Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskarna på Chalmers ska bli modigare med betydligt större andel fast finansiering. Men högskolan fortsätter också att tilldela resurser efter prestation.

Chalmers tekniska högskola ska öka lönefinansieringen till forskare och lärare på högskolan. I framtiden ska alla tillsvidareanställda fakultetsmedlemmar få minst 75 procent av sin lön från högskolan. I och med det nya systemet för att finansiera tjänster ska alla inom fakulteten både undervisa och forska. Chalmers prorektor Mats Viberg säger att ett beslut ska fattas den 10 november.

Mats Viberg, prorektor på Chalmers. Foto Jan-Olof Yxell

Varför gör ni den här omställningen?
– I dag har vi en fördelningsmodell som innehåller mycket prestation och lite basfinansiering. Det leder till att vi blir duktiga på det vi mäter, som doktorandproduktion och att ta in externa pengar – och på grundutbildning, där vi får pengar efter hur många som blir godkända per kurs. Men vi har låg basfinansiering och vi ser att vi tenderar att bli väldigt många i fakulteten och att vi då blir väldigt dåligt finansierade. Chalmers har god ekonomi, men vi växer på externa, osäkra pengar, och vi vill inte växa så, genom att anställa professorer på lösa pengar. Det blir en dålig trygghet för forskarna.

Finns det ett samband med den så kallade excellensutredningen som sade att svenska forskare är för trygghetssökande i sin forskning?
– Det kanske inte är så enkelt, men det är en del i motivationen. Med högre grad av basfinansiering tror vi att forskare kan bli mer risktagande. Men det gäller inte bara forskning. Det handlar också om att grundutbildningsmedel ska ingå i basfinansieringen. På så vis får vi ett mer balanserat Chalmers. Vi får fler lärare som har forskning och fler forskare som har undervisning. Studenterna ser kanske inte alltid de bästa forskarna i dag.

Hur ska det fungera?
– Om vi garanterar 75 procent av lönen så måste alla i fakulteten både undervisa och forska, kanske alla inte lika mycket och kanske inte hela tiden, men både forskning och undervisning ska ingå. Och även nyttiggörande som till exempel kontakt med näringsliv och att skriva populärvetenskapliga artiklar, alltså samverkan med samhället i större mening.

Vilka omfattas?
– De som vi kallar fakulteten, det vill säga professorer och lektorer. Alla tillsvidareanställda forskare och lärare. Även adjunkter och tekniklektorer. Sammantaget är det över 500 personer.

Hur stor del av forskarnas lön i dag är basfinansierad?
– Det är lite gummiband, men det ligger någonstans i storleksordningen 10 procent.

Varifrån ska då pengarna till de 75 procenten komma?
– Det blir interna omfördelningar. Den här reformen tar 6 år att genomföra. Vi börjar 2016 och håller på till 2022. De pengar som vi får för undervisning från departementet, drygt 800 miljoner kronor och ungefär lika mycket för forskning, kommer vi att omfördela. Mer pengar kommer att gå ut som lön till forskare och lärare än i dag, och mindre kommer att fördelas på prestation och strategiska satsningar. Och den del som går ut kommer att baseras på andra nycklar. Det kommer att gå mer på antal huvuden och mindre på prestation.

Varför blir det just 75 procent?
– Det är väl en kompromiss. Vi vill ha kvar en viss flexibilitet och incitament, saker som gör att man drar in pengar. Man förväntas även i fortsättningen dra in pengar.

Vad tycker forskarna som berörs av förändringen?
– Vi har jobbat mycket med det här, i två och ett halvt år. Vi har haft remisser och nu har vi till slut en föreslagen modell. I grunden har det varit ett positivt gensvar för ökad basfinansiering.

– Men det finns en hel del oro för oönskade effekter också. Det ena är hur vi ska hantera basfinansieringen i grundutbildningen. I dag får du pengar när du håller en kurs. Med det nya systemet får lärarna pengar för att delta i utbildningen, men inte full frihet i vad de får göra. De där systemen måste fungera ihop. Det andra är hur man hanterar utrymme för nya tjänster. Om vi får pengar för en ny professur, vilken institution ska då den tjänsten hamna på? Det måste vi hantera utan att det blir för mycket slitningar mellan institutionerna.

Vilka andra förändringar kan du se?
– Det finns en annan komponent i det här: försörjningen av nya forskarassistenter. De har en tidsbegränsad meriteringstjänst på fyra år hos oss och de har lite otydliga villkor. Vi vill ha färre forskarassistenter, men med bättre villkor. Det är en reform som KTH har hunnit längre med. Det har sina biträdande lektorat med en prövningsrätt till fast tjänst efter fyra år.

Varför vill ni ändra forskarassistenternas situation?
– Om vi kan erbjuda bättre villkor så kan vi få större attraktionskraft, och kanske ännu bättre forskare.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA