Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Dansk modell på tapeten igen

Dansk modell på tapeten igen

Lätt att anställa och lätt att säga upp. Och samtidigt trygghet för arbetssökande och arbetslösa. Frågan om den danska välfärdsmodellen kan vara något för Sverige har kommit upp igen.

Längst fram, framför projektorn i det fullsatta lilla konferensrummet på Hornsgatan i Stockholm står Per Kongshøj Madsen. Han är professor vid danska Aalborg universitet och kallar sig själv flexicurian. Den väldfärdsmodell han talar om under tisdagseftermiddagens seminarium anordnat av Arbetslöshetskassornas samorganisation är flexicurity. Begreppet är en kombination av två ord: engelskans flexibility och security. Det handlar om flexibilitet för arbetsgivare och trygghet för arbetssökande och arbetslösa.

För arbetsgivare ska det vara lätt att anställa och lätt att säga upp. Arbetssökande och arbetslösa får en högre ersättning, vilket är det som är tryggheten. Det är denna modell, menar Per Kongshøj Madsen, som har gjort att Danmark klarat sig så bra jämfört med andra länder vad gäller arbetslöshet, även om modellen inte gjort landet immunt mot sådant som finanskriser.

Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.
Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.

– Utgångspunkten är att flexibilitet och trygghet inte är motsättningar, sade Per Kongshøj Madsen under seminariet.

Den här modellen implementerades i Danmark av Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, på 1990-talet och anses ha bidragit till att Danmark halverat sin arbetslöshet sedan dess. Enligt statistik som Per Kongshøj Madsen visar upp så var den genomsnittliga arbetslösheten i Danmark förra året 6,6 procent, jämfört med 10,2 procent i EU.

Om det är tack vare flexicurity går nog inte att säga säkert, men den danska arbetsmarknaden kännetecknas av en hög rörlighet. Förespråkarna menar att flexicurity möjliggör omställningar och uppmuntrar flexibilitet på arbetsmarknaden.

Det handlar inte bara om att komma snabbt i arbete, enligt Per Kongshøj Madsen.

– Att komma snabbt i arbete är kanske bra men ännu viktigare är långvarig sysselsättning, sade han.

I Danmark kan till exempel de som saknar högre utbildning och är över 30 år gamla läsa en utbildning och få viss ersättning. Under utbildningstiden ska man inte behöva vara tillgänglig för att ta jobb. I Danmark har också arbetslösa möjlighet att få arbetslöshetsersättning under två års tid. Majoriteten, 85 procent, av alla anställda omfattas av arbetslöshetsersättningar.

Även om Per Kongshøj Madsen är övertygad flexicurian ser han inte den danska modellen som något andra länder bör klippa och klistra.

Och visst ser förutsättningarna olika ut. I Danmark saknas till exempel en lag om anställningsskydd, las, vilken vi har här i Sverige.

Enligt dem som förespråkar flexicurity gäller det att hitta en balans mellan att skydda dem som redan är inne på arbetsmarknaden och att göra arbetsmarknaden tillgänglig för dem som står utanför.

Kritiker till flexicurity anser att modellen inte duger till att hantera framtidens utmaningar och att det som behövs är ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem som främjar kontinuerlig utbildning och utbildning (om detta kan du läsa mer om i en tidigare artikel av Ingenjören här). Det handlar om att se till att arbetskraften får nödvändig kompetens.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Nätverksträffar stärker förtroendevalda i offentlig sektor”

0
På träffar får förtroendevalda inom offentlig sektor coachning från Sveriges Ingenjörer och chans att berätta för varandra vad som fungerar bra på deras arbetsplatser.

Distansarbete kan locka 60 000 ingenjörer att byta jobb

0
Relativt få ingenjörer är beredda att flytta, även om de får en lönehöjning. Finns däremot också möjligheten att distansarbeta kan fler tänka sig att ta ett jobb i en annan region, visar en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Hur påverkas forskarkarriären efter föräldraledighet?

0
Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? Det ska Olof Ejermo och hans forskarkollegor nu gå till botten med.

Reglerna kring tjänsteställe styr inte möjligheten att jobba hemifrån

0
Kan mitt tjänsteställe ändras om jag arbetar för mycket hemifrån? Skatteverkets expert Pia Blank Thörnroos reder ut vad som gäller.
Kursmoduler i Ingenjör4.0.

Modulkurser ska ge ingenjörer ny kunskap – nu skalas Ingenjör4.0 upp

0
Ett lättillgängligt system med spetskunskap inom AI och robotisering. Kurserna i Ingenjör4.0 ska fortbilda yrkesverksamma ingenjörer och nu skalas konceptet upp.
Ingenjörsfullmäktige 2021

Här är besluten som fattades på Ingenjörsfullmäktige

1
Efter het debatt om kärnkraft klubbades Sveriges Ingenjörers miljö- och klimatpolitiska program igenom. Motionerna om löner röstades ner – men enigheten var stor om att något måste göras åt ingenjörernas lönenivå.

Lön och kärnkraft några av de viktigaste diskussionerna på fullmäktige

0
Vi frågade sex ledamöter vilka som var de viktigaste besluten eller diskussionerna på Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Fullmäktige vill driva fram bra villkor för distansarbete genom kollektivavtal

2
Lön, arbetsmiljö, försäkringar och andra villkor ska inte vara sämre när man jobbar på distans. Ingenjörsfullmäktige beslutade att Sveriges Ingenjörer ska driva kraven i förhandlingar om nya kollektivavtal.

Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022

5
En klar majoritet av ingenjörsföretagen planerar att rekrytera fler ingenjörer 2022 än i år. Sex företag behöver anställa minst 1 000 ingenjörer, visar en undersökning av Ingenjören.

Så förbereder du dig för livet som pensionär

0
Att gå i pension är en stor förändring i livet som kan vara tuff att hantera. Här är psykologens tips på hur du kan förbereda dig för livet som pensionär.

VI REKOMMENDERAR

Skulle du gå i pension om du vann på Lotto?

0
Antag att du vinner 5 miljoner kronor på Lotto. Vad skulle du göra? En stor studie ställde frågan till personer över 65 som fortfarande arbetar. Vad tror du att de svarade?

TOPPLISTA