Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Minska utrymmet för nonsensjobb"

”Minska utrymmet för nonsensjobb”

Om vi beräknas ägna i genomsnitt två timmar per dag åt ”tomt jobb”, samtidigt som tekniken ersätter en allt större del av mänskligt arbete, varför drar vi då inte ner på antalet arbetade timmar? frågar sig forskaren Roland Paulsen.

Somliga har så mycket att göra på jobbet att de är nära att förgås av stress. Andra känner att de har för lite att göra och känner sig omotiverade. Att då välja att ägna sig åt lite av det Roland Paulsen kallar ”tomt jobb”, tid vi ägnar åt privata aktiviteter som att slösurfa eller Facebooka, är inte särskilt ovanligt har det visat sig.

Roland Paulsen. Foto: Anna Lindqvist
Roland Paulsen. Foto: Anna Lindqvist

Roland Paulsen, forskare på företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, berättar att en genomsnittlig anställd ägnar två timmar åt dagen åt ”tomma jobb”. Och samtidigt var 6,3 procent av alla mellan 16 och 64 år gamla öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd förra året. Det finns, menar Roland Paulsen, en ojämlikhet mellan dem som har väldigt mycket att göra och de som inte har ett jobb. Detta är något han ifrågasätter.

Hans bok Arbetssamhället – hur arbetet överlevde teknologin utkom 2010 och gjorde att frågan om vår syn på arbete hamnade på tapeten. Boken, liksom hans avhandling Empty Labour: Idleness and Workplace Resistance, som släpptes i bokform i höstas, har bidragit till att göra Roland Paulsen efterfrågad av journalister runt om i världen och att han bland annat har kallats för ”en frontfigur för den arbetskritiska vågen”

I sin avhandling har Roland Paulsen tittat närmare på hur anställda använder sin arbetstid. Han har intervjuat 43 anställda som ägnade ungefär halva dagen åt tomt jobb, vissa för att de hade för lite att göra, andra för att de hade för mycket att göra och andra för att de helt enkelt valde att maska.

Roland Paulsen kallar intervjupersonerna för extremfall, men samtidigt tyder deras verklighet kanske på att den effektivisering och produktionsökning som sker i samhället, inte påverkar alla, åtminstone inte på det sätt vi tror.

– Jag var väldigt trött på hur framför allt svensk arbetslivsforskning ser ut. Mycket av den sociologiska forskningen handlar om hur stressade människor är, och om att se till att människor inte jobbar över för mycket. Populärkulturen, med serier som ”The Office”, har tagit upp frågan om tomt arbete, men jag tror inte att så många forskare har beskrivit den här frågan.

Varför blev du så intresserad av just den här frågan?
– Det beror på en del erfarenheter jag har haft. Dels har jag sett en stor kontrast mellan ”riktigt” arbete och nonsensarbete. Jag växte upp på en bondgård och arbetet där var väldigt konkret, samtidigt som inte fanns några bestämda arbetstider. Senare, under min studietid, arbetade jag som spärrvakt i Stockholms tunnelbana. Det var ett väldigt konstigt jobb. Jag jobbade natt och hade i princip inga kunder alls som ville få sina biljetter stämplade. SL gick minus för att jag satt där och ändå tjänade jag rätt bra. Det var rent nonsens. Det är klart att man drar ner på den typen av tjänster.

Vad är problemet, anser du?
– Det bygger på det argumentet som boken ”Arbetssamhället” utvecklar, nämligen att om tekniken ersätter en allt större del av mänskligt arbete”, varför ska vi då inte dra ner på antalet arbetade timmar, i relation till den utvecklingen? Och vad händer om man inte gör det?

Eftersom arbetslösheten stiger har också fler hamnat utanför arbetsmarknaden, något som Roland Paulsen ser som en direkt följd av den tekniska utvecklingen. Samtidigt är många jobb meningslösa, i bemärkelsen att vi skulle klara oss utan dem och/eller att de inte är till gagn för människan, även om de genererar pengar, säger Roland Paulsen.

– Många frågar om vad man kan göra på arbetsplatsen för att undvika tomt arbete, och det har jag svårt att svara på. Man kan göra sådant många redan gör, man kan övervaka anställda och inskränka anställdas integritet. Men jag tror att det snarare borde handla om att minska utrymmet för nonsensjobb, få bort det så kallade skyltfönsterarbetet, som är mer för syns skull, genom arbetstidsreduktion inte minst.

I relation till hur mycket mer produktiva vi blir borde vi också korta ner arbetstiden, tycker Roland Paulsen. Det är inte någon ny tanke. Forskning och framsteg berättar till exempel att arbetstiden inom verkstadsindustrin kortades med ett nytt kollektivavtal 1919, från 57 till 52 timmar i veckan. Året därpå infördes krav, från fackligt håll, på åtta timmars arbetsdag, vilket innebar 48 timmars arbete i veckan eftersom lördagarna inte var arbetsfria. Vår 40-timmars arbetsvecka kom först med en ny lag 1970.

– En del av civilisationsprocessen är att vi blir mer effektiva, och jobbar mindre. Men vare sig den ena eller den andra partiledningen vill ta i den här frågan, för att den uppfattas vara för oseriös. Så sent som på sjuttiotalet var alla partier, utom Moderaterna, för någon form av arbetstidsförkortning, säger Roland Paulsen.

Men visst finns kritik mot Roland Paulsens argument. Om vi jobbar mindre, får exempelvis inte staten in mindre pengar?

– En sak är att man tänker att om vi jobbar mindre, skulle det leda till mindre skatteintäkter. Om vi minskar antalet arbetstimmar, blir det mindre inkomster till staten och då drabbas samhället. Men vi kan börja beskatta andra saker än arbete, som till exempel omsättning i företag, eller sådant vi tidigare faktiskt beskattat som förmögenhet, gåvor och arv, säger han.

Ett annat argument är att man skulle förlora på det i den globala konkurrensen, ett argument som Roland Paulsen förstår och som han tycker att det finns fog för. Det kan finnas en rädsla för att företag kommer att försvinna från Sverige och att vi kommer att bli ett u-land.

– Det är klart att det skulle skapa en ny marknad. Ja, det finns ett tryck från den globala ekonomin, men de som säger att det inte går att genomföra det här på grund av globaliseringen är också de som förespråkar globalisering. Man kan också tala om en ideologisk globalisering där en arbetsreduktion i ett land sätter press på andra länder.

Personalen på Svartedalens äldreboende i Göteborgs kommun ska från den 1 februari ingå i ett pilotprojekt som handlar om att jobba sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, något som har blivit en världsnyhet redan innan försöket har påbörjats. Den uppmärksamhet som kommunen har fått visar att vi kan röra oss i den riktningen, tror Roland Paulsen.

Hans utopi är att vi minimerar jobbandet i stället för att försöka maximera det.

– Jag försöker att inte besvara frågan om vad vi ska ägna oss åt i stället, men vi ser redan i dag att mycket idéskapande sker utanför jobbet. Mycket innovation sker när man får tänka fritt.

Roland Paulsen pekar särskilt på vilka produktivitetsvinster som vi har fått tack vare ingenjörers arbete, om hur deras kunskap kan bidra till att effektivisera våra arbeten desto mer.

– Ingenjörer har haft en framträdande roll kring vad produktivitetsvinsterna ska användas till. De har även kämpat för att inte låta teknikutvecklingen hämmas av vinstintressen genom exempelvis planerat åldrande. Jag skulle tycka att det var kul om fler ingenjörer skulle intressera sig för den här diskussionen.

Ania Obminska

14 KOMMENTARER

  1. Det som beskrivs ett är ju ett pseudo problem, alternativt ett marknadsmisslyckande, dvs beroende på en icke fungerande arbetsmarknad och/eller produktmarknad. Om kunderna är beredda att betala den extra kostnaden för produkter och tjänster pga maskning eller oavsett orsak, så får de väl göra det. Inget som politiker skall lägga sig i genom regleringar. Om en anställd har problem med att få betalt för att göra ingenting så är det väl bara att söka ett annat jobb där han får jobba fulltid. Om ett företag vill betala lön till anställda som maskar, så får de väl göra det. Låter inte som ett jätte allvarligt samhällsproblem.
    I branscher med fungerande konkurrens bör detta problem lösa sig självt genom tillgång och efterfrågan. Ett företag med betydligt sämre produktivitet än snittet och hyfsat höga andel lönekostnader kommer att konkurreras ut, såvida det inte är ett monopol. Anställda som maskar bör förr eller senare bli av med jobbet (på en väl fungerande arbetsmarknad).
    Där det råder monopol eller oligopol är det nästan en naturlag att produktiviteten blir låg och mängder av ineffektivitetsförluster uppstår. Företaget kan aldrig konka och en anställd kan aldrig få sparken oavsett hur kasst och dyrt det är. Antingen får man acceptera effektivitets förlusten eller så får den marknaden öppnas för fri konkurrens.

  2. Intressant artikel! Jag tänker på den debatt som fanns på 70-talet (?) om hur vi skulle kunna öka den personliga friheten som en konsekvens av den tekniska utvecklingen. Vi skulle få mer fritid att förverkliga oss själva, tillbringa tiden med familj och vänner. Varför finns inte den debatten idag?
    Många skulle nog prioritera mer fri tid framför högre lön samtidigt som andra önskar sig ett jobb att gå till på morgonen. För min del är det viktigt att jag gör något som känns meningsfullt, både på jobbet och utanför. Jag vill ha ett rikt liv med olika ingredienser. Kortare arbetstid kanske är en möjlig väg?
    Hoppas Roland P m.fl. kan ge den diskussionen luft under vingarna oavsett vilken partipolitisk färg man kan läsa in i texten.

  3. Sänkt arbetstid kan ha ideologisk grund, dock ser jag inte det i denna diskusion. Det handlar om att många av oss har luft i arbetet, pga av arbetets art eller produktivitetsökningar. Men ändå måste vi vara 40 timmar på jobbet. Fokuset ligger på timmar inte på vad vi egentligen gör och levererar. Jag skulle som ingenjör kunna gå ner till 6 timmars dag och leverera samma som jag gör idag. Det finns mycket luft i systemet. Jag skulle inte kunna leverera mer idag på mina 8 timmar ändå, pga väntetider på andra personer, på beräkningar som tar tid på datorn mm. En frågställning som nog bör tas upp i samma diskusion är att jobba hemifrån/distans. Några dagar i månaden arbetar jag hemifrån. Dessa dagar ser jag till att utföra och leverera minst samma som jag skulle gjort som om jag var på plats. Detta innebär en praktisk arbetsdag på 5-7 timmar. den luft som jag måste sitta o vänta av på jobbet kan jag hemma använda mer nyttigt.

    Problemet är att långt ifrån alla jobb är likadana. Många har jobb där de faktiskt är produktiva/nyttiga hela arbetstiden. Om alla får sänkt arbetstid med bibehållen lön kommer det för mig inte innebära någon skada, men för de arbeten där det faktiskt är en produktivitetssänkning är det ett problem. Hur hanterar vi att olika jobb kräver olika arbetstider? Måste jag sitta av 2 timmar per dag av 8 för att andra jobb kräver 8 timmar?

  4. Man kan ju börja med att se till att alla jobbar max 8 timmar per dag. Förbjud all övertid och vi har någonstans kring 2-400 000 (orkar inte leta fram exakt siffra) arbetstillfällen direkt!
    Sen tror jag de flesta ingenjörer faktiskt skulle kunna göra sitt jobb på 6 timmar per dag och antagligen göra det bättre.
    Jag vet själv att jag tagit en sjukdag någon gång efter att jag jobbat mycket, och när jag kommer tillbaka så räcker en fyra dagars vecka till väldigt mycket mer än femdagars veckan innan inklusive övertid!
    Jag förstår inte varför fler företag inte erbjuder kortare arbetstid. Jag skulle ta 80% direkt även om jag fick 80% av lönen. Istället snittar jag mellan 45 – 50h veckor…
    Jobbade jag 4 dagars vecka så vet jag att jag skulle vara extremt mycket mer inspirerad och fokuserad. Jag tycker att det är kul på jobbet, men det nöter på en att alltid ta fram svaren, komma på lösningar och göra ändlösa power point presentationer med grova förenklingar till någon som inte bryr sig egentligen eller vill förstå, men de vill ändå ”ha bakgrund”, när de visar det för nån annan som inte bryr sig eller har lust att engagera sig och förstå…

  5. Det framhålls ofta som ett problem att kvinnor arbetar deltid. Men tänk om det är heltidsnormen på 40 timmar det är fel på?
    Jag och min man har valt att jobba 75% för att få vara mer med barnen. Min man gick häromveckan in i sitt jobbs statistiksystem och upptäckte att han var den som gjort flest ärenden, trots att han har flera kollegor som arbetar heltid!
    Som grupp har kvinnorna har ökat sin arbetstid utan att männen minskat sin och följden blir att barnen får längre vistelsetider i förskolan. Förskolan idag är bara ett stort experiment – i princip all forskning gjordes på 80-talet då bemanning och gruppstorlek var helt annorlunda än idag.
    Dags att vi inför en barn- och livsvänligare tankesätt! Dags att korta arbetstiden! För vad är egentligen mest seriöst, att sitta av tiden och låtsasjobba eller att gå hem och vara med sina barn? Eller att ägna sig åt något man blir harmonisk och lycklig av den stund vi fått på jorden.

  6. Det var en väldig massa ”vi” i texten – vilka är dessa vi? Är det staten som genom lagstiftning ska tvinga alla att jobba mindre? Är det inte redan helt valfritt hur mycket man lönearbetar, om man är beredd att stå sitt kast i form av lägre lön? (Sedan kan nog urvalet arbetsgivare och yrken minska om man bara vill arbeta ett mindre urval av arbetsuppgifter.) Är det Roland P:s bedömning om vad som är meningsfulla arbetsuppgifter som ska styra vilket arbete som utförs/får utföras? Visst finns det tankeväckande saker i artikeln men det rör sig knappast om ”värderingsfria” forskningsresultat utan ganska socialistiska idéer, och då av ganska extremt slag långt till vänster om europeisk socialdemokrati. Detta betyder att en del håller med om dessa idéer, och väldigt många inte håller med om dem.

  7. Forskning har bevisat att man inte kan koncentrera sig mer än ca 30 minuter i sträck innan man behöver ta en paus om ca 10 minuter, det är inte förhandlingsbart, det är ett biologiskt krav. När det sen kommer till motivation på jobbet så spelar det faktiskt för många roll att veta att man har ett givande liv som man har tid för, det ger mer energi och också ökad produktivitet på arbetstid, proportionerna mellan de två är avgörande. Har man för lite tid ”över” för sig själv så är det nog också onekligen så att sömnen får stryka på foten för många, vilket leder till fortsatt lägre energinivå och kapacitet under dagen, för att inte nämna annan ohälsa, ett fenomen som skulle reduceras avsevärt och lindra såväl stress- och sömnproblemsepidemierna i landet.

    När det kommer till att designa verksamheter så är inte arbetstiden i sig det väsentliga, utan kapacitet och effektivitet. Mindre tid kan innebära högre total personlig kapacitet och effektivitet, vilket bevisats av Toyota som implementerat kortare arbetstid med resulterande högre vinst och produktivitet (vilket möjliggör en bibehållen lön). Att ha en effektiv verksamhet bottnar dock även i mycket annat – processeffektivitet, slimmad tidsanvändning, mindre byråkrati, mer automatisering (fysisk såväl som elektronisk) etc. Man behöver arbeta EFFEKTIVT, inte MYCKET. Långsiktighet verkar dock tyvärr vara sällsynt förekommande i många organisationer.

    Sist men inte minst så är hela arbetstidsmodellen kontraproduktiv – du tjänar inget på att lägga ner extra energi på att göra saker mer effektivt om du ändå är inlåst i en tidsram. Om folk som har en hög personlig kapacitet är villiga till att investera den energi som krävs för att göra saker mer effektivt så borde det även leda till en personlig tidsvinning, även om inte alla verksamheter går att målstyra så finns det många verksamheter där det är fullt möjligt. Om det nu finns folk som vill ta det lugnt och ta sina åtta timmar så ska inte alla behöva bära det oket, det borde finnas flera parallella alternativa arbetsmodeller.

    Tekniskt komplexa tjänster som kräver tid är ofta unika just pga att man begränsar tjänsteantalet, ser man till att det är färre arbetstimmar tvingas man till att ha fler som kan samma sak vilket ökar redundansen, minskar stressen och gör att företag är mer kompetensmässigt robusta i längden. Att det ibland sen kan saknas kompetens är dels marknadsfaktorer (t.ex. att universiteten stryper antalet platser på läkarutbildningen för att ”öka deras konkurrenskraft”) samt att få vill bli ingenjörer om det kräver tunga dagar med konstant övertid för att du är den enda på ditt företag som kan det du gör…

  8. Jag är egenföretagare och förfogar fritt över över min tid, ändå läser jag den artikeln på ”jobbtid”. Om inte artikeln förenklar Rolands bok så har han missat nån anledning till ”tomma jobb”, för jag platsar inte i någon av de anledningar som artikeln listar.

  9. I stort tror jag också på tankegångarna i det här men det finns en fara jag vill peka på. Tanken att ta bort ”tomt arbete” liknar i mångt och mycket talet om ”luft i systemet” – något som näringsliv och andra arbetat hårt med att få bort. Jag brukar säga att problemet är att vi människor kvävs utan luft. Få människor orkar vara effektiva 8 timmar i sträck. Om vi ägnar i genomsnitt två timmar per dag åt tomt arbete så kan det nog också vara så att det många gånger handlar om återhämtning. Det är knappast så att vi jobbar sex timmar i en obruten följd och sedan ägnar två timmar i obruten följd till att göra ingenting. De två timmarna finns insprängda och utspridda under dagen. Om vi reducerar arbetstiden till säg sex timmar per dag med kravet att vi skall vara obrutet högeffektiva under dessa sex timmar, då har vi bara skapat en ny stressfaktor med åtföljande utslagning. Det är knappast vad vi vill.

  10. Räknas påförda (onödiga) arbetsuppgifter som nonsensjobb ?
    Dvs överdriven dokumentation, micro management etc.

  11. Anledningen till att alla måste jobba minst åtta timmar om dagen är för att vi måste säkra att samhällets nyckelkompetenser gör det. Kunde vi minska antalet ”onödiga” yrken och se till att det finns tillräckligt med kompetens där välfärdssamhället behöver det, kunde alla få möjlighet att jobba mindre. Även de som idag arbetar ihjäl sig för att det inte finns tillräckligt många som kan (eller vill) göra det de gör. Jag saknar verkligen det i dessa debatter; frågorna kring välfärdssamhället och hur vi borde kunna hjälpas åt att avlasta dem som ställer upp inom bristyrken med låga löner och tuffa arbetsvillkor, istället för att betala utbildningar inom områden med noll arbetsutsikter eller samhällsnytta.

  12. Jag känner så väl igen mig i Roland Paulsens beskrivning. På i stort sett alla arbetsplatser jag varit på stånkar folk över hur mycket det är att göra, medan privat bekräftar mina vänner bilden från vitt skilda arbetsplatser att det är mycket tomt arbete. Det gäller även mig själv. Likväl har jag alltid fått mycket goda vitsord. Arbetssamhället är verkligen en teater. Jag vet att det finns många därute som jobbar hårt – frivilligt eller ej, men också många som verkar jobba hårt men inte gör det. I längden tror jag på kortare arbetstid, basinkomst och mer gratis offentliga tjänster. Det håller helt enkelt inte att försöka ”skapa jobb”.

  13. Hej!
    Jag tycker mig se en klar politisk linje i Roland Paulsens resonemang, men jag har inte läst boken och ska kanske inte uttala mig i just den frågan.
    Jag tror att vi behöver våra 8 timma per dag i de flesta yrken, dock inte alla (se exempel på det i Toyotas verkstäder som genomfört 6-timmarsdag, med bibehållen lön).
    Jag tror att en minskning av aretstiden kostar i produktivitet, t.ex. för oss ingenjörer. Vi behöver lugna pauser under en arbetsdag. Kanske inte 2 timmarper dag men men väl 30-60 minuter.
    En ingenjör kan inte sitta och vara effektiv under hela sin arbetstid. Vi behöver återhämtningspauser (5 min per arbetad timma).
    Arbetar vi 6 timmar blir vi inte mer effektiva. Vi kan inte sitta och vara effektiva i 6 timmar heller. Dock blir det mindre återhämtningstid per dag.
    En nackdel med att minska arbetstiden per dag är att vi blir stressade av att inte hinna med lika mycket arbete per dag. Den stressen blir ännu mer påtaglig när man jobbar halvtid, där ett ineffektivt långt möte kan göra att man får ont i magen av att bara sitta av viktig arbetstid.
    Idén om att behålla lönen när vi åstadkommer mindre per dag är ett helt absurt önsketänkande.

  14. Jag både håller med och ändå inte. När jag läste rubriken var jag övertygad om att artikeln skulle handla om de oceaner av tid man man tvingas ägna åt idiotisk byråkrati hanterad med oanvändbara IT-system. Nu var det inte det utan privata aktiviteter på arbetstid som avsågs. Det förekommer också och har blivit så lätt och frestande OM MAN JOBBAR PÅ KONTOR. En person jag känner arbetar i den anorexiskt bemannade förskolan. Ägnar man sig åt Facebook i luren där istället för att att göra ett tigersprång i riktning mot nästa katastof så ser arbetskamraterna till att man vaknar, det kan jag lova.
    Tillbaks till oss ingenjörer här på på kontoret. Det finns viktiga och relevanta saker att ta tag i hela tiden som kräver hög teknisk kompetens. Vi ligger alltid efter, med en gnagande stress och känsla av att inte räcka till. Samtidigt GÅR det inte att jobba på. Man avbryts av ständiga möten, avgundsdjup och meningslös byråkrati som var och en, tvingas hantera med IT-system som har usability zero, krashar och har extrema svarstider. Detta oavsett hur mycket ens specialistkunskaper krävs för det egentliga jobbet.
    Förut kunde man inte ha lika mycket byråkrati eftersom det hanterades mer manuellt och dessutom fanns det assistenter/sekreterare som kunde alla rutiner eftersom de hade detta som specialité och ägnade hela dagarna åt det.
    Jag tror att rätt mycket av det ”tomma arbete” i artikeln som fylls med surf osv. triggas av frustration, tappade trådar, förlorad arbetsglädje eller att man fyller väntetiden på att ett fastkört system ska svara. Ser man på de utmaningar mänskligheten har så så kan jag inte se något utrymme för minskad arbetstid, åtminstånde inte för ingenjörer, läkare m.m.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

0
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA