Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Har Industriavtalet en framtid?

Har Industriavtalet en framtid?

Är det rimligt att industrin sätter märket för lönerna i Sverige och hur ska de kvinnodominerade låglönebranscherna komma ikapp? Arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg berättar om industriavtalets vinnare och förlorare både i backspegeln och i kristallkulan i en ny bok.

Nära nio av tio anställda i Sverige påverkas av innehållet i de kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Sedan 1998 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet som fungerar som ett slags regelverk för avtalsrörelsen när kollektivavavtalen sluts mellan fack- och arbetsgivarorganisationer. Alltså ett avtal om hur avtalen ska förhandlas fram.

Periodvis har Industriavtalet attackerats från olika håll. 2010 sa exempelvis arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen upp avtalet men skrev på det reviderade avtalet året efter. Framtiden för Industriavtalet känns oviss men anses, trots sina brister, vara en viktig förklaring till att Sverige klarat sin konkurrenskraft så väl i en allt tuffare internationell ekonomi.

Journalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, med flera decenniers erfarenhet av att bevaka arbetsmarknadsfrågor, har ägnat en hel bok åt Industriavtalet. Ledartröja eller tvångströja – Den svenska lönebildningens ansikten eller berättelsen om hur vi hamnade här – är både en tillbakablick och ett försök att resonera om vad som kan komma i framtiden. ”Den svåra frågan är inte om utan hur modellen ska förnyas eller förbättras” skriver författarna.

Ledartröja eller_beskBoken beskriver några av de utmaningar som författarna anser att en ny modell för lönebildning måste lösa. Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor, att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän, konsekvenserna av de sifferlösa avtalen och av statens inblandning i lönerörelsen. Det är inte orimligt att anta att regeringens miljardsatsning på lärarnas löner kommer att leda till liknande krav från andra grupper.

– Vi tror inte att Industriavtalet i dess nuvarande form kommer att klara sig. Någon förändring måste ske, säger Tommy Öberg.

Medlingsinstitutet har granskat utfallen från avtalsrörelserna under de senaste 25 åren och författarna har tagit del av statistiken. Slutsatsen är att reallönerna har utvecklats positivt under perioden men författarna menar att konsekvenserna av dels allt fler sifferlösa avtal dels att lönerna i större utsträckning sker lokalt på arbetsplatserna, ofta vid en individuell löneförhandling med chefen, har gynnat arbetsgivarsidan.

– Vår summering av resultatet är att arbetsgivarna har vunnit, säger Anna Danielsson Öberg.

Marie Nilsson, vice ordförande för IF Metall, har läst boken och var inbjuden att kommentera den under ett frukostseminarium i veckan. Han vände sig något mot att författarna beskriver samarbetet inom grupperingen Facken industrin, som en svårlöst utmaning som beskrivs som industrins balansakt.

– Så svårt är det inte. Vi har väldigt mycket gemensamt. Vi arbetar i samma bransch, på samma arbetsplatser och har samma ambitioner, säger Marie Nilsson.

Hon är mer oroad över konsekvenserna av allt fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden. I dag omfattas omkring 800 000 personer av kollektivavtal utan ett angivet löneutrymme.

– Det finns en risk för att lönebildningen i Sverige styrs av enskilda företags och kommuners ekonomiska situation, säger hon.

Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på fackförbundet Vision, som också läst boken, ser sifferlösa avtal mer som en möjlighet än som ett hot.

– Vi har drivit på för att få sifferlösa avtal för våra medlemmar. För oss är det en möjlighet att få igång förändringsarbetet, att utveckla löneprocesserna med lokal lönebildning. Vi vill helt enkelt ha ökad lönespridning, säger hon.

Det är en uppfattning som hon delar med Sacoförbunden med Sveriges Ingenjörer i spetsen.

Boken om Industriavtalet innehåller också många berättelser om förhandlingsarbetet mellan fack- och arbetsgivare. En slående iakttagelse är frånvaron av kvinnor runt förhandlingsborden. En talande scen inleder kapitlet med rubriken ”Whiskey i London” . Den beskriver hur fyra herrar samlas på ett trångt hotellrum i London och delar på en flaska whiskey i tandborstglas. Det var där och då som Industriavtalet föddes.

Författarna kallar 2016 för ett ödesår för Industriavtalet då det är dags för nästa avtalsrörelse.Nästa år ska drygt 450 av arbetsmarknadens 650 kollektivavtal förhandlas om. ”Det finns tvivel om bäst-före-datum närmar sig eller om tiden löpt ut” summerar författarna.

Karin Virgin

 

 

1 KOMMENTAR

  1. ”Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor”

    Kvinnor och män är väl fria att välja utbildning och arbete självständigt? Om man primärt prioriterar hög lön får man göra val därefter.

    Att artificiellt styra lönesättningen beroende på kvinnors och mäns val blir omvänt, och om något ojämställt. Det leder till ineffektiv allokering av de mest kompetenta individerna.

    ”att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän,”

    Vad är syftet med det? Om något så har vi ju för *höga* löner för arbetare jämfört med tjänstemän i Sverige, internationellt sett.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA