Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Har Industriavtalet en framtid?

Har Industriavtalet en framtid?

Är det rimligt att industrin sätter märket för lönerna i Sverige och hur ska de kvinnodominerade låglönebranscherna komma ikapp? Arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg berättar om industriavtalets vinnare och förlorare både i backspegeln och i kristallkulan i en ny bok.

Nära nio av tio anställda i Sverige påverkas av innehållet i de kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Sedan 1998 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet som fungerar som ett slags regelverk för avtalsrörelsen när kollektivavavtalen sluts mellan fack- och arbetsgivarorganisationer. Alltså ett avtal om hur avtalen ska förhandlas fram.

Periodvis har Industriavtalet attackerats från olika håll. 2010 sa exempelvis arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen upp avtalet men skrev på det reviderade avtalet året efter. Framtiden för Industriavtalet känns oviss men anses, trots sina brister, vara en viktig förklaring till att Sverige klarat sin konkurrenskraft så väl i en allt tuffare internationell ekonomi.

Journalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, med flera decenniers erfarenhet av att bevaka arbetsmarknadsfrågor, har ägnat en hel bok åt Industriavtalet. Ledartröja eller tvångströja – Den svenska lönebildningens ansikten eller berättelsen om hur vi hamnade här – är både en tillbakablick och ett försök att resonera om vad som kan komma i framtiden. ”Den svåra frågan är inte om utan hur modellen ska förnyas eller förbättras” skriver författarna.

Ledartröja eller_beskBoken beskriver några av de utmaningar som författarna anser att en ny modell för lönebildning måste lösa. Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor, att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän, konsekvenserna av de sifferlösa avtalen och av statens inblandning i lönerörelsen. Det är inte orimligt att anta att regeringens miljardsatsning på lärarnas löner kommer att leda till liknande krav från andra grupper.

– Vi tror inte att Industriavtalet i dess nuvarande form kommer att klara sig. Någon förändring måste ske, säger Tommy Öberg.

Medlingsinstitutet har granskat utfallen från avtalsrörelserna under de senaste 25 åren och författarna har tagit del av statistiken. Slutsatsen är att reallönerna har utvecklats positivt under perioden men författarna menar att konsekvenserna av dels allt fler sifferlösa avtal dels att lönerna i större utsträckning sker lokalt på arbetsplatserna, ofta vid en individuell löneförhandling med chefen, har gynnat arbetsgivarsidan.

– Vår summering av resultatet är att arbetsgivarna har vunnit, säger Anna Danielsson Öberg.

Marie Nilsson, vice ordförande för IF Metall, har läst boken och var inbjuden att kommentera den under ett frukostseminarium i veckan. Han vände sig något mot att författarna beskriver samarbetet inom grupperingen Facken industrin, som en svårlöst utmaning som beskrivs som industrins balansakt.

– Så svårt är det inte. Vi har väldigt mycket gemensamt. Vi arbetar i samma bransch, på samma arbetsplatser och har samma ambitioner, säger Marie Nilsson.

Hon är mer oroad över konsekvenserna av allt fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden. I dag omfattas omkring 800 000 personer av kollektivavtal utan ett angivet löneutrymme.

– Det finns en risk för att lönebildningen i Sverige styrs av enskilda företags och kommuners ekonomiska situation, säger hon.

Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på fackförbundet Vision, som också läst boken, ser sifferlösa avtal mer som en möjlighet än som ett hot.

– Vi har drivit på för att få sifferlösa avtal för våra medlemmar. För oss är det en möjlighet att få igång förändringsarbetet, att utveckla löneprocesserna med lokal lönebildning. Vi vill helt enkelt ha ökad lönespridning, säger hon.

Det är en uppfattning som hon delar med Sacoförbunden med Sveriges Ingenjörer i spetsen.

Boken om Industriavtalet innehåller också många berättelser om förhandlingsarbetet mellan fack- och arbetsgivare. En slående iakttagelse är frånvaron av kvinnor runt förhandlingsborden. En talande scen inleder kapitlet med rubriken ”Whiskey i London” . Den beskriver hur fyra herrar samlas på ett trångt hotellrum i London och delar på en flaska whiskey i tandborstglas. Det var där och då som Industriavtalet föddes.

Författarna kallar 2016 för ett ödesår för Industriavtalet då det är dags för nästa avtalsrörelse.Nästa år ska drygt 450 av arbetsmarknadens 650 kollektivavtal förhandlas om. ”Det finns tvivel om bäst-före-datum närmar sig eller om tiden löpt ut” summerar författarna.

Karin Virgin

 

 

1 KOMMENTAR

  1. ”Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor”

    Kvinnor och män är väl fria att välja utbildning och arbete självständigt? Om man primärt prioriterar hög lön får man göra val därefter.

    Att artificiellt styra lönesättningen beroende på kvinnors och mäns val blir omvänt, och om något ojämställt. Det leder till ineffektiv allokering av de mest kompetenta individerna.

    ”att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän,”

    Vad är syftet med det? Om något så har vi ju för *höga* löner för arbetare jämfört med tjänstemän i Sverige, internationellt sett.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

5
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA