Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Bättre ergonomi med svenskt program

Bättre ergonomi med svenskt program

Leviprisnominerade Erik Brolin utvecklar en programvara för ingenjörer som ska hjälpa dem att utforma mer ergonomiska arbetsplatser.

Erik Brolins arbete som doktorand vid Högskolan i Skövde går ut på att utveckla ett svenskt simuleringsverktyg som gör det möjligt för ingenjörer att virtuellt bedöma arbetsplatser.

Erik Brolin vid Högskolan i Skövde är en av årets Leviprisnominerade.
Erik Brolin vid Högskolan i Skövde är en av årets Leviprisnominerade.

– Ingenjörer i dag sitter vid datorn och arbetar med virtuella versioner av sina produkter. Med vår programvara kan man i dessa virtuella miljöer också få in människor, så kallade manikiner. Programvaran kan ta hänsyn till hur man ska utveckla mer ergonomiska produkter och arbetsplatser, berättar Erik Brolin.

Projektet kallas CROMM och står för Creation of Muscle Manikin. Forskargruppen, som består av forskare på Högskolan i Skövde och Fraunhofer Chalmers Centre, tar fram metoder för att skapa möjliga och sannolika rörelser för en person som samspelar med en produkt eller arbetsplats. Erik Brolins roll är att ta hänsyn till den variation som finns bland människor.

– Vi tar fram en testgrupp av personer, extremer men ändå representativa för befolkningen. Det kan vara att vi testar på till exempel långa personer och korta personer, men också långa personer med korta ben eller korta personer med långa ben. Det blir en grupp på 20–30 olika typer i stället för två, tre stycken, berättar han.

I nuläget ligger fokus på montörers arbetsmiljö inom tillverkningsindustrin. Forskargruppen samarbetar med industrin för att få till ett program som matchar företagens arbete och behov.

– Många av de simuleringsverktyg som finns i dag är ganska svåra att använda. Tanken är att det simuleringsverktyg vi tar fram ska kunna användas av alla ingenjörer. Andra program kan ge olika resultat beroende på vem som använder verktyget, men vi vill göra ett både användarvänligt och individoberoende verktyg, säger Erik Brolin.

De metoder som han tar fram i sin forskarroll tar Erik Brolin också hänsyn till i sin undervisning av studenter på Högskolan i Skövde. En del av forskningsresultaten och metoderna finns att hitta på hemsidan antropometri.se, så att studenterna enkelt kan ta del av dem. Studenterna får också använda virtuella simuleringsprogram i undervisningen, testa dem för att se vilka fördelar och nackdelar, problem och möjligheter som finns med dem, men också för att se hur forskarna arbetar för att ta fram mer objektiva mätmetoder.

Studenterna kan till exempel få i uppgift att koppla kroppsmått hos en person till hur man vill att en stol ska se ut. De får se kopplingen mellan kroppsmått och design och kan sedan utveckla produkter och arbetsmiljöer som är anpassade till fler, berättar Erik Brolin.

Forskningsgruppen är just nu inriktad främst på fordonsindustrin och deras underleverantörer. En fungerande programvara finns och testas nu skarpt.

– Det vi ser som en fördel med simuleringsverktygen är att man kan jobba proaktivt. Det tycker jag är viktigt. I dag tas de här frågorna upp först i efterhand, när något redan har hänt. Det är svårt och kostar pengar att åtgärda fel i efterhand, när en produkt eller arbetsplats redan är utvecklad. Men om man kan se sådan tidigt, redan när man utvecklar produkten, går det att göra något åt det, säger Erik Brolin.

Läs tidigare artikel om årets Leviprisnominerade: ”De kan få Levipriset 2014”. Vem som får årets Levipris kommer stå klart den 23 oktober.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

2
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

1
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA