Elektroniska tatueringar på hjärnan

0
1060

Det är en av de sista föreläsningarna på vetenskapliga mässan AAAS i Chicago. John A. Rogers, en materialforskare vid University of Illinois, kommer in på scenen. Han presenteras som ett geni. Det tar en bra stund för presentatören att tröska igenom hans CV. Och när John Rogers själv börjar prata låter han som ett geni också. Men det går oerhört fort, nästan för fort, sannolikt för att håller ungefär samma föreläsning som han har gjort många gånger innan.

På en elektronisk tavla bredvid scenen kan vi se hans ord skrivas fram i vita bokstäver mot en mörk skärm. Men ordflödet är rasande och meningarna försvinner strax upp utanför skärmen utan att ge någon större hjälp.

John Rogers drar den integrerade kretsens historia på en halv minut och konstaterar att det kanske är världens mest framgångsrika teknologi någonsin. Men han är inte nöjd med att jobba med det. Han är ett geni och har kommit på hur man spränger gränserna för kiselbaserad halvledarteknik.

Han har kommit på hur man kan koppla ihop elektroniken med den mänskliga kroppen. Han håller upp en sådan där låtsastatuering som barn brukar tycka om. Den här föreställer en pirat med en lapp för ögat. Men bakom piratens lömska blick döljer sig ett slags liten dator som är några nanometer tjock, och som kan fästas vid skinnet för att ge och ta emot trådlösa radiosignaler.

John Rogers berättar att han en tid letade efter material som skulle kunna koppla ihop elektronik och människa. Tills han hittade tillbaka till kisel som, förutom att det redan är starkt etablerat inom elektroniken, också visade sig vara både böjligt och lösligt i vatten – om det tillverkas i tillräckligt tunna skikt.

För att få sina extremt tunna kiselkretsar att hålla, monterar han dem på ett utspänt gummisubstrat. När gummit därefter får slappna av håller det ihop kiselkretsen som får just de böjliga och följsamma egenskaper som krävs för att det ska kunna fästas både på skinnet och på organ inuti kroppen. Han liknar det vid ett dragspel med kisel.

Låtsastatueringen fäster man i alla fall just på samma sätt som barnens låtsastatueringar. Lägg mot huden och gnid med vatten på ovansidan. Och det är så tunt att man inte känner att man har den på sig. Där sitter den och mäter din muskelaktivitet, hjärtslag – eller kanske din hjärnaktivitet, din EEG, om den sitter på huvudet.

Han pratar fortfarande med en rasande hastighet. Nu hinner textaren inte riktigt med. Texten på skylten presenterar det han sade nyss. Själv har han hunnit byta ämne.

John Rogers har redan omsatt idéerna i flera företag. Han har bland annat tagit fram en mössa med en led-lampa som lyser varnande när bäraren – till exempel en amerikansk fotbollsspelare – får en hjärnskakning.

Han pratar om flera användningsområden: inplanterbara chip för diagnostik, elektronik som inte skräpar och så förstås den militära sidan som är hemlig och som han inte kan prata om.

Där någonstans tar hans rasande ordflöde slut. Applåderna smattrar och mässdeltagarna skingras sakta. Jag är lätt tagen. Senare hittar jag några tidningsartiklar om honom där han pratar om diagnostiska implantat i hjärnan. Då kan jag inte låta bli att fundera på om hans teknik skulle kunna vara ett litet steg mot det som talades på en annan föreläsning, att människan i framtiden kanske kopplar ihop sina tankar med datorerna.

Efter den här blixtrande genomgången av gränsöverskridande idéer känner jag mig inte så värst smart i jämförelse. Jag skulle nog behöva en sådan där låtsastatuering med prestationshöjande elektronik på min hjärna. Då skulle jag minsann också plocka fram några banbrytande innovationer. Till dess får jag nöja mig med att jag åtminstone hann med att någorlunda förstå vad han pratade om.

sturebyline

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.