Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Sjuka kolleger gör oss sjukare

Sjuka kolleger gör oss sjukare

Kan det kännas lättare att vara sjuk från jobbet några dagar extra om dina kolleger har ett sådant beteende? En studie från Göteborg visar att sjukfrånvaron ”smittar” på arbetsplatsen.

Studien från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, bygger på resultaten från ett försök med att förlänga tiden för krav på sjukintyg som genomfördes i Göteborg hösten 1988.

Hälften av Göteborgs invånare fick under perioden rätt till sjukpenning i 14 dagar utan att behöva visa upp ett läkarintyg medan den andra hälften fick följa de gällande bestämmelserna med krav på sjukintyg efter sju dagar. Syftet med studien var att undersöka om och hur sjukfrånvaron förändrades när kravet på läkarintyg sköts fram.

Resultatet visade tydligt att sjukfrånvaron ökade när kravet på sjukintyg minskade. Sjukligheten steg med ungefär tio procent. Det innebar inte att man var sjuk oftare men man stannade hemma längre och beteendet var mycket tydligare hos män än hos kvinnor.

Arizo Karimi
Arizo Karimi

– I gruppen som hade fått mildare krav på sjukintyg var ökningen i sjukfrånvaro nästan dubbelt så hög bland männen jämfört med kvinnorna, säger Arizo Karimi, vid IFAU, en av forskarna bakom studien.

Ett mer överraskande resultat var att även i kontrollgruppen, det vill säga bland dem som följde de gällande bestämmelserna med sjukpenning i sju dagar utan krav på sjukintyg, ökade sjukfrånvaron för både män och kvinnor.

– Där kunde vi tydligt se att man påverkas av att arbeta tillsammans med kolleger som ökade sin sjukfrånvaro när de fick ett mildare krav på läkarintyg, säger Arizo Karimi.

Tidigare studier där man låtit deltagare spela rollspel har visat att män och kvinnor påverkas i olika hög grad av sin omgivning. Studierna har visat att kvinnor generellt tar mer hänsyn till och påverkas mer av sin omgivning och resultaten används ibland för att förklara skillnader i konsumtion, investeringar och arbetsmarknadsutfall, bland annat löner och arbetstid.

Studien i Göteborg visade inte alls samma mönster. Där påverkades män och kvinnor i lika hög utsträckning av sin omgivning, men bara av sitt eget kön. Kvinnorna påverkades av kvinnliga kolleger och männen av manliga kolleger.

– Vi inte kunnat hitta något stöd för att kvinnor tar större hänsyn till sin sociala omgivning, åtminstone inte i den kontext vi studerar, och det här handlar om observationer i verkligenheten, inte om rollspel, säger Arizo Karimi.

Karin Virgin

Läs hela rapoorten här:  Könsskillnader i hur sjukfrånvaro påverkas ov omgivningen.

 

 

 

 

 

 

10 KOMMENTARER

  1. Varför pratar man så mycket om sjukfrånvaro och så sällan om sjuknärvaro? Det verkar vara allmänt vedertaget i alla fall på IT-företag att man jobbar oavsett hur sjuk man är. Eftersom ingen annan stannar hemma så går alla till jobbet trots sjukdom.

  2. Hej Arizo,
    Det var ju trevligt att se författare aktiva i kommentarsfältet!

    Mina kommentarer var egentligen riktade till artikeln. Det var en lista på element jag saknade i en sammanfattande artikel av en vetenskaplig studie, så att man kan bilda sig en uppfattning utan att läsa hela studien. För det har jag tyvärr inte tid med. Ni kanske kan försöka att få det peer-reviewat om ni är ute efter synpunkter, om det inte redan är fallet.

    Annars är det är en bra spinn för genomslagskraft, nationellt. :)

  3. Kravet på läkarintyg vid influensa eller liknande känns ganska dumt.
    Har man en sådan virusinfektion ska man stanna hemma, dricka mycket och vila. Besök på vårdinrättningar ska undvikas! Dels kan de inte bota sjukdomen och dels ska man inte smitta de andra patienterna och sjukvårdspersonalen. Dessutom är i alla fall jag oftast för sjuk för att alls kunna ta mig till vårdcentralen.
    När vårdcentralerna dessutom har läkarbrist och två-tre veckors väntetid på läkartid blir hela situationen absurd!

    Vill försäkringskassan eller arbetsgivaren ha läkarintyg får de skicka hem en läkare till den sjuke!

  4. Hej AndersS, för att svara på din fråga: försöket var randomiserat, dvs. det mildare kravet fördelades slumpmässigt ut till hälften av GBG:s invånare, vilket innebär att sjukligheten i genomsnitt är lika för behandlings- och kontrollgrupp, vilket vi ser när vi jämför sjukfrånvaron i grupperna både före och efter experimentet. Och försöket påverkade endast längden på sjukskrivningarna, och inte sannolikheten att sjukskriva sig. Hoppas att du fick svar på dina frågor. / Arizo Karimi

  5. Hej Jonas, vi jämför sjukfrånvaron i försöksgruppen med den i kontrollgruppen och ser att de som fick mildare krav på läkarintyg, dvs. försöksgruppen, hade högre sjukfrånvaro under expeeimentperioden. Denna effekt uppstår samma månad som experimentet implementerades och upphörde samma månad som experimentet slutade. Det fanns heller ingen skillnad mellan försöks- och kontrollgrupp ett år före experimentet, vilket stöder att våra resultat inte drivs av andra faktorer än just experimentet. Fler känslighetsanalyser finns beskrivna i rapporten som finns länkad i en kommentar nedan. /Arizo Karimi

  6. En fråga: De som uppvisade mer sjuklighet – vard dessa personer mer sjuka, sett under en längre tid? Eller var det tvärtom ?

    Min tanke: Man är sjukskriven, pga. infektion och/eller trötthet. OM man får vila ut, så blir man frisk, samt fortsätter att vara relativt frisk.
    En KORT sjukfrånvara, kan orsak att att man snart efteråt blir sjuk omigen (eftersom man egentligen aldrig blev riktigt frisk).
    (Jag har gjort detta misstag några gånger. Kom tillbaka halvfrisk, för att snabbt bli sjuk igen).

    Effekten på några års sikt ?! Det är kanske bra för hälsan att verkligen vara sjukledig, när man är sjuk.

  7. Hej Skeptisk, kul att du är intresserad av att veta mer om vår metod och våra data! Lite info: studien använder registerdata av hög kvalitet från SCB och Försäkringskassan, och materialet omfattar nöstan 62000 personer på fler än 6000 arbetsplatser i GBG. Alla resultat vi uttalar oss om är statistiskt signifikanta och om du är intresserad får ni gärna läsa vår längre Working Paper version där vi presenterar en rad känslighetsanalyser, den finns på http://www.ifau.se. Hälsningar /Arizo Karimi

  8. – Studien bygger på data insamlat 25 år sedan? Hur var det med kvalitetssäkring av insamligen på 80-talet?
    – Inga uppgifter om statistiskt underlag – hur många testades? 10 pers?
    – ”Sjukligheten steg med ungefär 10%” – statistisk signifikans?
    – Ingen länk till själva studien/artikeln.

    Detta är tabloidstatistik. Och det är ändå en artikel som ska rikta sig till ingenjörer…

  9. Så sjukfrånvaron ökade för alla grupper i göteborg under hösten 1988? Det var inte bara en elak influensahöst eller liknande som drabbade staden/landet?

    Är studien publicerad nånstans?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA