Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Minskad trängsel i tunnelbanan

Minskad trängsel i tunnelbanan

Trängseln i tunnelbanan kan åtgärdas 2_beskuren
Trängselinformation kan lösa stockningen i tunnelbanan. Foto: Peter Larsson.

Upptagna säten, dålig luft och bufflande medpassagerare. Ett vanligt inslag för många av tunnelbanans resenärer. Men trängseln kan reduceras. Det visar en ny studie gjord vid Kungliga Tekniska högskolan.

Med hjälp av bild och ljud kan trafikanter i realtid få information om hur fullproppad nästa inkommande tunnelbanetåg är, och på så vis ha möjlighet att gå vidare längs perrongen och välja en tunnelbanevagn med färre passagerare. Tanken är att informationen ska ges i god tid innan tåget anländer. Det visar en studie som studenten Yizhou Zhang har utfört i samband med sitt examensarbete vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Trängseln i tunnelbanan kan åtgärdas 1_beskuren
KTH-studenten Yizhou Zhang. Foto: Peter Larsson.

Den främsta vinsten med trängselinformationen är såklart att slippa stå som packade sillar i en fullsatt vagn, men Yizhou Zhangs arbete visar även på en rad andra positiva effekter. Bland annat minskar väntetiden för varje resenär, tunnelbanetrafiken blir mer effektiv och passagerarna känner sig mer nöjda, vilket i sin tur också kan leda till att fler väljer att åka kollektivt.

Statistik från SL visar att 20 procent av sätena på tunnelbanans röda linje är tomma under rusningstrafik mellan 16.30 och 17.30.

– Det studier jag har gjort berättar att 25 procent av resenärerna ändrar sitt beteende efter att de sett och hört information om hur trängsel ser ut i kommande tunnelbanetåg. Det går för övrigt inte att uttyda någon skillnad i beteende baserat på resenärers ålder, säger Yizhou Zhang.

Undersökningen har jämfört hur resenärer beter sig när de har fått information kring trängsel, kontra när de inte har fått den. Studien utfördes i maj i år vid Tekniska högskolans tunnelbanestation, och visade att resenärer i sista tunnelbanevagnen i färd mot T-centralen ökade med åtta procent efter att informationen om trängsel gavs. Antalet passagerare i första och mittersta vagnen minskade med fyra procent var.

Dessutom visar studien att 97 procent av resenärerna förstod informationen om trängsel i kommande tunnelbanvevagn, och 83 procent fann den användbar till mycket användbar, säger Yizhou Zhang.

Titeln för Yizhou Zhangs examensarbete är ”Real Time Crowding Information (RTCI) Provision: Impacts and Proposed Technical Solution”, och examensarbetet utfördes vid avdelningen av Transportplanering, ekonomi och teknik på KTH.

Sandra Forsvik

3 KOMMENTARER

  1. Eftersom London Tunnelbana nämns vill jag också bidra med mina erfarenheter från S:t Petersburg. De har en tunnelbana som har tvåminuterstrafik dagtid och fyraminuter kvällar. Och det är exakt 2 resp 4 minuter mellan tågen. Det finns en tidsgivare som visar tiden till nästa tåg och det stämmer varje gång. Även deras tunnelbana går till delar ovan jord men har inga problem med snö och is. Frågar man en S:t Petersburgsbo om hur ofta det är förseningar i tunnelbana så får man svaret att det var så länge sen att det kommer de inte ihåg.
    Så det går att lösa problemen.

  2. Jag bor i London och ser ett system som är fullpackat dagligen.
    Hade inte TFL satt in extra vagnar i högtrafik hade systemet kollapsat helt. Tunnelbanan här transporterar 4 miljoner passagerare varje dag eller ca,1 miljard människor årligen. Hela tåg, buss och tunnelbanetrafiken är extremt väl utbyggd och fungerar alltid. Det är få gånger man hör det skitsnacket som finns i Sverige om det ena eller andra när det gäller kollektivtrafiken som ofta beror på saknade resurser och dålig framförhållning(inte bara penga problem alltså). Det löses och man driver förenkling framåt med nyinvesteringar av nya tunnelbanetåg.

    TFL informerar inte om var det finns mycket personer i tågen, men folk vet det ganska väl. De skickar veckovisa meddelanden om var det är service, ombyggnad och förseningar. Det finns även appar som hjälper en att se och planera(se tex Citimapper på Google play och iPhone) där man kan planera bussresor, tåg, tunnelbana med gående.
    Jag själv hade trots detta tyckt att det var bra med information om var det finns folk på tågen eftersom jag då kunde tex starta tidigare på jobbet och sluta tidigare eller senare.
    Detta är en utmärkt idé som förenklar trafiken och resandet.

  3. Bästa sättet att minska trängseln är att öka turtätheten. När jag flyttade till Stockholm i början av 70-talet var turtätheten på tunnelbanan var 6:e minut – i lågtrafik. Trots att vi ständigt blir fler Stockholmare som ska åka tunnelbana har ingen kapacitetsökning gjorts. Tvärtom har det blivit färre tåg. Förr fanns t ex insatståg i högtrafik.
    Bättre information av alla slag är alltid välkommet. Men det finns problem som inte har medräknats i förslaget. Bl a att man inte kan veta hur många som går av vid respektive station. Vid vissa stationer töms nästan en vagn helt vid ena utgången. Då hjälper det inte veta att var det finns lediga platser innan tåget kommer till stationen.
    Att 20 procent av sätena skulle vara tomma i rusningstrafik måste vara ett mätfel. I varje fall innanför tullarna är alla vagnar packade som sardinburkar i rusningen. Dessutom slutar inte rusningen 17.30.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA