Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskarna på Chalmers ska bli modigare med betydligt större andel fast finansiering. Men högskolan fortsätter också att tilldela resurser efter prestation.

Chalmers tekniska högskola ska öka lönefinansieringen till forskare och lärare på högskolan. I framtiden ska alla tillsvidareanställda fakultetsmedlemmar få minst 75 procent av sin lön från högskolan. I och med det nya systemet för att finansiera tjänster ska alla inom fakulteten både undervisa och forska. Chalmers prorektor Mats Viberg säger att ett beslut ska fattas den 10 november.

Mats Viberg, prorektor på Chalmers. Foto Jan-Olof Yxell

Varför gör ni den här omställningen?
– I dag har vi en fördelningsmodell som innehåller mycket prestation och lite basfinansiering. Det leder till att vi blir duktiga på det vi mäter, som doktorandproduktion och att ta in externa pengar – och på grundutbildning, där vi får pengar efter hur många som blir godkända per kurs. Men vi har låg basfinansiering och vi ser att vi tenderar att bli väldigt många i fakulteten och att vi då blir väldigt dåligt finansierade. Chalmers har god ekonomi, men vi växer på externa, osäkra pengar, och vi vill inte växa så, genom att anställa professorer på lösa pengar. Det blir en dålig trygghet för forskarna.

Finns det ett samband med den så kallade excellensutredningen som sade att svenska forskare är för trygghetssökande i sin forskning?
– Det kanske inte är så enkelt, men det är en del i motivationen. Med högre grad av basfinansiering tror vi att forskare kan bli mer risktagande. Men det gäller inte bara forskning. Det handlar också om att grundutbildningsmedel ska ingå i basfinansieringen. På så vis får vi ett mer balanserat Chalmers. Vi får fler lärare som har forskning och fler forskare som har undervisning. Studenterna ser kanske inte alltid de bästa forskarna i dag.

Hur ska det fungera?
– Om vi garanterar 75 procent av lönen så måste alla i fakulteten både undervisa och forska, kanske alla inte lika mycket och kanske inte hela tiden, men både forskning och undervisning ska ingå. Och även nyttiggörande som till exempel kontakt med näringsliv och att skriva populärvetenskapliga artiklar, alltså samverkan med samhället i större mening.

Vilka omfattas?
– De som vi kallar fakulteten, det vill säga professorer och lektorer. Alla tillsvidareanställda forskare och lärare. Även adjunkter och tekniklektorer. Sammantaget är det över 500 personer.

Hur stor del av forskarnas lön i dag är basfinansierad?
– Det är lite gummiband, men det ligger någonstans i storleksordningen 10 procent.

Varifrån ska då pengarna till de 75 procenten komma?
– Det blir interna omfördelningar. Den här reformen tar 6 år att genomföra. Vi börjar 2016 och håller på till 2022. De pengar som vi får för undervisning från departementet, drygt 800 miljoner kronor och ungefär lika mycket för forskning, kommer vi att omfördela. Mer pengar kommer att gå ut som lön till forskare och lärare än i dag, och mindre kommer att fördelas på prestation och strategiska satsningar. Och den del som går ut kommer att baseras på andra nycklar. Det kommer att gå mer på antal huvuden och mindre på prestation.

Varför blir det just 75 procent?
– Det är väl en kompromiss. Vi vill ha kvar en viss flexibilitet och incitament, saker som gör att man drar in pengar. Man förväntas även i fortsättningen dra in pengar.

Vad tycker forskarna som berörs av förändringen?
– Vi har jobbat mycket med det här, i två och ett halvt år. Vi har haft remisser och nu har vi till slut en föreslagen modell. I grunden har det varit ett positivt gensvar för ökad basfinansiering.

– Men det finns en hel del oro för oönskade effekter också. Det ena är hur vi ska hantera basfinansieringen i grundutbildningen. I dag får du pengar när du håller en kurs. Med det nya systemet får lärarna pengar för att delta i utbildningen, men inte full frihet i vad de får göra. De där systemen måste fungera ihop. Det andra är hur man hanterar utrymme för nya tjänster. Om vi får pengar för en ny professur, vilken institution ska då den tjänsten hamna på? Det måste vi hantera utan att det blir för mycket slitningar mellan institutionerna.

Vilka andra förändringar kan du se?
– Det finns en annan komponent i det här: försörjningen av nya forskarassistenter. De har en tidsbegränsad meriteringstjänst på fyra år hos oss och de har lite otydliga villkor. Vi vill ha färre forskarassistenter, men med bättre villkor. Det är en reform som KTH har hunnit längre med. Det har sina biträdande lektorat med en prövningsrätt till fast tjänst efter fyra år.

Varför vill ni ändra forskarassistenternas situation?
– Om vi kan erbjuda bättre villkor så kan vi få större attraktionskraft, och kanske ännu bättre forskare.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Håkan Samuelsson, Kerstin Lindell och Daniel Ek

Årets siffror: Så mycket tjänar it-topparna och några andra

0
Nu har nya listor över de högsta lönerna publicerats. Vi har samlat några med koppling till ingenjörer. Det är mest it-toppar och it-chefer, men också några andra.   

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

2
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

6
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

2
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

4
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA