Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Svensk industri sackar efter

Svensk industri sackar efter

Trots att svensk ekonomi har klarat sig relativt bra de senaste åren sjunker antalet anställda i den svenska industrin stadigt sedan år 2000. Storföretagen växer visserligen men tillväxten sker till stor del utomlands.

När IF Metall förra veckan presenterade två stora rapporter över ”Industrilandet Sverige” respektive ”Storföretagens utveckling ” bekräftade de trender i svensk ekonomi som blivit än tydligare av Europas ekonomiska kris.

För svensk industri och för svenska arbetstillfällen är det en oroväckande bild som målas upp.

Rapporterna

Storföretagens utveckling analyserar en grupp om 20 svenska företag där bland annat Astra Zeneca, Volvo Cars, SKF och Ericsson ingår.

Industrilandet Sverige analyserar svensk industris utveckling sedan år 2000.

Båda rapporterna är utgivna av IF Metall.

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd är en ny rapport på samma tema från Svenskt Näringsliv.

Sedan år 2000 har 163 000 industrijobb försvunnit varav cirka 33 000 i de stora svenska företagen. I tjänstesektorn ledde det i sin tur till en förlust av jobb bland de företag som är underleverantörer till industrin med 13 000 jobb.

Samtidigt har svenska storföretag vuxit bra och ökat sin sysselsättning med 19 procent, men inte i Sverige.
Svensk produktion minskade med 17 procent under 2008 och 2009.

Finanskrisens slag mot industriproduktionen verkar ha stärkt en pågående trend mot lägre produktionsökningstakt inom svensk industri. Industriproduktionens andel av BNP har också minskat sedan början av 2000-talet samtidigt som tjänsteproduktionen ökat stadigt.

En förklaring till det är att antalet bemanningsanställda inom industrin ökat kraftigt.

Produktivitetsökningen i svensk industri var länge bland de högsta i Europa. Det är den fortfarande men det är inte längre samma stadiga uppgång som vi såg i början av 2000-talet.

Sedan finanskrisen har investeringarna i svensk industri ökat och vad gäller investeringar i FoU i Sverige så har Sverige relativt sett en högre andel än andra EU-och OECD-länder. Företagens investeringar är en viktig del av denna. Men medan andelen FoU stiger i de länder vi jämför oss med sjunker den i Sverige.

Jenny Grensman

 

4 KOMMENTARER

  1. Hej Jenny,

    Tack för att du tog dig tid att svara. Vad det gäller arbetslöshetsstatistiken för SI:s medlemmar så säger det ju tyvärr inte något om kvalifikationen på de arbeten som personerna i fråga har. De kan således ha gått från högkvalificerade arbeten i industrin, till lågkvalificerade arbeten inom andra sektorer som inte motsvarar deras utbildning.

    Det hade varit intressant att se ett reportage i Ingenjören där man presenterade statistik över vilka arbeten civilingenjörer faktiskt har idag. Jag antar att det har förändrats ganska mycket över tid nämligen.

    Det kan låta bra med att civilingenjörer ”kan arbeta inom många olika områden”. Men om det är för att individerna inte får relevanta arbeten inom ingenjörsyrken, utan tvingas ta arbeten som inte har med utbildningen att göra så är det ju verkligen inte bra. Då kunde de lika väl ha studerat någon annan utbildning.

    • Hej Anna! Jag håller absolut med om att det skulle ha varit mycket intressant men den statistiken har vi inte och mig veterligen har ingen den. Jag vet inte hur noga du följer frågan men ofta när förbundet presenterar statistik över arbetslöshet eller dimensioneringen av utbildningen framgår att många arbetsgivare hellre anställer en civilingenjör än en högskoleingenjör även om det är det senare man behöver vilket gör att det är svårare att få jobb som högskoleingenjörer samtidigt som en större andel civilare tycker att deras arbetsuppgifter är för okvalificerade. Vilka områden ingenjörer arbetar inom är mer varierande i dag vilket nog främst beror på att näringslivet har blivit mer komplext och att de problemlösningstalanger som en ingenjör besitter kan komma till användning inom många områden.
      MVH
      Jenny

  2. @Ingenjören:

    Så hur ser det ut för högskole- och civilingenjörer? Dvs hur många har anställts inom industrin *netto* sedan år 2000. För statistiken anger väl främst hur utvecklingen varit för industriarbetare som jag förstår det.

    Och hur förhåller sig antalet ”nettoanställda” till antalet högskole- och civilingenjörer som tillförts arbetsmarknaden netto (genom att många fler examineras än pensioneras?

    Finns det någon statistik på det hade det varit intressant att se.

    • Hej Anna! Det finns, så vitt jag vet ingen bra statistik som visar detta. Metalls rapporter talar huvudsakligen om industriarbetare men vad gäller storföretagens sysselsättning är det antalet anställda i sin helhet som beskrivs. Sveriges Ingenjörers egen statistik är ju heller inte heltäckande eftersom den bara ser till medlemmar men där kan man se att arbetslösheten är fortsatt låg i medlemskåren jämfört med hela landets arbetslöshet.
      MVH
      Redaktionen

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

Sju regler du bör känna till när Las förändras

0
Den 1 oktober börjar nya Las gälla. Bland annat ändras turordningsreglerna och den som blir uppsagd av personliga skäl får ingen lön, även om det pågår en tvist i arbetsdomstolen.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA