Här smids förbundets högskolepolitik

0
1059

Det är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få sin prislapp uppräknad. Det säger Måns Östring som är Sveriges Ingenjörers andre vice ordförande och ordförande för högskolerådet i förbundet. Högskolerådet utmejslar förbundets åsikt i högskolepolitiska frågor.

Måns Östring
Måns Östring

Vad är högskolerådet egentligen?
– Egentligen är det ett diskussionsforum med ett tiotal medlemmar från olika högskolor. Vi träffas fyra gånger per år och diskuterar frågor om utbildningen, forskarnas och lärarnas situation och även andra högskolefrågor. Vi ska stärka förbundets roll i det politiska påverkansarbetet. Vad som händer på lärosätena är viktigt för förbundet. De är ju så att säga fabrikerna för våra framtida medlemmar.

Vilka frågor är det ni diskuterar?
– En ständigt lika viktig fråga är kvaliteten på ingenjörsutbildningarna. Där har vi sett en urholkning av prislappen för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Staten betalar ju för utbildningsplatserna, men det är olika prislappar för olika utbildningar. Ingenjörsutbildningar är relativt kostsamma med laborationer, projektarbeten och lärartid. Ibland gör regeringen kvalitetsförstärkningar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar har fått förstärkningar. Men det har varit stor avsaknad av sådana kvalitetsförstärkningar på teknik och naturvetenskap. Det syns inte så tydligt när man urholkar lite grand hela tiden, men laborationerna görs till exempel med allt äldre utrustning. Många länder satsar mer på den här sortens färdigheter, men våra ingenjörer måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Det borde vara de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få förstärkningar.

Vilka andra frågor jobbar ni med?
– En fråga som har kommit upp de senaste åren är så kallade Moocar och Spocar, det vill säga universitetskurser över nätet. Moocar (Massive Open Online Courses) är sådana som är öppna för alla, medan Spocar (Small Private Online Courses) är avgränsade för vissa deltagare. Alla lärosäten trevar sig fram med hur man ska se på dem. Ingenjörsutbildningar har ju fokus på laborationer och projektövningar. De kan inte så enkelt ersättas av de här kurserna, men vissa delar i utbildningen kanske kan ersättas. Ett begrepp är så kallade flip classrooms. Man ersätter föreläsningarna med inspelningar, och kompletterar dem med mer coachande undervisning.

Jobbar ni inte med remisser också?
– Ofta är det Saco som är remissinstans för lagförslag. Saco skickar i regel frågorna vidare till medlemsförbunden. Men ibland svarar vi själva direkt på remisserna. Några viktiga frågor har handlat om utvärdering av utbildningar och forskarutbildningar. En del frågor bestäms på EU-nivå. Det svenska utvärderingssystemet av utbildningar fick underkänt av den internationella organisationen ENQA. Där var vi med och tog fram remissvar till förbundet på vad man skulle göra åt det. Där var väl alla ganska eniga om vad som var bra och vad som var dåligt. Men det är inte bara skapandet av själva remissvaret som är viktigt. Både medlemmar, förtroendevalda och tjänstemän från förbundskansliet deltar i diskussionerna och i slutändan är det i regel svårt att säga exakt varifrån en idé kommer. Dessutom kan remisserna formuleras på en ganska hög abstraktionsnivå. Då måste man vända på frågan och försöka se den från medlemmens, forskarens och studentens perspektiv. Genom att ha med sådana representanter kan vi få det.

Det pratas ju ofta om samverkan mellan akademi och näringsliv. Men vad menar man egentligen med den här samverkan, mer konkret?
– Högskolans allra största och viktigaste samverkan med samhället är ju egentligen alla studenter vi levererar till samhället. Men sedan är det ju saker som gästföreläsare, projektkurser med exempel från näringslivet och, inom lärarutbildningarna, verksamhetsförlagd utbildning. Och så har vi hela biten med att skapa företag ur forskning, och de system som ska underlätta det. Den här frågan kommer att vara viktig under året.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.