TTIP-vinsterna mindre än man trott?

1
1481

Ssolbergj/Wikimedia Commons
Ssolbergj/Wikimedia Commons

Sedan juli 2013 har förhandlingarna om det stora handelsavtalet ”The Transatlantic Trade and Investment Partnership”, TTIP, mellan EU och USA pågått. Men en ny rapport pekar på att vinsterna av avtalet kan vara ganska små.

I helgen demonstrerade organisationer i Paris, Bryssel, Wien och London mot TTIP-förhandlingarna. TTIP som har som syfte att stärka de ekonomiska banden mellan EU och USA, men också att sätta en standard för kommande stora handelsavtal med exempelvis Kina, uppfattas av många ideella organisationer snarare som ett hot än som en möjlighet. Det har också visat sig att det i synnerhet är större företag och koncerner som inför förhandlingarna har givits möjlighet att framföra hur de skulle vilja att handels- och investeringsramverket mellan EU och USA såg ut. Och de vill gärna se mindre av tvingande regler och förordningar.

I en rapport från European Trade Union Institute, Etui, påpekar utredaren Martin Myant att förhoppningarna på effekterna av ett avtal förmodligen är överdrivna. Det sker redan en omfattande handel mellan de två handelsblocken och det som finns inte några större handelshinder. Att förenkla ytterligare skulle drabba arbetsvillkor, hälsoskydd och miljöskydd vilket faktiskt i det långa loppet inte skulle ge några positiva effekter utan bli en kostnad.
I rapporten från Etui påpekar man också att vinsterna med TTIP vad gäller ekonomins tillväxt har överdrivits. Exempelvis har man misstolkat en annan rapport som uppskattade ökningen av BNP i EU på grund av TTIP till 0,5 procent totalt fram till år 2027 och uppgivit att BNP kan öka med 0,5 procent varje år framtill 2027 om ett avtal kommer till stånd. I en sammanfattning av en annan tysk studie har man kommit fram till att antalet nya arbetstillfällen kommer att uppgå till två miljoner medan den egentliga siffran skulle vara 150 000 inom EU och 69 000 i USA.

Etui:s rapport ifrågasätter också hur man uppskattar effekten av att ta bort regelverk som inte är knutna till direkta avgifter/skatter. Utredaren menar att det inte låter sig göras på något enkelt vis. Ett exempel rör fordonsindustrin där olika smak vad gäller bilars utformning, skatt på bränsletörstiga fordon och olika system för säkerhetstester har identifierats som handelshinder av tillverkarna själva. Utredaren skriver ”Olika smak är inte något man löser med förhandlingar, högre skatt på bränsletörstiga fordon är en miljöavgift och att ta bort den skulle skapa en kostnad och vad gäller säkerhetstesterna så skulle man nog vara tvungen att utföra dem på båda sidor om Atlanten vare sig de var harmoniserade eller inte och därför skulle besparingen utebli.”

Även svenska fackföreningar har gjort inspel till TTIP-förhandlingarna. I våras antog Saco tillsammans med LO och TCO en policy där man beskriver vad som är viktigt att inte förhandla bort. Bland annat tar man upp att USA inte ens har godkänt ILO:s konvention om förenings- och förhandlingsrätt för arbetstagare och att de konventionerna är av yttersta vikt för att skydda arbetstagarnas rättigheter och att skydd för arbetstagarna inte ska kunna anses utgöra hinder för handel. De svenska fackförbunden menar också att ett eventuellt avtal inte heller ska kunna påverka regler om skydd för arbetstagarna som finns i nationella lagar, kollektiv-avtal eller andra författningar.
Saco, Lo och TCO menar också att ett handelsavtal inte får tillåtas påverka det politiska handlingsutrymmet i EU. Demokratiskt fattade beslut om hur verksamheter ska bedrivas får inte styras av TTIP. Förbunden pekar särskilt på offentliga upphandlingar och att ett avtal som TTIP inte får hindra att man ställer krav på det som upphandlas och krav på arbets- och anställningsvillkor.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Det framgår inte riktigt i artikeln, men Saco, LO och TCO är i grunden positiva till TTIP. ”Ökad handel mellan EU och USA är av godo för svensk ekonomi och våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier främjar nödvändig strukturomvandling och skapar arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft” står det i vår gemensamma policy om TTIP.
    Det är dock svårt att göra exakta beräkningar på utfallet av ett avtal innan det är färdigförhandlat. Därför har vi heller aldrig uttryckt oss i kvantitativa termer om hur många jobb som ska skapas. Däremot är det vår svenska fackliga erfarenhet att ökad handel ger ökat välstånd och fler jobb.
    Det är också viktigt att erkänna att en hel del jobb kommer att försvinna, samtidigt som de nya skapas. Men fackens inställning i Sverige har alltid varit att hjälpa människorna snarare än företagen i den omställningen. Det är så vi har gått från att ha varvs- och tekoindustrier till starka telekom och IT-företag.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.