Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Här smids förbundets högskolepolitik

Här smids förbundets högskolepolitik

Det är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få sin prislapp uppräknad. Det säger Måns Östring som är Sveriges Ingenjörers andre vice ordförande och ordförande för högskolerådet i förbundet. Högskolerådet utmejslar förbundets åsikt i högskolepolitiska frågor.

Måns Östring
Måns Östring

Vad är högskolerådet egentligen?
– Egentligen är det ett diskussionsforum med ett tiotal medlemmar från olika högskolor. Vi träffas fyra gånger per år och diskuterar frågor om utbildningen, forskarnas och lärarnas situation och även andra högskolefrågor. Vi ska stärka förbundets roll i det politiska påverkansarbetet. Vad som händer på lärosätena är viktigt för förbundet. De är ju så att säga fabrikerna för våra framtida medlemmar.

Vilka frågor är det ni diskuterar?
– En ständigt lika viktig fråga är kvaliteten på ingenjörsutbildningarna. Där har vi sett en urholkning av prislappen för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Staten betalar ju för utbildningsplatserna, men det är olika prislappar för olika utbildningar. Ingenjörsutbildningar är relativt kostsamma med laborationer, projektarbeten och lärartid. Ibland gör regeringen kvalitetsförstärkningar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar har fått förstärkningar. Men det har varit stor avsaknad av sådana kvalitetsförstärkningar på teknik och naturvetenskap. Det syns inte så tydligt när man urholkar lite grand hela tiden, men laborationerna görs till exempel med allt äldre utrustning. Många länder satsar mer på den här sortens färdigheter, men våra ingenjörer måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Det borde vara de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få förstärkningar.

Vilka andra frågor jobbar ni med?
– En fråga som har kommit upp de senaste åren är så kallade Moocar och Spocar, det vill säga universitetskurser över nätet. Moocar (Massive Open Online Courses) är sådana som är öppna för alla, medan Spocar (Small Private Online Courses) är avgränsade för vissa deltagare. Alla lärosäten trevar sig fram med hur man ska se på dem. Ingenjörsutbildningar har ju fokus på laborationer och projektövningar. De kan inte så enkelt ersättas av de här kurserna, men vissa delar i utbildningen kanske kan ersättas. Ett begrepp är så kallade flip classrooms. Man ersätter föreläsningarna med inspelningar, och kompletterar dem med mer coachande undervisning.

Jobbar ni inte med remisser också?
– Ofta är det Saco som är remissinstans för lagförslag. Saco skickar i regel frågorna vidare till medlemsförbunden. Men ibland svarar vi själva direkt på remisserna. Några viktiga frågor har handlat om utvärdering av utbildningar och forskarutbildningar. En del frågor bestäms på EU-nivå. Det svenska utvärderingssystemet av utbildningar fick underkänt av den internationella organisationen ENQA. Där var vi med och tog fram remissvar till förbundet på vad man skulle göra åt det. Där var väl alla ganska eniga om vad som var bra och vad som var dåligt. Men det är inte bara skapandet av själva remissvaret som är viktigt. Både medlemmar, förtroendevalda och tjänstemän från förbundskansliet deltar i diskussionerna och i slutändan är det i regel svårt att säga exakt varifrån en idé kommer. Dessutom kan remisserna formuleras på en ganska hög abstraktionsnivå. Då måste man vända på frågan och försöka se den från medlemmens, forskarens och studentens perspektiv. Genom att ha med sådana representanter kan vi få det.

Det pratas ju ofta om samverkan mellan akademi och näringsliv. Men vad menar man egentligen med den här samverkan, mer konkret?
– Högskolans allra största och viktigaste samverkan med samhället är ju egentligen alla studenter vi levererar till samhället. Men sedan är det ju saker som gästföreläsare, projektkurser med exempel från näringslivet och, inom lärarutbildningarna, verksamhetsförlagd utbildning. Och så har vi hela biten med att skapa företag ur forskning, och de system som ska underlätta det. Den här frågan kommer att vara viktig under året.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA