en baskraft.

– Det blåser alltid någonstans, sade han.

Cecilie Tenfjord Toftby reagerade på att Åsa Romson i debattprogrammet Agenda nyligen inte hade velat svara på om huruvida hon i en rödgrön regering tänkte tvinga Vattenfall att stoppa all planering av ny kärnkraft eller inte.

– Vill hon ha grön politik eller vill hon bara ha makt? Undrade Cecilie Tenfjord Toftby.

Mats Odell inflikade:

– Den i panelen som inte vill ha makt kan ju räcka upp en hand…

När skrattet från publiken lagt sig lade han till att även han visst ville ha så mycket sol och vind som det är möjligt, med tanke på tillgänglig reglerkraft. Han exemplifierade med nya säkerhetslösningar i nya amerikanska kärnkraftverk och att Polen siktar på att bygga ut kärnkraften för att slippa vara beroende av rysk gas.

Så lade han till att det behövs fler ingenjörer och färre religionsutövare i energifrågan.

– Ska jag säga, som kommer från ett parti som har sina rötter i det, lade han till och lockade fram nya skratt.

De borgerliga ville varken subventionera eller stoppa ny kärnkraft. Kent Persson, från Vänsterpartiet frågade då vad som händer när marknaden inte vill bygga kärnkraft, eftersom nästan alla aktörer finner den olönsam. Eva Flyborg svarade att om elproduktionen behövs så byggs det nytt.

Moderatorerna fick påminna debattörerna flera gånger att inte bara prata om kärnkraft. Mats Odell nämnde då en ny svensk teknik, en katalytisk process som omvandlar ligninet i cellulosa till ett slags råolja som sedan kan bli diesel eller bensin. Lise Nordin kom med flera konkreta förslag. Hon ville se ett omställningsstöd för dem som byter från direktverkande el, och ett så kallat bonus-malussystem som gör det dyrt att köpa bränsletörstiga bilar.

Efter debatten delade Sveriges Ingenjörers miljöfond ut en rad stipendier till studenter och forskare. Största bidraget, på 352 000 kronor, gick till Stephan Köhler, Lutz Ahrens, Alexander Keuchen och Karin Wiberg vid SLU för vattenreing. Sveriges Ingenjörers Miljöpris gick till SVT-journalisten Henrik Ekman som i många år rapporterat om miljöfrågor.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Se vad generaldirektörerna tjänar på 30 myndigheter som är stora arbetsgivare för ingenjörer. Deras löneökningar blev med ett undantag, under 2 procent.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA