Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Kan Co-op lösa kompetensbrist?

Kan Co-op lösa kompetensbrist?

Högskolan i Gävle har försökt fylla platserna till ingenjörsutbildningarna medan företagen i regionen har haft svårt att hitta rätt ingenjörskompetens. Kan ett tätare samarbete mellan högskola och näringsliv vända trenden?

fakta Co-op

Co-op, Cooperative Education, innebär att utbildningen varvas med betalda arbetsperioder. På Högskolan i Gävle söker studenterna först utbildningen de vill gå för att senare söka jobb på en arbetsplats där de ska vara 10 veckor på ett år. Tanken med Co-op-utbildningar är att studenter ska få relevant arbetslivserfarenhet och att företagen kan introducera en möjlig framtida medarbetare redan under studietiden.

Trots att företag i regionen har ropat efter ingenjörskompetens har Högskolan i Gävle i flera år kämpat för att fylla sina platser till ingenjörsutbildningarna. Till exempel har Lantmätarprogrammet varit populärt, medan utbildningen till maskiningenjör tidigare inte kunde fylla sina 20 platser. Men förra året fick utbildningen till maskiningenjör 37 förstahandssökande och högskolan bestämde sig för att ta in 30 studenter i stället för 20.

En ökad kunskap om utbildningarna och vad ingenjörer egentligen gör kan vara en nyckelfaktor för att locka fler studenter, enligt Anna Näsman, samverkansansvarig för Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. Förutom ingenjörskvällar som har hållits för studenter har högskolan också sedan 1,5 år tillbaka börjat hålla informationsträffar för näringslivet.

– Vi har jobbat mycket med tillgänglighet de senaste åren och anordnat till exempel Co-op-luncher runt om i länet. Vi har varit ute och besökt företag för att se vilket kompetensbehov de har. Det ska vara nära och enkelt. I Gävleborgs län har vi den lägsta utbildningsgraden i landet. Vi vill visa att det inte är så svårt att läsa vidare, säger Anna Näsman.

Det har gått fem år sedan högskolan startade med Co-up-utbildningar, vilket innebär att utbildning varvas med betalda arbetsperioder. Den första kullen studenter, som har läst utbildningen till Energisystemingenjör, gick ut i juni förra året.

– Av dem som har gått ut energisystem och fått jobb arbetar alla, utom en, på ett företag där de har haft placering. Åtta av åtta har jobb. Sju av dem har nyinrättade tjänster på arbetsplatser där de har haft placering, berättar Anna Näsman.

Fördelen med Co-up-utbildningar är att de är tydligt knutna till arbetsmarknadens behov.

– Vi har Co-op:are som är över 30 år gamla, som har jobbat och som ändå väljer att ha arbetsförlagd tid för att de vet hur viktigt det är med arbetslivserfarenhet, rätt jobb och rätt nätverk, säger Anna Näsman.

Eqc Engineering är det företag som har tagit emot flest Co-op:are sedan den typen av ingenjörsutbildningar startade på Högskolan i Gävle. Paul Lodell, engineering manager, tycker att samarbetet med högskolan har varit väldigt lyckat. Förutom att studenterna har varit anställda på företaget 10 veckor per år har studenterna också kunnat extrajobba eller feriearbeta. Det gör att de har fått en nyttig erfarenhet och en bra grund att stå på innan de går ut, säger han.

Eqc har försökt att ha åtminstone en Co-op-student per år, men kommer i år att ta in tre stycken: två inom mekanik och en inom elautomation. Två av de studenter som företaget redan har haft inom ramen för Co-op-utbildningarna i Gävle ska också anställas i år, liksom en examinerad Co-op-student som har varit på ett annat företag. När företaget går in i programmet och tar in en student vill de också slutligen kunna anställa en ingenjör, säger Paul Lodell.

Paul Lodell
Paul Lodell

– Något som vi tycker är viktigt är att man har samma förfarande vid rekryteringen av Co-op-studenter som vid en ordinarie anställning. Det gäller också i hur vi behandlar dem. Vi ser dem som anställda även mellan Co-op-perioderna och bibehåller kontakten genom olika former av sammankomster. Det ökar möjligheterna att det ska bli rätt kandidat för oss och att studenterna vill komma till vårt företag och också känner att de kan tänka sig att jobba här. De här ingenjörerna blir väldigt eftertraktade och efterfrågade eftersom de vid examen redan har minst ett års yrkesinriktad arbetslivserfarenhet.

Fördelarna med att det finns Co-op-utbildningar tycker Paul Lodell är att företagen i ett tidigare skede kan gå in och delvis forma sina ingenjörer, vilket gör dem mer arbetsklara när de går ut. Studenterna får också en bild av vilka kunskaper både företaget och de själva kan behöva, vilket ger dem en större självkänsla och säkerhet i fortsatta studier och arbete, tror Paul Lodell.

– De här studenterna ska vara med oss i riktiga uppdrag och även kunna producera. Det går att se fördelarna med det hela, att som företag kunna ha mer färdiga ingenjörer efter fyra år än annars.Det är också en form av samhällstjänst. Du tar ett ansvar att utbilda ingenjörer som är mer anpassade efter industribehovet.

– Det är jätteviktigt att högskolan utbildar ingenjörer det finns behov av i regionen. Det öppnar också upp kontakterna mellan oss. Det blir ett nätverk för både högskolan och för företagarna att arbeta så här.

Anna Näsman tycker att företagen behövs för att bibehålla kvaliteten på högskolans utbildning och forskning, men att högskolan behövs för att företagen ska få arbetskraft och klara sin forskning.

– Så det är relevant att vi gör det här arbetet i regionen, säger hon.

Även om det går bättre för vissa ingenjörsinriktningar än tidigare har IT/GIS och elektronikingenjör det svårare. I höstas sökte bara fem personer utbildningen till elektroingenjör som sitt förstahandsval. Anna Näsman tror att det spelar in att stora aktörer har flyttat från regionen. Sådant återspeglar sig.

I framtiden är tanken att utveckla informationsträffarna för näringslivet för att visa fler möjligheter till samarbete, men också för att visa upp vilka specialistkompetenser som finns, berättar Anna Näsman. Kanske kan det underlätta studentrekryteringen.

Paul Lodell hoppas att fler företag ska följa deras exempel och ta in Co-op:are.

– Lokalt i Gävle är vi cirka 20 anställda och konstigt nog är vi det företag som har kunnat ta emot flest studenter. Vi har sett fördelar med att ta emot studenterna och har lagt tid på det. Om ett mindre företag som vårt kan ta in tre stycken Co-op-studenter på ett år kan andra också göra det.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA