Billig solel förändrar energipolitiken

0
1060

Den allt billigare solenergin förändrar förutsättningarna för energipolitiken. Enligt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, kan det gynna en mer kraftfull klimatpolitik.

Solenergin blir allt billigare. Det gör samtidigt att det blir allt svårare för oljebolagen att bedriva sin lobbying. Klimatet kan knappast räddas av de svaga politiska styrmedel som finns i dag, men i takt med att förnybar energi blir billigare, trycks också priset på fossila bränslen nedåt.

– Solenergin växer snabbare än väntat och dess kostnader faller fortare. Det innebär att kostnaderna för en aggressiv klimatpolitik sjunker, säger Thomas Sterner som var en av huvudtalarna på en internationell konferens om miljöbeskattning och utsläppshandel i slutet av september. Det stärker lobbyn som vill ha klimatpolitik och försvagar de intressen som motsätter sig en skarpare klimatpolitik.

Vind- och solenergi har nu en liknande tillväxt som kärnkraften hade på 1970- och 80-talet, med 320 gigawatt vindenergi och 140 gigawatt solceller installerade globalt. Enligt New Worldwatch Institute har investeringarna i sol- och vindenergi sedan år 2000 varit tio gånger större än investeringarna i kärnkraft.

År 2050 kan solenergin, enligt International Energy Agency, svara för över hälften av världens elproduktion. Greenpeace som kommit fram till liknande siffror hävdar att de som satsar på koleldning står inför risken att deras investeringar slår fel.

Enligt Thomas Sterner kan solenergin bli så billig och lobbygrupper för fossila industrier så försvagade att ett högre pris på koldioxidutsläpp blir politiskt möjligt.

Men olönsamma fossilkraftverk kan få oväntade konsekvenser. Blåsiga dagar ökar elöverskottet från vindkraften och trycker ner elpriset. I radions Studio Ett intervjuas Johannes Meyer, en tysk forskare på energisystem. I Tyskland som har mycket väl utbyggd vindkraft hamnar elpriset ibland mycket nära noll när det blåser. Men för perioder när sol och vind inte ger någon energi behövs ändå annan elproduktion i reserv, exempelvis gaskraftverk. Men inte heller gaskraftverk klarar sig med ett alltför lågt energipris. Därför kan till och med fossila kraftverk komma att behöva subventioner, menar Johannes Meyer.

Men förnybara energikällor behöver fortfarande draghjälp. Enligt Thomas Sterner behövs tre saker för att minska klimatförändringarna.

Det första är ett globalt avtal kring koldioxidutsläpp, eftersom klimatet är en global kollektiv nyttighet. Dagens Kyotoavtal är otillräckligt med tanke på att Kina och många andra länder inte har något åtagande alls.

Det andra är ett tillräckligt högt pris på utsläpp av koldioxid och andra klimatskadliga ämnen. Det måste ske antingen genom skatt eller genom ett handelssystem. Det europeiska systemet för utsläppshandel fungerar inte, enligt Thomas Sterner. Det saknar bra metoder för att hantera prissvängningar i utsläppsrättspriser.

Det tredje som behövs är en politik som kompenserar för dagens otillräckliga patentsystem. Den som kommer på lösningar på stora frågor som cancerns gåta eller klimatkrisen får enligt Thomas Sterner knappast ekonomisk ersättning fullt ut för det. Det medför att företag inte satsar på forskning. Därför krävs offentligt stöd till sådan forskning.

Vilka tecken finns det då som antyder att fossila lobbyns styrka minskar?
– De är nog inte så många ännu. Men man ser till exempel de senaste regleringarna i USA för kraftverkens koldioxidutsläpp.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.

AB Volvo avslutar alla permitteringar

– Vi tror att våra medlemmar tycker att det är positivt och ger en signal i rätt riktning, säger Peter Månsson, koncernförhandlare för akademikerna på AB Volvo, om företagets beslut att avsluta permitteringarna.