Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Här smids förbundets högskolepolitik

Här smids förbundets högskolepolitik

Det är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få sin prislapp uppräknad. Det säger Måns Östring som är Sveriges Ingenjörers andre vice ordförande och ordförande för högskolerådet i förbundet. Högskolerådet utmejslar förbundets åsikt i högskolepolitiska frågor.

Måns Östring
Måns Östring

Vad är högskolerådet egentligen?
– Egentligen är det ett diskussionsforum med ett tiotal medlemmar från olika högskolor. Vi träffas fyra gånger per år och diskuterar frågor om utbildningen, forskarnas och lärarnas situation och även andra högskolefrågor. Vi ska stärka förbundets roll i det politiska påverkansarbetet. Vad som händer på lärosätena är viktigt för förbundet. De är ju så att säga fabrikerna för våra framtida medlemmar.

Vilka frågor är det ni diskuterar?
– En ständigt lika viktig fråga är kvaliteten på ingenjörsutbildningarna. Där har vi sett en urholkning av prislappen för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Staten betalar ju för utbildningsplatserna, men det är olika prislappar för olika utbildningar. Ingenjörsutbildningar är relativt kostsamma med laborationer, projektarbeten och lärartid. Ibland gör regeringen kvalitetsförstärkningar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar har fått förstärkningar. Men det har varit stor avsaknad av sådana kvalitetsförstärkningar på teknik och naturvetenskap. Det syns inte så tydligt när man urholkar lite grand hela tiden, men laborationerna görs till exempel med allt äldre utrustning. Många länder satsar mer på den här sortens färdigheter, men våra ingenjörer måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Det borde vara de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få förstärkningar.

Vilka andra frågor jobbar ni med?
– En fråga som har kommit upp de senaste åren är så kallade Moocar och Spocar, det vill säga universitetskurser över nätet. Moocar (Massive Open Online Courses) är sådana som är öppna för alla, medan Spocar (Small Private Online Courses) är avgränsade för vissa deltagare. Alla lärosäten trevar sig fram med hur man ska se på dem. Ingenjörsutbildningar har ju fokus på laborationer och projektövningar. De kan inte så enkelt ersättas av de här kurserna, men vissa delar i utbildningen kanske kan ersättas. Ett begrepp är så kallade flip classrooms. Man ersätter föreläsningarna med inspelningar, och kompletterar dem med mer coachande undervisning.

Jobbar ni inte med remisser också?
– Ofta är det Saco som är remissinstans för lagförslag. Saco skickar i regel frågorna vidare till medlemsförbunden. Men ibland svarar vi själva direkt på remisserna. Några viktiga frågor har handlat om utvärdering av utbildningar och forskarutbildningar. En del frågor bestäms på EU-nivå. Det svenska utvärderingssystemet av utbildningar fick underkänt av den internationella organisationen ENQA. Där var vi med och tog fram remissvar till förbundet på vad man skulle göra åt det. Där var väl alla ganska eniga om vad som var bra och vad som var dåligt. Men det är inte bara skapandet av själva remissvaret som är viktigt. Både medlemmar, förtroendevalda och tjänstemän från förbundskansliet deltar i diskussionerna och i slutändan är det i regel svårt att säga exakt varifrån en idé kommer. Dessutom kan remisserna formuleras på en ganska hög abstraktionsnivå. Då måste man vända på frågan och försöka se den från medlemmens, forskarens och studentens perspektiv. Genom att ha med sådana representanter kan vi få det.

Det pratas ju ofta om samverkan mellan akademi och näringsliv. Men vad menar man egentligen med den här samverkan, mer konkret?
– Högskolans allra största och viktigaste samverkan med samhället är ju egentligen alla studenter vi levererar till samhället. Men sedan är det ju saker som gästföreläsare, projektkurser med exempel från näringslivet och, inom lärarutbildningarna, verksamhetsförlagd utbildning. Och så har vi hela biten med att skapa företag ur forskning, och de system som ska underlätta det. Den här frågan kommer att vara viktig under året.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA