Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskningsanslagen styr högskolan

Forskningsanslagen styr högskolan

Mer fokus på undervisningen, öppnare och mer extern rekrytering och tydligare ledaruppdrag skulle göra svenska universitet mer attraktiva i den globala konkurrensen enligt en rapport. Men högskolorna slår delvis ifrån sig.

I mars presenterades ”Utbildning, forskning, samverkan: Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? på SNS förlag. Fyra erfarna akademiker från båda sidor av Atlanten hade slagit sina huvuden ihop och skärskådat några av de saker som skiljer de svenska universiteten från sina två Californiska kollegor. Skillnaderna är naturligtvis stora, men Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds Universitet och en av författarna till rapporten, tar fasta på sådant som varken kostar särskilt mycket pengar eller är beroende av ett bättre klimat.

– Det är inte alltid mer resurser som är svaret på alla problem utan man bör också fråga sig vad vi gör, gör vi rätt saker, med de resurser vi har? säger han.

I Sverige är mycket av resurstilldelning knuten till olika projekt och forskargrupper. Det optimerar på den nivån men Mats Benner menar att det utarmar universitetet som helhet. Han skulle vilja se att mer av resurserna tilldelades universitet som helhet. Då skulle ledningen kunna ha en tydligare egen strategi för vilka områden som man vill utveckla.

Anders Axelsson, rektor vid Lunds Tekniska Högskola, håller delvis med men menar att rapporten lite slår in öppna dörrar. Det forskningspolitiska systemet i Sverige är uppbyggt på att forskare och grupper söker pengar. Lunds Tekniska högskola får till exempel 70 procent av sina resurser från externa forskningsfinansiärer.

– En del av anslagsgivarna kräver att en ansenlig medel ska medfinansieras från universitetens stadsbudget. Det blir inte mycket kvar att fördela till områden som vi tycker har potential men som inte står på något forskningspolitiskt program det året, säger han. Sedan är det klart att vi måste ligga i och försöka ändra det här men som läget är idag så är det de här ramarna vi har att röra oss inom.

Rapportförfattarna pekar också på att rekryteringen på svenska universitet sker alldeles för mycket internt. Att ha en hög andel internationella forskare är attraktivt och bidrar till en mer dynamisk miljö.

– Jag vill nog påstå att vi har en väldigt internationell miljö, inte minst på doktorandsidan där allt fler av doktoranderna kommer från andra länder, säger Anders Axelsson. Dessutom har vi en befordringsreform där vi befordrar efter kompetens, inte efter när en tjänst är ledig.

Från Chalmers hälsar vicerektor Maria Wedel Knutsson att man har läst rapporten med intresse men inte haft tid att göra någon djupare analys eller fundera över om det är något som just Chalmers kan följa upp av det som beskrivs.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Problemet är väl att det inte finns så många arbetsplatser i Sverige för forskarutbildade förutom UoH, så när man i mogen ålder lämnar forskarutbildningen kanske man har familj och barn redan, då vill man såklart vara kvar på det ställe som varit ens arbetsplats under många år istället för att lämna subventionerad barnomsorg, åldrande släktingar och rätt till deltid bakom sig. Jag tycker Sverige ska ha en tydlig plan för var man ska göra av sina forskare istället för att klaga på att för stor del svenska forskare.

Lämna ett svar till Internationellt Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Strejkvakter

Förslag: Ge möjlighet att strejka lokalt på en arbetsplats

0
Det behövs fler verktyg för att höja ingenjörernas löner. Som strejk lokalt, nivåer för vad man ska begära under lönesamtal och kartläggning av högpresterande kvinnors löner.

Därför slog de svenska snillena igenom

0
Vad var det som gjorde att de svenska industrisnillena fick ett sådant genomslag? Det är utgångspunkten i en ny bok om våra svenska industrihjältar.

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA