Forskning+näringsliv=sant?

1
1504

Samhället har mycket att vinna på att lärosäten och näringsliv samarbetar mer, menade deltagarna vid ett seminarium om den nya rapporten ”Principer för kvalitet i samverkan”.

Det är drygt ett år kvar tills Vinnova och Vetenskapsrådet ska presentera förslag för hur samverkan ska bli en faktor i kvalitetsgranskningen av högskolor och universitet, vilket ska påverka fördelningen av de direkta anslagen till lärosätena. I fredags kom Sveriges Ingenjörers inlägg i debatten, i form av rapporten ”Principer för samverkan”. Det är en rapport som en särskild expertgrupp har arbetat med i drygt ett års tid, där Dan Brändström, tidigare ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och vd för Riksbankens Jubileumsfond, har suttit som ordförande.

Expertgruppen anser att samverkan med det omgivande samhället kan göra utbildning och forskning bättre. För att öka samverkan har gruppen bland annat föreslagit att man ska integrera samverkan i utvärderingen av både utbildning och forskning, skapa fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle, men också meritera forskare som samverkar.

– Man måste ändra meritvärderingssystemet, man måste hjälpa till med det från statsmakternas sida, man måste tillföra en ordentlig ekonomisk resurs för att främja samverkansuppdraget och framför allt tycker vi att det måste finnas en ny forsknings- och utbildningspolitik, sade Dan Brändström under sitt inledningstal.

Tobias Krantz, fil dr och chef för utbildning, forskning och innovationsfrågor på Svenskt Näringsliv, deltog på seminariet som en av två opponenter på rapporten. Han ser ökad samverkan som ett sätt för Sverige att stå sig i den globala konkurrensen. Samverkan är en nyckel för att få ut mer av forskningen, men också för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden, sade han.

– Samverkan har också en sporrande effekt i utbildning och forskning, sade han.

Rapportens andra opponent, Irene Wennemo, fil dr och ledarskribent på Aftonbladet, betonade att hon tycker att samverkan kan vara väldigt bra, men såg det samtidigt inte som helt oproblematiskt.

– Det finns i det här med samverkan också något annat än en möjlighet till bra forskning, att man tjänar pengar på något som egentligen inte hör till huvuduppgiften. Så den här avogheten mot samverkan som faktiskt kan finnas på högskolor och universitet, det finns något i det som inte bara är en sorts allmän konservatism och ett ”vi har aldrig varit ute i arbetslivet”, utan en slags, ”jag vill förhålla mig okorrupt”, att det är forskningen som ska styra min verksamhet, inte de här pengarna som finns ute, sade hon.

Eftersom det ser så olika ut på olika fakulteter är samverkan också något som är svårt att styra centralt, fortsatte Irene Wennemo. Risken med att försöka descentralisera uppdraget är att fakulteter som gillar samverkan arbetar med det, medan de som inte gör det inte gör någonting, trodde hon, som också sade att samverkan måste byggas in i den vanliga verksamheten och inte som ett sidospår.

Man måste också bygga in mer samverkan i grundutbildningarna, ansåg Irene Wennemo.

– Där man har gjort det så är man inte bara mycket mer anställningsbar när man kommer ut från utbildningarna. Man har också byggt upp relationer mellan arbetsmarknaden och universiteten. Det borde det bli mycket mer av.

Expertgruppen har formulerat sex förslag på åtgärder för att få bättre samverkan mellan lärosätena och näringslivet/det omgivande samhället:

1. Öka resurserna för samverkan
2. Integrera samverkan som ett kriterium i nuvarande utvärderingssystem för utbildning och forskning
3. Utforma utvärderingssystemen så att lärosätenas autonomi ökar och där samverkansarbetet också granskas
4. Meritera forskare som samverkar
5. Låt externa kollegor granska samverkan
6. Skapa fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle

Här hittar du den fullständiga rapporten ”Principer för samverkan” som innehåller exempel på samverkan vid olika lärosäten, samt en kortversion av rapporten.

Läs tidigare artikel om expertgruppens arbete: ”Samverkan måste bli meriterande”

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.