Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kan Co-op lösa kompetensbrist?

Kan Co-op lösa kompetensbrist?

Högskolan i Gävle har försökt fylla platserna till ingenjörsutbildningarna medan företagen i regionen har haft svårt att hitta rätt ingenjörskompetens. Kan ett tätare samarbete mellan högskola och näringsliv vända trenden?

fakta Co-op

Co-op, Cooperative Education, innebär att utbildningen varvas med betalda arbetsperioder. På Högskolan i Gävle söker studenterna först utbildningen de vill gå för att senare söka jobb på en arbetsplats där de ska vara 10 veckor på ett år. Tanken med Co-op-utbildningar är att studenter ska få relevant arbetslivserfarenhet och att företagen kan introducera en möjlig framtida medarbetare redan under studietiden.

Trots att företag i regionen har ropat efter ingenjörskompetens har Högskolan i Gävle i flera år kämpat för att fylla sina platser till ingenjörsutbildningarna. Till exempel har Lantmätarprogrammet varit populärt, medan utbildningen till maskiningenjör tidigare inte kunde fylla sina 20 platser. Men förra året fick utbildningen till maskiningenjör 37 förstahandssökande och högskolan bestämde sig för att ta in 30 studenter i stället för 20.

En ökad kunskap om utbildningarna och vad ingenjörer egentligen gör kan vara en nyckelfaktor för att locka fler studenter, enligt Anna Näsman, samverkansansvarig för Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. Förutom ingenjörskvällar som har hållits för studenter har högskolan också sedan 1,5 år tillbaka börjat hålla informationsträffar för näringslivet.

– Vi har jobbat mycket med tillgänglighet de senaste åren och anordnat till exempel Co-op-luncher runt om i länet. Vi har varit ute och besökt företag för att se vilket kompetensbehov de har. Det ska vara nära och enkelt. I Gävleborgs län har vi den lägsta utbildningsgraden i landet. Vi vill visa att det inte är så svårt att läsa vidare, säger Anna Näsman.

Det har gått fem år sedan högskolan startade med Co-up-utbildningar, vilket innebär att utbildning varvas med betalda arbetsperioder. Den första kullen studenter, som har läst utbildningen till Energisystemingenjör, gick ut i juni förra året.

– Av dem som har gått ut energisystem och fått jobb arbetar alla, utom en, på ett företag där de har haft placering. Åtta av åtta har jobb. Sju av dem har nyinrättade tjänster på arbetsplatser där de har haft placering, berättar Anna Näsman.

Fördelen med Co-up-utbildningar är att de är tydligt knutna till arbetsmarknadens behov.

– Vi har Co-op:are som är över 30 år gamla, som har jobbat och som ändå väljer att ha arbetsförlagd tid för att de vet hur viktigt det är med arbetslivserfarenhet, rätt jobb och rätt nätverk, säger Anna Näsman.

Eqc Engineering är det företag som har tagit emot flest Co-op:are sedan den typen av ingenjörsutbildningar startade på Högskolan i Gävle. Paul Lodell, engineering manager, tycker att samarbetet med högskolan har varit väldigt lyckat. Förutom att studenterna har varit anställda på företaget 10 veckor per år har studenterna också kunnat extrajobba eller feriearbeta. Det gör att de har fått en nyttig erfarenhet och en bra grund att stå på innan de går ut, säger han.

Eqc har försökt att ha åtminstone en Co-op-student per år, men kommer i år att ta in tre stycken: två inom mekanik och en inom elautomation. Två av de studenter som företaget redan har haft inom ramen för Co-op-utbildningarna i Gävle ska också anställas i år, liksom en examinerad Co-op-student som har varit på ett annat företag. När företaget går in i programmet och tar in en student vill de också slutligen kunna anställa en ingenjör, säger Paul Lodell.

Paul Lodell
Paul Lodell

– Något som vi tycker är viktigt är att man har samma förfarande vid rekryteringen av Co-op-studenter som vid en ordinarie anställning. Det gäller också i hur vi behandlar dem. Vi ser dem som anställda även mellan Co-op-perioderna och bibehåller kontakten genom olika former av sammankomster. Det ökar möjligheterna att det ska bli rätt kandidat för oss och att studenterna vill komma till vårt företag och också känner att de kan tänka sig att jobba här. De här ingenjörerna blir väldigt eftertraktade och efterfrågade eftersom de vid examen redan har minst ett års yrkesinriktad arbetslivserfarenhet.

Fördelarna med att det finns Co-op-utbildningar tycker Paul Lodell är att företagen i ett tidigare skede kan gå in och delvis forma sina ingenjörer, vilket gör dem mer arbetsklara när de går ut. Studenterna får också en bild av vilka kunskaper både företaget och de själva kan behöva, vilket ger dem en större självkänsla och säkerhet i fortsatta studier och arbete, tror Paul Lodell.

– De här studenterna ska vara med oss i riktiga uppdrag och även kunna producera. Det går att se fördelarna med det hela, att som företag kunna ha mer färdiga ingenjörer efter fyra år än annars.Det är också en form av samhällstjänst. Du tar ett ansvar att utbilda ingenjörer som är mer anpassade efter industribehovet.

– Det är jätteviktigt att högskolan utbildar ingenjörer det finns behov av i regionen. Det öppnar också upp kontakterna mellan oss. Det blir ett nätverk för både högskolan och för företagarna att arbeta så här.

Anna Näsman tycker att företagen behövs för att bibehålla kvaliteten på högskolans utbildning och forskning, men att högskolan behövs för att företagen ska få arbetskraft och klara sin forskning.

– Så det är relevant att vi gör det här arbetet i regionen, säger hon.

Även om det går bättre för vissa ingenjörsinriktningar än tidigare har IT/GIS och elektronikingenjör det svårare. I höstas sökte bara fem personer utbildningen till elektroingenjör som sitt förstahandsval. Anna Näsman tror att det spelar in att stora aktörer har flyttat från regionen. Sådant återspeglar sig.

I framtiden är tanken att utveckla informationsträffarna för näringslivet för att visa fler möjligheter till samarbete, men också för att visa upp vilka specialistkompetenser som finns, berättar Anna Näsman. Kanske kan det underlätta studentrekryteringen.

Paul Lodell hoppas att fler företag ska följa deras exempel och ta in Co-op:are.

– Lokalt i Gävle är vi cirka 20 anställda och konstigt nog är vi det företag som har kunnat ta emot flest studenter. Vi har sett fördelar med att ta emot studenterna och har lagt tid på det. Om ett mindre företag som vårt kan ta in tre stycken Co-op-studenter på ett år kan andra också göra det.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

4
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

Sänkt skatt och högre studiestöd – här är några av de nya lagarna 2021

0
Sänkt skatt för äldre, högre studiestöd för vuxna och längre giltighetstid för högskoleprovet. Den 1 januari 2021 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är sju som påverkar arbetslivet.

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA