Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Industrin måste vara bäst i världen

Industrin måste vara bäst i världen

Industrin står inför att moderniseras med robotar och smarta fabriker. Sverige bör utnyttja det för att bygga upp sin industri och ta tillbaka konkurrenskraft. Det var bilden som tonade fram när industriföreträdare och politiker träffades på Industridagen i Södertälje i går.

– Vi står inför den fjärde industriella revolutionen, sade Johan Ekesiöö från Industrirådet som var värd för Industridagen som i år hölls i Södertälje.

Den fjärde industriella revolutionen efterträder de tre första som representeras av ångmaskinen, elen och datorerna. I princip verkade alla talare överens om detta. Denna kommande industriella revolution utgörs av robotar och smarta fabriker där maskinerna själva, med hjälp av inbyggd intelligens, tillverkar produkterna och där människorna snarare står för mer övergripande uppgifter som design, strategi och övervakning.

Den här utvecklingen kan ge Sverige, som länge ha förlorat industrijobb till Asien, en chans att ta tillbaka jobbskapande industri. En sådan ny industri kan skapa välstånd i Sverige, men ställer också nya krav. Martin Lundstedt, vd för Scania i Södertälje, tog sitt eget företag som modell för framtiden.

– Det gäller inte att vara bäst i Södertälje, sa han. Det gäller att vara bäst i världen.

Han var också den första av flera talare som sade att skillnaden mellan produkter och tjänster är på väg att försvinna, att tjänster i allt högre grad säljs tillsammans med produkterna. Med den nya industrin försvinner undan för undan också skillnaden mellan ”blue collar” och ”white collar” det vill säga skillnaden mellan arbetare och tjänstemän.

SVENSKarna vet  att industrin är viktig

På Industridagen presenterade Industrirådet en undersökning om hur svenskarna ser på industrin. Läs mer om undersökningen här.

Svenska folket om industrins betydelse

Leif Johansson, styrelseordförande i AstraZeneca och Ericsson och före detta vd för AB Volvo, argumenterade för att Sverige behöver investera kraftigt i industrin för att behålla konkurrenskraften. Men han betonade likafullt behovet av bra folk, och sa att AstraZeneca numera faktiskt lockar till sig utländsk personal till Mölndal tack vare den svenska barnomsorgen.

Han sade att han kände en kärlek till industrin och drog sig till minnes hur det var att montera kontakter och pedaler på Volvo PV när han var ung. Och så konstaterade han att flera av de moment som han utförde på produktionslinan i dag utförs av robotar, och att det har bidragit till bättre bilar.

Men han sade också att allt prat om det så kallade postindustriella samhället retar honom, att han rentav blir ”röd på ryggen av det”. Industrin har aldrig varit på väg att försvinna. Vi behöver ju saker och någon måste tillverka dem.

Även han landade i att produkter och tjänster numera hänger intimt ihop. Han exemplifierade med Ericsson som fakturerar mer för tjänster än produkter, och där hälften av produkterna dessutom är datorprogram som egentligen är till hälften tjänster.

Han avslutade som industrimän ofta gör, med att varna politikerna, för att inte lägga ut för stor politisk osäkerhet, för då tenderar företagens styrelser skjuta upp viktiga beslut i väntan på mer klara besked.

– Världens enklaste beslut är ”vi tar det på nästa styrelsemöte”, sa han.

Efter Leif Johansson konstaterade statsminister Stefan Löfven att Sverige en gång var rankat som världens konkurrenskraftigaste land, men att vi nu har halkat ner till tionde plats. Han betonade också hur viktig industrin är om landet ska ta sig upp på toppen igen. Runt en miljon svenskar jobbar i industrin eller i företag som servar den. Han såg framför sig en kraftig ökning av antalet industrirobotar och en omfattande digitalisering av produktionen. Med fabriker som drivs av smarta maskiner kan vi få en mer flexibel industriproduktion.

– Arbetslöshet skapas inte av ny teknik, sa han, den skapas av gammal teknik.

Däremot ville han förenkla processen för hur staten ger bidrag till nystartade företag. Han var inte nöjd med de många olika systemen som finns i dag.

– Det är en misch-masch, sa han och fyllde i att han vill styra om statligt riskkapital till de tidiga skedena i startupbolagens tillblivelse. Det är då de behöver kapital, i senare skeden finns det privata pengar.

Annie Lööf, centerns partiordförande och före detta näringsminister i alliansregeringen, pratade också under Industridagen. Hon räknade upp flera nödvändiga åtgärder för att få fason på svensk industri som till exempel kompetensförsörjningen och som hon sa ”att hitta broar mellan kloka idéer och praktiskt genomförande”. Och liksom Stefan Löfvén tyckte hon att det är för krångligt för företagen att hitta fram till det statliga riskkapitalet. Hon ville förenkla processen.

I en avslutande debatt där bland andra Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall, och Cecilia Fahlberg från Unionen deltog, kom man åter in på frågan om att skillnaden mellan arbetare och tjänstemän tenderar att försvinna i framtidens industri. Den utvecklingen har redan börjat och kan ha bidragit till att LO-facken krymper medan tjänstemannafack som Unionen växer.

Anders Ferbe skulle säga något och inledde lite pompöst om sitt förbund IF Metall:

– Vi har 150 års historia…

Men då måste en liten djävul ha flugit i Cecilia Fahlberg, för hon avbröt och stack till med frågan:

– Ja, men hur många års framtid har ni då?

Publiken brast ut i skratt, men Anders Ferbe lät sig inte avskräckas. Han vidhöll en positiv grundton inför en framtida robotisering av industrin.

– Jag tror att det som sker är en naturlig utveckling. Vad händer om vi inte automatiserar? Se inte till motsatsen mellan människa och dator, utan se vinsten i kombinationen, sa han.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Om nu politiker från höger och vänster och även företagsledare, är rörande överens om hur viktig industrin är för landet, nu och i framtiden. Varför gör då staten och kapitalet allt för driva industrin ut ur landet?
    Sedan 1970-talet har staten, storföretag och finansbolag tagit en mängd viktiga beslut som leder till att Svenska teknikföretag antingen konkurreras ut eller drivs ur landet. Det finns tusentals beslut, regler och mekanismer som är direkt skadliga för industri och privat företagsamhet i allmänhet. Ingenting görs för att vända detta. Exempel:

    * Världens högsta skattetryck
    * Världens högsta skatter på arbete
    * Ett långtgående sabotage av utbildningssystemet
    * Motarbetande och skamlös exploatering av entreprenörer, forskare och uppfinnare. Håkan Lans är bara ett exempel i mängden
    * Förakt mot kunskap och erfarenhet. Ingenjörskunskap anses inte intressant och ingen vill betala för sådan kunskap och erfarenhet eller förstår värdet av det. Ingen vill låta den som har kunskap bestämma.
    * Makteliten saknar tillräcklig kunskap om teknik och marknadsekonomi. Makten har för många politiker, byråkrater, snackare och bedragare. För få entreprenörer, yrkesmänniskor och doers.
    * Hur många politiker har själva skapat och utvecklat ett privat högteknologiskt företag inom en sektor med global konkurrens. Ingen skull jag tro. Men det är tydligen detta vi ska leva på.
    * Samma fråga kan ställas till management inom stora företag. Extremt få skulle kunna bygga upp och driva ett företag.
    * Sverige har mycket liten befolkning och alldeles för liten inre marknad för att stå på egna ben. Det räcker inte att vara bra, vi måste vara mycket bättre än konkurrenterna. Något i stil med Israel.
    * Svenskarna är bortskämda, lata och lågutbildade jämfört med befolkningen i viktiga konkurrentländer. Efter årtionden of socialistisk indoktrinering. Det talas om kortare arbetstid, kvotering till chefspositioner, höjda inkomstskatter osv. Det går inte ihop.

    Listan kan göras lång. Men det finns en del grundläggande som måste lösas om Sverige skall ha någon chans inom industrins VM. Det är bara att inse.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA