Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Dansk modell på tapeten igen

Dansk modell på tapeten igen

Lätt att anställa och lätt att säga upp. Och samtidigt trygghet för arbetssökande och arbetslösa. Frågan om den danska välfärdsmodellen kan vara något för Sverige har kommit upp igen.

Längst fram, framför projektorn i det fullsatta lilla konferensrummet på Hornsgatan i Stockholm står Per Kongshøj Madsen. Han är professor vid danska Aalborg universitet och kallar sig själv flexicurian. Den väldfärdsmodell han talar om under tisdagseftermiddagens seminarium anordnat av Arbetslöshetskassornas samorganisation är flexicurity. Begreppet är en kombination av två ord: engelskans flexibility och security. Det handlar om flexibilitet för arbetsgivare och trygghet för arbetssökande och arbetslösa.

För arbetsgivare ska det vara lätt att anställa och lätt att säga upp. Arbetssökande och arbetslösa får en högre ersättning, vilket är det som är tryggheten. Det är denna modell, menar Per Kongshøj Madsen, som har gjort att Danmark klarat sig så bra jämfört med andra länder vad gäller arbetslöshet, även om modellen inte gjort landet immunt mot sådant som finanskriser.

Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.
Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.

– Utgångspunkten är att flexibilitet och trygghet inte är motsättningar, sade Per Kongshøj Madsen under seminariet.

Den här modellen implementerades i Danmark av Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, på 1990-talet och anses ha bidragit till att Danmark halverat sin arbetslöshet sedan dess. Enligt statistik som Per Kongshøj Madsen visar upp så var den genomsnittliga arbetslösheten i Danmark förra året 6,6 procent, jämfört med 10,2 procent i EU.

Om det är tack vare flexicurity går nog inte att säga säkert, men den danska arbetsmarknaden kännetecknas av en hög rörlighet. Förespråkarna menar att flexicurity möjliggör omställningar och uppmuntrar flexibilitet på arbetsmarknaden.

Det handlar inte bara om att komma snabbt i arbete, enligt Per Kongshøj Madsen.

– Att komma snabbt i arbete är kanske bra men ännu viktigare är långvarig sysselsättning, sade han.

I Danmark kan till exempel de som saknar högre utbildning och är över 30 år gamla läsa en utbildning och få viss ersättning. Under utbildningstiden ska man inte behöva vara tillgänglig för att ta jobb. I Danmark har också arbetslösa möjlighet att få arbetslöshetsersättning under två års tid. Majoriteten, 85 procent, av alla anställda omfattas av arbetslöshetsersättningar.

Även om Per Kongshøj Madsen är övertygad flexicurian ser han inte den danska modellen som något andra länder bör klippa och klistra.

Och visst ser förutsättningarna olika ut. I Danmark saknas till exempel en lag om anställningsskydd, las, vilken vi har här i Sverige.

Enligt dem som förespråkar flexicurity gäller det att hitta en balans mellan att skydda dem som redan är inne på arbetsmarknaden och att göra arbetsmarknaden tillgänglig för dem som står utanför.

Kritiker till flexicurity anser att modellen inte duger till att hantera framtidens utmaningar och att det som behövs är ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem som främjar kontinuerlig utbildning och utbildning (om detta kan du läsa mer om i en tidigare artikel av Ingenjören här). Det handlar om att se till att arbetskraften får nödvändig kompetens.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA