Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Dansk modell på tapeten igen

Dansk modell på tapeten igen

Lätt att anställa och lätt att säga upp. Och samtidigt trygghet för arbetssökande och arbetslösa. Frågan om den danska välfärdsmodellen kan vara något för Sverige har kommit upp igen.

Längst fram, framför projektorn i det fullsatta lilla konferensrummet på Hornsgatan i Stockholm står Per Kongshøj Madsen. Han är professor vid danska Aalborg universitet och kallar sig själv flexicurian. Den väldfärdsmodell han talar om under tisdagseftermiddagens seminarium anordnat av Arbetslöshetskassornas samorganisation är flexicurity. Begreppet är en kombination av två ord: engelskans flexibility och security. Det handlar om flexibilitet för arbetsgivare och trygghet för arbetssökande och arbetslösa.

För arbetsgivare ska det vara lätt att anställa och lätt att säga upp. Arbetssökande och arbetslösa får en högre ersättning, vilket är det som är tryggheten. Det är denna modell, menar Per Kongshøj Madsen, som har gjort att Danmark klarat sig så bra jämfört med andra länder vad gäller arbetslöshet, även om modellen inte gjort landet immunt mot sådant som finanskriser.

Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.
Per Kongshøj Madsen. Foto: Aalborg universitet.

– Utgångspunkten är att flexibilitet och trygghet inte är motsättningar, sade Per Kongshøj Madsen under seminariet.

Den här modellen implementerades i Danmark av Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, på 1990-talet och anses ha bidragit till att Danmark halverat sin arbetslöshet sedan dess. Enligt statistik som Per Kongshøj Madsen visar upp så var den genomsnittliga arbetslösheten i Danmark förra året 6,6 procent, jämfört med 10,2 procent i EU.

Om det är tack vare flexicurity går nog inte att säga säkert, men den danska arbetsmarknaden kännetecknas av en hög rörlighet. Förespråkarna menar att flexicurity möjliggör omställningar och uppmuntrar flexibilitet på arbetsmarknaden.

Det handlar inte bara om att komma snabbt i arbete, enligt Per Kongshøj Madsen.

– Att komma snabbt i arbete är kanske bra men ännu viktigare är långvarig sysselsättning, sade han.

I Danmark kan till exempel de som saknar högre utbildning och är över 30 år gamla läsa en utbildning och få viss ersättning. Under utbildningstiden ska man inte behöva vara tillgänglig för att ta jobb. I Danmark har också arbetslösa möjlighet att få arbetslöshetsersättning under två års tid. Majoriteten, 85 procent, av alla anställda omfattas av arbetslöshetsersättningar.

Även om Per Kongshøj Madsen är övertygad flexicurian ser han inte den danska modellen som något andra länder bör klippa och klistra.

Och visst ser förutsättningarna olika ut. I Danmark saknas till exempel en lag om anställningsskydd, las, vilken vi har här i Sverige.

Enligt dem som förespråkar flexicurity gäller det att hitta en balans mellan att skydda dem som redan är inne på arbetsmarknaden och att göra arbetsmarknaden tillgänglig för dem som står utanför.

Kritiker till flexicurity anser att modellen inte duger till att hantera framtidens utmaningar och att det som behövs är ett bättre och mer flexibelt utbildningssystem som främjar kontinuerlig utbildning och utbildning (om detta kan du läsa mer om i en tidigare artikel av Ingenjören här). Det handlar om att se till att arbetskraften får nödvändig kompetens.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA