Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Elektroniska tatueringar på hjärnan

Elektroniska tatueringar på hjärnan

Det är en av de sista föreläsningarna på vetenskapliga mässan AAAS i Chicago. John A. Rogers, en materialforskare vid University of Illinois, kommer in på scenen. Han presenteras som ett geni. Det tar en bra stund för presentatören att tröska igenom hans CV. Och när John Rogers själv börjar prata låter han som ett geni också. Men det går oerhört fort, nästan för fort, sannolikt för att håller ungefär samma föreläsning som han har gjort många gånger innan.

På en elektronisk tavla bredvid scenen kan vi se hans ord skrivas fram i vita bokstäver mot en mörk skärm. Men ordflödet är rasande och meningarna försvinner strax upp utanför skärmen utan att ge någon större hjälp.

John Rogers drar den integrerade kretsens historia på en halv minut och konstaterar att det kanske är världens mest framgångsrika teknologi någonsin. Men han är inte nöjd med att jobba med det. Han är ett geni och har kommit på hur man spränger gränserna för kiselbaserad halvledarteknik.

Han har kommit på hur man kan koppla ihop elektroniken med den mänskliga kroppen. Han håller upp en sådan där låtsastatuering som barn brukar tycka om. Den här föreställer en pirat med en lapp för ögat. Men bakom piratens lömska blick döljer sig ett slags liten dator som är några nanometer tjock, och som kan fästas vid skinnet för att ge och ta emot trådlösa radiosignaler.

John Rogers berättar att han en tid letade efter material som skulle kunna koppla ihop elektronik och människa. Tills han hittade tillbaka till kisel som, förutom att det redan är starkt etablerat inom elektroniken, också visade sig vara både böjligt och lösligt i vatten – om det tillverkas i tillräckligt tunna skikt.

För att få sina extremt tunna kiselkretsar att hålla, monterar han dem på ett utspänt gummisubstrat. När gummit därefter får slappna av håller det ihop kiselkretsen som får just de böjliga och följsamma egenskaper som krävs för att det ska kunna fästas både på skinnet och på organ inuti kroppen. Han liknar det vid ett dragspel med kisel.

Låtsastatueringen fäster man i alla fall just på samma sätt som barnens låtsastatueringar. Lägg mot huden och gnid med vatten på ovansidan. Och det är så tunt att man inte känner att man har den på sig. Där sitter den och mäter din muskelaktivitet, hjärtslag – eller kanske din hjärnaktivitet, din EEG, om den sitter på huvudet.

Han pratar fortfarande med en rasande hastighet. Nu hinner textaren inte riktigt med. Texten på skylten presenterar det han sade nyss. Själv har han hunnit byta ämne.

John Rogers har redan omsatt idéerna i flera företag. Han har bland annat tagit fram en mössa med en led-lampa som lyser varnande när bäraren – till exempel en amerikansk fotbollsspelare – får en hjärnskakning.

Han pratar om flera användningsområden: inplanterbara chip för diagnostik, elektronik som inte skräpar och så förstås den militära sidan som är hemlig och som han inte kan prata om.

Där någonstans tar hans rasande ordflöde slut. Applåderna smattrar och mässdeltagarna skingras sakta. Jag är lätt tagen. Senare hittar jag några tidningsartiklar om honom där han pratar om diagnostiska implantat i hjärnan. Då kan jag inte låta bli att fundera på om hans teknik skulle kunna vara ett litet steg mot det som talades på en annan föreläsning, att människan i framtiden kanske kopplar ihop sina tankar med datorerna.

Efter den här blixtrande genomgången av gränsöverskridande idéer känner jag mig inte så värst smart i jämförelse. Jag skulle nog behöva en sådan där låtsastatuering med prestationshöjande elektronik på min hjärna. Då skulle jag minsann också plocka fram några banbrytande innovationer. Till dess får jag nöja mig med att jag åtminstone hann med att någorlunda förstå vad han pratade om.

sturebyline

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

Därför kan hybridarbete skapa konflikter på jobbet

0
Det hybrida arbetslivet kan leda till ökade spänningar och konflikter på arbetsplatsen. Läs om 7 tips för att undvika konflikter och lösa de som trots allt uppstår.

Tuff start för ingenjörer som tog examen under pandemin

0
Inom loppet av ett par veckor förändrades arbetsmarknaden av pandemin. Hur drabbades ingenjörerna som blev klara med sin utbildning våren 2020? Ingenjören har träffat tre av dem.

Så undviker du att drabbas av höststressen

0
För många har hösten rivstartat med aktiviteter och ett högt tempo på jobbet. Men vad kan vi göra för att bli bättre på att hantera stressen? Ingenjören bad Helena Schiller, doktor i folkhälsa, om tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA