Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Har Industriavtalet en framtid?

Har Industriavtalet en framtid?

Är det rimligt att industrin sätter märket för lönerna i Sverige och hur ska de kvinnodominerade låglönebranscherna komma ikapp? Arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg berättar om industriavtalets vinnare och förlorare både i backspegeln och i kristallkulan i en ny bok.

Nära nio av tio anställda i Sverige påverkas av innehållet i de kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Sedan 1998 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet som fungerar som ett slags regelverk för avtalsrörelsen när kollektivavavtalen sluts mellan fack- och arbetsgivarorganisationer. Alltså ett avtal om hur avtalen ska förhandlas fram.

Periodvis har Industriavtalet attackerats från olika håll. 2010 sa exempelvis arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen upp avtalet men skrev på det reviderade avtalet året efter. Framtiden för Industriavtalet känns oviss men anses, trots sina brister, vara en viktig förklaring till att Sverige klarat sin konkurrenskraft så väl i en allt tuffare internationell ekonomi.

Journalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, med flera decenniers erfarenhet av att bevaka arbetsmarknadsfrågor, har ägnat en hel bok åt Industriavtalet. Ledartröja eller tvångströja – Den svenska lönebildningens ansikten eller berättelsen om hur vi hamnade här – är både en tillbakablick och ett försök att resonera om vad som kan komma i framtiden. ”Den svåra frågan är inte om utan hur modellen ska förnyas eller förbättras” skriver författarna.

Ledartröja eller_beskBoken beskriver några av de utmaningar som författarna anser att en ny modell för lönebildning måste lösa. Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor, att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän, konsekvenserna av de sifferlösa avtalen och av statens inblandning i lönerörelsen. Det är inte orimligt att anta att regeringens miljardsatsning på lärarnas löner kommer att leda till liknande krav från andra grupper.

– Vi tror inte att Industriavtalet i dess nuvarande form kommer att klara sig. Någon förändring måste ske, säger Tommy Öberg.

Medlingsinstitutet har granskat utfallen från avtalsrörelserna under de senaste 25 åren och författarna har tagit del av statistiken. Slutsatsen är att reallönerna har utvecklats positivt under perioden men författarna menar att konsekvenserna av dels allt fler sifferlösa avtal dels att lönerna i större utsträckning sker lokalt på arbetsplatserna, ofta vid en individuell löneförhandling med chefen, har gynnat arbetsgivarsidan.

– Vår summering av resultatet är att arbetsgivarna har vunnit, säger Anna Danielsson Öberg.

Marie Nilsson, vice ordförande för IF Metall, har läst boken och var inbjuden att kommentera den under ett frukostseminarium i veckan. Han vände sig något mot att författarna beskriver samarbetet inom grupperingen Facken industrin, som en svårlöst utmaning som beskrivs som industrins balansakt.

– Så svårt är det inte. Vi har väldigt mycket gemensamt. Vi arbetar i samma bransch, på samma arbetsplatser och har samma ambitioner, säger Marie Nilsson.

Hon är mer oroad över konsekvenserna av allt fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden. I dag omfattas omkring 800 000 personer av kollektivavtal utan ett angivet löneutrymme.

– Det finns en risk för att lönebildningen i Sverige styrs av enskilda företags och kommuners ekonomiska situation, säger hon.

Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på fackförbundet Vision, som också läst boken, ser sifferlösa avtal mer som en möjlighet än som ett hot.

– Vi har drivit på för att få sifferlösa avtal för våra medlemmar. För oss är det en möjlighet att få igång förändringsarbetet, att utveckla löneprocesserna med lokal lönebildning. Vi vill helt enkelt ha ökad lönespridning, säger hon.

Det är en uppfattning som hon delar med Sacoförbunden med Sveriges Ingenjörer i spetsen.

Boken om Industriavtalet innehåller också många berättelser om förhandlingsarbetet mellan fack- och arbetsgivare. En slående iakttagelse är frånvaron av kvinnor runt förhandlingsborden. En talande scen inleder kapitlet med rubriken ”Whiskey i London” . Den beskriver hur fyra herrar samlas på ett trångt hotellrum i London och delar på en flaska whiskey i tandborstglas. Det var där och då som Industriavtalet föddes.

Författarna kallar 2016 för ett ödesår för Industriavtalet då det är dags för nästa avtalsrörelse.Nästa år ska drygt 450 av arbetsmarknadens 650 kollektivavtal förhandlas om. ”Det finns tvivel om bäst-före-datum närmar sig eller om tiden löpt ut” summerar författarna.

Karin Virgin

 

 

1 KOMMENTAR

  1. ”Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor”

    Kvinnor och män är väl fria att välja utbildning och arbete självständigt? Om man primärt prioriterar hög lön får man göra val därefter.

    Att artificiellt styra lönesättningen beroende på kvinnors och mäns val blir omvänt, och om något ojämställt. Det leder till ineffektiv allokering av de mest kompetenta individerna.

    ”att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän,”

    Vad är syftet med det? Om något så har vi ju för *höga* löner för arbetare jämfört med tjänstemän i Sverige, internationellt sett.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

0
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

20
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA