Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskning+näringsliv=sant?

Forskning+näringsliv=sant?

Samhället har mycket att vinna på att lärosäten och näringsliv samarbetar mer, menade deltagarna vid ett seminarium om den nya rapporten ”Principer för kvalitet i samverkan”.

Det är drygt ett år kvar tills Vinnova och Vetenskapsrådet ska presentera förslag för hur samverkan ska bli en faktor i kvalitetsgranskningen av högskolor och universitet, vilket ska påverka fördelningen av de direkta anslagen till lärosätena. I fredags kom Sveriges Ingenjörers inlägg i debatten, i form av rapporten ”Principer för samverkan”. Det är en rapport som en särskild expertgrupp har arbetat med i drygt ett års tid, där Dan Brändström, tidigare ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och vd för Riksbankens Jubileumsfond, har suttit som ordförande.

Expertgruppen anser att samverkan med det omgivande samhället kan göra utbildning och forskning bättre. För att öka samverkan har gruppen bland annat föreslagit att man ska integrera samverkan i utvärderingen av både utbildning och forskning, skapa fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle, men också meritera forskare som samverkar.

– Man måste ändra meritvärderingssystemet, man måste hjälpa till med det från statsmakternas sida, man måste tillföra en ordentlig ekonomisk resurs för att främja samverkansuppdraget och framför allt tycker vi att det måste finnas en ny forsknings- och utbildningspolitik, sade Dan Brändström under sitt inledningstal.

Tobias Krantz, fil dr och chef för utbildning, forskning och innovationsfrågor på Svenskt Näringsliv, deltog på seminariet som en av två opponenter på rapporten. Han ser ökad samverkan som ett sätt för Sverige att stå sig i den globala konkurrensen. Samverkan är en nyckel för att få ut mer av forskningen, men också för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden, sade han.

– Samverkan har också en sporrande effekt i utbildning och forskning, sade han.

Rapportens andra opponent, Irene Wennemo, fil dr och ledarskribent på Aftonbladet, betonade att hon tycker att samverkan kan vara väldigt bra, men såg det samtidigt inte som helt oproblematiskt.

– Det finns i det här med samverkan också något annat än en möjlighet till bra forskning, att man tjänar pengar på något som egentligen inte hör till huvuduppgiften. Så den här avogheten mot samverkan som faktiskt kan finnas på högskolor och universitet, det finns något i det som inte bara är en sorts allmän konservatism och ett ”vi har aldrig varit ute i arbetslivet”, utan en slags, ”jag vill förhålla mig okorrupt”, att det är forskningen som ska styra min verksamhet, inte de här pengarna som finns ute, sade hon.

Eftersom det ser så olika ut på olika fakulteter är samverkan också något som är svårt att styra centralt, fortsatte Irene Wennemo. Risken med att försöka descentralisera uppdraget är att fakulteter som gillar samverkan arbetar med det, medan de som inte gör det inte gör någonting, trodde hon, som också sade att samverkan måste byggas in i den vanliga verksamheten och inte som ett sidospår.

Man måste också bygga in mer samverkan i grundutbildningarna, ansåg Irene Wennemo.

– Där man har gjort det så är man inte bara mycket mer anställningsbar när man kommer ut från utbildningarna. Man har också byggt upp relationer mellan arbetsmarknaden och universiteten. Det borde det bli mycket mer av.

Expertgruppen har formulerat sex förslag på åtgärder för att få bättre samverkan mellan lärosätena och näringslivet/det omgivande samhället:

1. Öka resurserna för samverkan
2. Integrera samverkan som ett kriterium i nuvarande utvärderingssystem för utbildning och forskning
3. Utforma utvärderingssystemen så att lärosätenas autonomi ökar och där samverkansarbetet också granskas
4. Meritera forskare som samverkar
5. Låt externa kollegor granska samverkan
6. Skapa fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle

Här hittar du den fullständiga rapporten ”Principer för samverkan” som innehåller exempel på samverkan vid olika lärosäten, samt en kortversion av rapporten.

Läs tidigare artikel om expertgruppens arbete: ”Samverkan måste bli meriterande”

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA