Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Svenska fack positiva till omstritt avtal

Svenska fack positiva till omstritt avtal

I fredags lämnade Saco, LO och TCO in ett gemensamt förslag till avtalstext till TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA. Sveriges Ingenjörer har tidigare tillsammans med andra fack och arbetsgivare formulerat en policy som betonar att avtalet stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar jobb.

Handelsavtalet mellan EU och USA, The Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, som fortfarande håller på att förhandlas fram, är omstritt. Ökat utbyte mellan västvärldens två ledande marknader ska ge ökad tillväxt och fler jobb.

Men det finns en utbredd oro i Europa, och även i USA, för att avtalet ska förvärra ojämlikheten i samhället. Kritikerna säger att avlägsnandet av handelshinder kommer att gynna produkter som är billiga på grund av lågt ställda krav, till exempel vissa amerikanska jordbruksprodukter. I Berlin samlade jordbrukare och konsumenträttsaktivister stora skaror i demonstrationer mot handelsavtalet efter att EU-kommissionen offentliggjorde sina förslag till avtalstexter i januari i år.

De svenska facken är huvudsakligen positiva till avtalet. Saco, LO och TCO har nyligen lämnat in ett gemensamt förslag till avtalstext. Och Sveriges Ingenjörer har tillsammans med Unionen, IF Metall, Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen formulerat en mer generell policy för hur man vill se att avtalet ska se ut. Förbunden tycker alla att det finns starka skäl för ett handelsavtal mellan EU och USA, men hävdar också att nationell handlingsfrihet och arbetsrätt behöver skyddas.

Tillsammans svarar EU och USA redan i dag för ungefär hälften av hela världens BNP och handeln dem emellan uppgår till ungefär tusen miljarder euro om året. Tillskyndarna av avtalet säger att det ökar USA:s tillväxt med cirka 0,4 procent och EU:s tillväxt med cirka 0,5 procent. Avlägsnandet av handelshinder som tullar, licenser och produktbestämmelser väntas också underlätta för svensk industri att göra affärer i USA, till exempel svenska fordonstillverkare.

I Europa har olika organisationer varnat för försämringar av miljö- och konsumentskydd och medborgerliga rättigheter. Det finns en oro för att EU-kommissionens förslagstext som gynnar frihandel, om den går igenom, ska hindra lokala myndigheter från att höja kraven på till exempel djurhållning och livsmedelssäkerhet. Kritikerna hävdar att avtalet generellt är skrivet för att maximera handel, inte för att skydda människors rättigheter och hälsa.

Allra störst oro inger den detalj i avtalet som kallas ISDS, Investor-State Dispute Settlements. Det är en skiljenämnd som ska lösa tvister som uppkommer mellan stater och företag. Den ger investerare och företag en möjlighet att stämma en stat om de anser att staten har fattat beslut som bryter mot avtalet. Den typen av skiljenämnder finns redan i en mängd andra handelsavtal. Två exempel på stämningar har blivit mycket kända. Tobaksbolaget Philip Morris stämde 2011 Australien för att landet hade beslutat att betrakta tobak som en beroendeframkallande drog. Gruvbolaget Lone Pines stämde Kanada på 250 miljoner dollar för att ha brutit mot NAFTA, det nordamerikanska frihandelsavtalet, när delstaten Quebec efter en omröstning förbjöd fracking i St. Lawrence-floden i Quebec.

Sveriges Ingenjörer och de andra förbunden skriver i sin policy att ett system för tvistemålslösning behövs för att säkerställa att investerare får en marknadsmässig ersättning om ett land förstatligar en sektor.

UlfBengtsson
Ulf Bengtsson

– Vi är positiva till TTIP, och man behöver någon form av investeringsskydd och tvistemålslösning, säger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson, men det gäller att utforma dem rätt, och det ska vara transparent och lättbegripligt, och får inte hindra demokratiskt fattade beslut.

– Fallet med Philip Morris är ju särskilt märkligt, fortsätter han. En sådan tvistelösning ska bara handla om ett företag som särbehandlats jämfört med företag i samma bransch, men här var det bara Philip Morris som det gällde.

Enligt EU-kommissionens förslagstext blir skiljenämnderna inte offentliga, och bolag som till exempel Exxon Mobil, Dow Chemical och Chevron har använt motsvarande system i andra handelsavtal för att driva sina krav. Kritikerna hävdar att systemet med sådana skiljenämnder ger privata företag för stor makt gentemot suveräna stater, och med TTIP får ett enormt antal företag möjlighet att stämma stater på liknande sätt.

Förra fredagen lämnade Saco tillsammans med LO och TCO in ett eget förslag till avtalstext till TTIP, vilket de inbjudits till av EU-kommissionens chefsförhandlare. Åsa Ehinger Berling, internationell sekreterare på Saco, tror att TTIP kan ge jobb och affärsmöjligheter för svenska företag, men hon poängterar vikten av att värna om de fackliga rättigheterna.

Åsa Ehinger Berling
Åsa Ehinger Berling

– I en förhandling måste man alltid både ge och ta, och vi ger USA tillträde till vår marknad mot att vi får tillträde till deras. Det finns farhågor kring villkoren för det tillträdet. Vi får till exempel inte ge upp grundläggande fackliga rättigheter. Det får aldrig uppfattas som handelshinder när man inför lagskydd för arbetstagaren, säger hon.

– Det finns också en oro för att avtalet ska tvinga fram en privatisering av offentliga tjänster. Men enligt Cecilia Malmström och hennes amerikanske kollega kommer det inte på fråga. Det förblir upp till varje land att bestämma vad som ska vara i privat respektive offentlig regi.

Enligt Åsa Ehinger Berling har kommissionen också förstått den stora oro som finns kring ISDS och tvistemålslösningen.

– Vi driver på för att få ett så bra avtal som det går, säger hon. Förhoppningsvis ska avtalet bli så bra att eventuella negativa effekter blir små och att det ska vara värt det. Sverige är exportberoende. Vi och Tyskland är sannolikt de länder som har mest att vinna på avtalet.

Kritikerna påpekar att över 90 procent av lobbyisterna som jobbar med avtalet företräder storbolag, banker och aktieägare, och att handelsavtal som TTIP snarare kan öka skillnaderna i samhället. Företrädarna hävdar å sin sida att de flesta av oss äger aktier i form av pensionsplaceringar.

Förhandlingarna har försenats tidigare. Nu är de inriktade på att avslutas under 2015. Därefter måste avtalet godkännas av EU i ministerrådet och i Europaparlamentet. I USA ska det godkännas av de båda kamrarna i kongressen.

Sture Henckel

3 KOMMENTARER

  1. Fantastiskt! Avtalet ökar EUs tillväxt med 0.5%, och är särskilt fördelaktigt för svenska fordonstillverkare! Såvitt jag vet finns det bara en kvar! Fordonsindustrin har ett brett underleverantörsnätverk, men det är ingen svensk framtidsindustri. Snarare en dinosaur som går samma väg som varven…
    Håller helt med tidigare kommentarer och anser att det behövs en mycket djupare analys.
    Jag är rädd att våra fackföreträdare sväljer betet bara för att de får fila litet på kanterna.
    Detta är ett farligt avtal! Tvistemålslösningen är helt absurd. Bara tanken att stora USA företag ska kunna ifrågasätta våra på demokratisk väg fattade beslut är sjuk. Avtalet bestrider Sveriges suveränitet gentemot utländskt ägda företag! Avtalet äter hål i vår så omhuldade ”demokrati”. Det får bara inte ske!

  2. Frihandel ökar tillväxt – ja. Men skapar mer jobb? Knappast! Tanken med frihandel är ju att produktionen totalt sett blir effektivare genom ökad specialisering på global nivå. För att antal jobb ska öka, eller ens bibehållas, så krävs att konsumtionen ökar. Något vi knappast har behov av generellt i USA och EU. En ökad global specialisering ökar också sårbarheten och minskar resiliensen i våra samhällen.

  3. Man behöver inte vara uttryckligen emot avtalet. Som fackrepresentant ser man bara till att den blir tillräckligt försenat, tex till år 2016 som nu som sistone framfördes av Sveriges statsminister Stefan Löftén.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA