Forskare på Chalmers får tryggare lön

0
2034

Forskarna på Chalmers ska bli modigare med betydligt större andel fast finansiering. Men högskolan fortsätter också att tilldela resurser efter prestation.

Chalmers tekniska högskola ska öka lönefinansieringen till forskare och lärare på högskolan. I framtiden ska alla tillsvidareanställda fakultetsmedlemmar få minst 75 procent av sin lön från högskolan. I och med det nya systemet för att finansiera tjänster ska alla inom fakulteten både undervisa och forska. Chalmers prorektor Mats Viberg säger att ett beslut ska fattas den 10 november.

Mats Viberg, prorektor på Chalmers. Foto Jan-Olof Yxell

Varför gör ni den här omställningen?
– I dag har vi en fördelningsmodell som innehåller mycket prestation och lite basfinansiering. Det leder till att vi blir duktiga på det vi mäter, som doktorandproduktion och att ta in externa pengar – och på grundutbildning, där vi får pengar efter hur många som blir godkända per kurs. Men vi har låg basfinansiering och vi ser att vi tenderar att bli väldigt många i fakulteten och att vi då blir väldigt dåligt finansierade. Chalmers har god ekonomi, men vi växer på externa, osäkra pengar, och vi vill inte växa så, genom att anställa professorer på lösa pengar. Det blir en dålig trygghet för forskarna.

Finns det ett samband med den så kallade excellensutredningen som sade att svenska forskare är för trygghetssökande i sin forskning?
– Det kanske inte är så enkelt, men det är en del i motivationen. Med högre grad av basfinansiering tror vi att forskare kan bli mer risktagande. Men det gäller inte bara forskning. Det handlar också om att grundutbildningsmedel ska ingå i basfinansieringen. På så vis får vi ett mer balanserat Chalmers. Vi får fler lärare som har forskning och fler forskare som har undervisning. Studenterna ser kanske inte alltid de bästa forskarna i dag.

Hur ska det fungera?
– Om vi garanterar 75 procent av lönen så måste alla i fakulteten både undervisa och forska, kanske alla inte lika mycket och kanske inte hela tiden, men både forskning och undervisning ska ingå. Och även nyttiggörande som till exempel kontakt med näringsliv och att skriva populärvetenskapliga artiklar, alltså samverkan med samhället i större mening.

Vilka omfattas?
– De som vi kallar fakulteten, det vill säga professorer och lektorer. Alla tillsvidareanställda forskare och lärare. Även adjunkter och tekniklektorer. Sammantaget är det över 500 personer.

Hur stor del av forskarnas lön i dag är basfinansierad?
– Det är lite gummiband, men det ligger någonstans i storleksordningen 10 procent.

Varifrån ska då pengarna till de 75 procenten komma?
– Det blir interna omfördelningar. Den här reformen tar 6 år att genomföra. Vi börjar 2016 och håller på till 2022. De pengar som vi får för undervisning från departementet, drygt 800 miljoner kronor och ungefär lika mycket för forskning, kommer vi att omfördela. Mer pengar kommer att gå ut som lön till forskare och lärare än i dag, och mindre kommer att fördelas på prestation och strategiska satsningar. Och den del som går ut kommer att baseras på andra nycklar. Det kommer att gå mer på antal huvuden och mindre på prestation.

Varför blir det just 75 procent?
– Det är väl en kompromiss. Vi vill ha kvar en viss flexibilitet och incitament, saker som gör att man drar in pengar. Man förväntas även i fortsättningen dra in pengar.

Vad tycker forskarna som berörs av förändringen?
– Vi har jobbat mycket med det här, i två och ett halvt år. Vi har haft remisser och nu har vi till slut en föreslagen modell. I grunden har det varit ett positivt gensvar för ökad basfinansiering.

– Men det finns en hel del oro för oönskade effekter också. Det ena är hur vi ska hantera basfinansieringen i grundutbildningen. I dag får du pengar när du håller en kurs. Med det nya systemet får lärarna pengar för att delta i utbildningen, men inte full frihet i vad de får göra. De där systemen måste fungera ihop. Det andra är hur man hanterar utrymme för nya tjänster. Om vi får pengar för en ny professur, vilken institution ska då den tjänsten hamna på? Det måste vi hantera utan att det blir för mycket slitningar mellan institutionerna.

Vilka andra förändringar kan du se?
– Det finns en annan komponent i det här: försörjningen av nya forskarassistenter. De har en tidsbegränsad meriteringstjänst på fyra år hos oss och de har lite otydliga villkor. Vi vill ha färre forskarassistenter, men med bättre villkor. Det är en reform som KTH har hunnit längre med. Det har sina biträdande lektorat med en prövningsrätt till fast tjänst efter fyra år.

Varför vill ni ändra forskarassistenternas situation?
– Om vi kan erbjuda bättre villkor så kan vi få större attraktionskraft, och kanske ännu bättre forskare.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.