Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Billig solel förändrar energipolitiken

Billig solel förändrar energipolitiken

Den allt billigare solenergin förändrar förutsättningarna för energipolitiken. Enligt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, kan det gynna en mer kraftfull klimatpolitik.

Solenergin blir allt billigare. Det gör samtidigt att det blir allt svårare för oljebolagen att bedriva sin lobbying. Klimatet kan knappast räddas av de svaga politiska styrmedel som finns i dag, men i takt med att förnybar energi blir billigare, trycks också priset på fossila bränslen nedåt.

– Solenergin växer snabbare än väntat och dess kostnader faller fortare. Det innebär att kostnaderna för en aggressiv klimatpolitik sjunker, säger Thomas Sterner som var en av huvudtalarna på en internationell konferens om miljöbeskattning och utsläppshandel i slutet av september. Det stärker lobbyn som vill ha klimatpolitik och försvagar de intressen som motsätter sig en skarpare klimatpolitik.

Vind- och solenergi har nu en liknande tillväxt som kärnkraften hade på 1970- och 80-talet, med 320 gigawatt vindenergi och 140 gigawatt solceller installerade globalt. Enligt New Worldwatch Institute har investeringarna i sol- och vindenergi sedan år 2000 varit tio gånger större än investeringarna i kärnkraft.

År 2050 kan solenergin, enligt International Energy Agency, svara för över hälften av världens elproduktion. Greenpeace som kommit fram till liknande siffror hävdar att de som satsar på koleldning står inför risken att deras investeringar slår fel.

Enligt Thomas Sterner kan solenergin bli så billig och lobbygrupper för fossila industrier så försvagade att ett högre pris på koldioxidutsläpp blir politiskt möjligt.

Men olönsamma fossilkraftverk kan få oväntade konsekvenser. Blåsiga dagar ökar elöverskottet från vindkraften och trycker ner elpriset. I radions Studio Ett intervjuas Johannes Meyer, en tysk forskare på energisystem. I Tyskland som har mycket väl utbyggd vindkraft hamnar elpriset ibland mycket nära noll när det blåser. Men för perioder när sol och vind inte ger någon energi behövs ändå annan elproduktion i reserv, exempelvis gaskraftverk. Men inte heller gaskraftverk klarar sig med ett alltför lågt energipris. Därför kan till och med fossila kraftverk komma att behöva subventioner, menar Johannes Meyer.

Men förnybara energikällor behöver fortfarande draghjälp. Enligt Thomas Sterner behövs tre saker för att minska klimatförändringarna.

Det första är ett globalt avtal kring koldioxidutsläpp, eftersom klimatet är en global kollektiv nyttighet. Dagens Kyotoavtal är otillräckligt med tanke på att Kina och många andra länder inte har något åtagande alls.

Det andra är ett tillräckligt högt pris på utsläpp av koldioxid och andra klimatskadliga ämnen. Det måste ske antingen genom skatt eller genom ett handelssystem. Det europeiska systemet för utsläppshandel fungerar inte, enligt Thomas Sterner. Det saknar bra metoder för att hantera prissvängningar i utsläppsrättspriser.

Det tredje som behövs är en politik som kompenserar för dagens otillräckliga patentsystem. Den som kommer på lösningar på stora frågor som cancerns gåta eller klimatkrisen får enligt Thomas Sterner knappast ekonomisk ersättning fullt ut för det. Det medför att företag inte satsar på forskning. Därför krävs offentligt stöd till sådan forskning.

Vilka tecken finns det då som antyder att fossila lobbyns styrka minskar?
– De är nog inte så många ännu. Men man ser till exempel de senaste regleringarna i USA för kraftverkens koldioxidutsläpp.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

0
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA