Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskarna på Chalmers ska bli modigare med betydligt större andel fast finansiering. Men högskolan fortsätter också att tilldela resurser efter prestation.

Chalmers tekniska högskola ska öka lönefinansieringen till forskare och lärare på högskolan. I framtiden ska alla tillsvidareanställda fakultetsmedlemmar få minst 75 procent av sin lön från högskolan. I och med det nya systemet för att finansiera tjänster ska alla inom fakulteten både undervisa och forska. Chalmers prorektor Mats Viberg säger att ett beslut ska fattas den 10 november.

Mats Viberg, prorektor på Chalmers. Foto Jan-Olof Yxell

Varför gör ni den här omställningen?
– I dag har vi en fördelningsmodell som innehåller mycket prestation och lite basfinansiering. Det leder till att vi blir duktiga på det vi mäter, som doktorandproduktion och att ta in externa pengar – och på grundutbildning, där vi får pengar efter hur många som blir godkända per kurs. Men vi har låg basfinansiering och vi ser att vi tenderar att bli väldigt många i fakulteten och att vi då blir väldigt dåligt finansierade. Chalmers har god ekonomi, men vi växer på externa, osäkra pengar, och vi vill inte växa så, genom att anställa professorer på lösa pengar. Det blir en dålig trygghet för forskarna.

Finns det ett samband med den så kallade excellensutredningen som sade att svenska forskare är för trygghetssökande i sin forskning?
– Det kanske inte är så enkelt, men det är en del i motivationen. Med högre grad av basfinansiering tror vi att forskare kan bli mer risktagande. Men det gäller inte bara forskning. Det handlar också om att grundutbildningsmedel ska ingå i basfinansieringen. På så vis får vi ett mer balanserat Chalmers. Vi får fler lärare som har forskning och fler forskare som har undervisning. Studenterna ser kanske inte alltid de bästa forskarna i dag.

Hur ska det fungera?
– Om vi garanterar 75 procent av lönen så måste alla i fakulteten både undervisa och forska, kanske alla inte lika mycket och kanske inte hela tiden, men både forskning och undervisning ska ingå. Och även nyttiggörande som till exempel kontakt med näringsliv och att skriva populärvetenskapliga artiklar, alltså samverkan med samhället i större mening.

Vilka omfattas?
– De som vi kallar fakulteten, det vill säga professorer och lektorer. Alla tillsvidareanställda forskare och lärare. Även adjunkter och tekniklektorer. Sammantaget är det över 500 personer.

Hur stor del av forskarnas lön i dag är basfinansierad?
– Det är lite gummiband, men det ligger någonstans i storleksordningen 10 procent.

Varifrån ska då pengarna till de 75 procenten komma?
– Det blir interna omfördelningar. Den här reformen tar 6 år att genomföra. Vi börjar 2016 och håller på till 2022. De pengar som vi får för undervisning från departementet, drygt 800 miljoner kronor och ungefär lika mycket för forskning, kommer vi att omfördela. Mer pengar kommer att gå ut som lön till forskare och lärare än i dag, och mindre kommer att fördelas på prestation och strategiska satsningar. Och den del som går ut kommer att baseras på andra nycklar. Det kommer att gå mer på antal huvuden och mindre på prestation.

Varför blir det just 75 procent?
– Det är väl en kompromiss. Vi vill ha kvar en viss flexibilitet och incitament, saker som gör att man drar in pengar. Man förväntas även i fortsättningen dra in pengar.

Vad tycker forskarna som berörs av förändringen?
– Vi har jobbat mycket med det här, i två och ett halvt år. Vi har haft remisser och nu har vi till slut en föreslagen modell. I grunden har det varit ett positivt gensvar för ökad basfinansiering.

– Men det finns en hel del oro för oönskade effekter också. Det ena är hur vi ska hantera basfinansieringen i grundutbildningen. I dag får du pengar när du håller en kurs. Med det nya systemet får lärarna pengar för att delta i utbildningen, men inte full frihet i vad de får göra. De där systemen måste fungera ihop. Det andra är hur man hanterar utrymme för nya tjänster. Om vi får pengar för en ny professur, vilken institution ska då den tjänsten hamna på? Det måste vi hantera utan att det blir för mycket slitningar mellan institutionerna.

Vilka andra förändringar kan du se?
– Det finns en annan komponent i det här: försörjningen av nya forskarassistenter. De har en tidsbegränsad meriteringstjänst på fyra år hos oss och de har lite otydliga villkor. Vi vill ha färre forskarassistenter, men med bättre villkor. Det är en reform som KTH har hunnit längre med. Det har sina biträdande lektorat med en prövningsrätt till fast tjänst efter fyra år.

Varför vill ni ändra forskarassistenternas situation?
– Om vi kan erbjuda bättre villkor så kan vi få större attraktionskraft, och kanske ännu bättre forskare.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA