Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Här smids förbundets högskolepolitik

Här smids förbundets högskolepolitik

Det är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få sin prislapp uppräknad. Det säger Måns Östring som är Sveriges Ingenjörers andre vice ordförande och ordförande för högskolerådet i förbundet. Högskolerådet utmejslar förbundets åsikt i högskolepolitiska frågor.

Måns Östring
Måns Östring

Vad är högskolerådet egentligen?
– Egentligen är det ett diskussionsforum med ett tiotal medlemmar från olika högskolor. Vi träffas fyra gånger per år och diskuterar frågor om utbildningen, forskarnas och lärarnas situation och även andra högskolefrågor. Vi ska stärka förbundets roll i det politiska påverkansarbetet. Vad som händer på lärosätena är viktigt för förbundet. De är ju så att säga fabrikerna för våra framtida medlemmar.

Vilka frågor är det ni diskuterar?
– En ständigt lika viktig fråga är kvaliteten på ingenjörsutbildningarna. Där har vi sett en urholkning av prislappen för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Staten betalar ju för utbildningsplatserna, men det är olika prislappar för olika utbildningar. Ingenjörsutbildningar är relativt kostsamma med laborationer, projektarbeten och lärartid. Ibland gör regeringen kvalitetsförstärkningar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar har fått förstärkningar. Men det har varit stor avsaknad av sådana kvalitetsförstärkningar på teknik och naturvetenskap. Det syns inte så tydligt när man urholkar lite grand hela tiden, men laborationerna görs till exempel med allt äldre utrustning. Många länder satsar mer på den här sortens färdigheter, men våra ingenjörer måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Det borde vara de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas tur att få förstärkningar.

Vilka andra frågor jobbar ni med?
– En fråga som har kommit upp de senaste åren är så kallade Moocar och Spocar, det vill säga universitetskurser över nätet. Moocar (Massive Open Online Courses) är sådana som är öppna för alla, medan Spocar (Small Private Online Courses) är avgränsade för vissa deltagare. Alla lärosäten trevar sig fram med hur man ska se på dem. Ingenjörsutbildningar har ju fokus på laborationer och projektövningar. De kan inte så enkelt ersättas av de här kurserna, men vissa delar i utbildningen kanske kan ersättas. Ett begrepp är så kallade flip classrooms. Man ersätter föreläsningarna med inspelningar, och kompletterar dem med mer coachande undervisning.

Jobbar ni inte med remisser också?
– Ofta är det Saco som är remissinstans för lagförslag. Saco skickar i regel frågorna vidare till medlemsförbunden. Men ibland svarar vi själva direkt på remisserna. Några viktiga frågor har handlat om utvärdering av utbildningar och forskarutbildningar. En del frågor bestäms på EU-nivå. Det svenska utvärderingssystemet av utbildningar fick underkänt av den internationella organisationen ENQA. Där var vi med och tog fram remissvar till förbundet på vad man skulle göra åt det. Där var väl alla ganska eniga om vad som var bra och vad som var dåligt. Men det är inte bara skapandet av själva remissvaret som är viktigt. Både medlemmar, förtroendevalda och tjänstemän från förbundskansliet deltar i diskussionerna och i slutändan är det i regel svårt att säga exakt varifrån en idé kommer. Dessutom kan remisserna formuleras på en ganska hög abstraktionsnivå. Då måste man vända på frågan och försöka se den från medlemmens, forskarens och studentens perspektiv. Genom att ha med sådana representanter kan vi få det.

Det pratas ju ofta om samverkan mellan akademi och näringsliv. Men vad menar man egentligen med den här samverkan, mer konkret?
– Högskolans allra största och viktigaste samverkan med samhället är ju egentligen alla studenter vi levererar till samhället. Men sedan är det ju saker som gästföreläsare, projektkurser med exempel från näringslivet och, inom lärarutbildningarna, verksamhetsförlagd utbildning. Och så har vi hela biten med att skapa företag ur forskning, och de system som ska underlätta det. Den här frågan kommer att vara viktig under året.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA