Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Har Industriavtalet en framtid?

Har Industriavtalet en framtid?

Är det rimligt att industrin sätter märket för lönerna i Sverige och hur ska de kvinnodominerade låglönebranscherna komma ikapp? Arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg berättar om industriavtalets vinnare och förlorare både i backspegeln och i kristallkulan i en ny bok.

Nära nio av tio anställda i Sverige påverkas av innehållet i de kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Sedan 1998 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet som fungerar som ett slags regelverk för avtalsrörelsen när kollektivavavtalen sluts mellan fack- och arbetsgivarorganisationer. Alltså ett avtal om hur avtalen ska förhandlas fram.

Periodvis har Industriavtalet attackerats från olika håll. 2010 sa exempelvis arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen upp avtalet men skrev på det reviderade avtalet året efter. Framtiden för Industriavtalet känns oviss men anses, trots sina brister, vara en viktig förklaring till att Sverige klarat sin konkurrenskraft så väl i en allt tuffare internationell ekonomi.

Journalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, med flera decenniers erfarenhet av att bevaka arbetsmarknadsfrågor, har ägnat en hel bok åt Industriavtalet. Ledartröja eller tvångströja – Den svenska lönebildningens ansikten eller berättelsen om hur vi hamnade här – är både en tillbakablick och ett försök att resonera om vad som kan komma i framtiden. ”Den svåra frågan är inte om utan hur modellen ska förnyas eller förbättras” skriver författarna.

Ledartröja eller_beskBoken beskriver några av de utmaningar som författarna anser att en ny modell för lönebildning måste lösa. Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor, att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän, konsekvenserna av de sifferlösa avtalen och av statens inblandning i lönerörelsen. Det är inte orimligt att anta att regeringens miljardsatsning på lärarnas löner kommer att leda till liknande krav från andra grupper.

– Vi tror inte att Industriavtalet i dess nuvarande form kommer att klara sig. Någon förändring måste ske, säger Tommy Öberg.

Medlingsinstitutet har granskat utfallen från avtalsrörelserna under de senaste 25 åren och författarna har tagit del av statistiken. Slutsatsen är att reallönerna har utvecklats positivt under perioden men författarna menar att konsekvenserna av dels allt fler sifferlösa avtal dels att lönerna i större utsträckning sker lokalt på arbetsplatserna, ofta vid en individuell löneförhandling med chefen, har gynnat arbetsgivarsidan.

– Vår summering av resultatet är att arbetsgivarna har vunnit, säger Anna Danielsson Öberg.

Marie Nilsson, vice ordförande för IF Metall, har läst boken och var inbjuden att kommentera den under ett frukostseminarium i veckan. Han vände sig något mot att författarna beskriver samarbetet inom grupperingen Facken industrin, som en svårlöst utmaning som beskrivs som industrins balansakt.

– Så svårt är det inte. Vi har väldigt mycket gemensamt. Vi arbetar i samma bransch, på samma arbetsplatser och har samma ambitioner, säger Marie Nilsson.

Hon är mer oroad över konsekvenserna av allt fler sifferlösa avtal på arbetsmarknaden. I dag omfattas omkring 800 000 personer av kollektivavtal utan ett angivet löneutrymme.

– Det finns en risk för att lönebildningen i Sverige styrs av enskilda företags och kommuners ekonomiska situation, säger hon.

Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på fackförbundet Vision, som också läst boken, ser sifferlösa avtal mer som en möjlighet än som ett hot.

– Vi har drivit på för att få sifferlösa avtal för våra medlemmar. För oss är det en möjlighet att få igång förändringsarbetet, att utveckla löneprocesserna med lokal lönebildning. Vi vill helt enkelt ha ökad lönespridning, säger hon.

Det är en uppfattning som hon delar med Sacoförbunden med Sveriges Ingenjörer i spetsen.

Boken om Industriavtalet innehåller också många berättelser om förhandlingsarbetet mellan fack- och arbetsgivare. En slående iakttagelse är frånvaron av kvinnor runt förhandlingsborden. En talande scen inleder kapitlet med rubriken ”Whiskey i London” . Den beskriver hur fyra herrar samlas på ett trångt hotellrum i London och delar på en flaska whiskey i tandborstglas. Det var där och då som Industriavtalet föddes.

Författarna kallar 2016 för ett ödesår för Industriavtalet då det är dags för nästa avtalsrörelse.Nästa år ska drygt 450 av arbetsmarknadens 650 kollektivavtal förhandlas om. ”Det finns tvivel om bäst-före-datum närmar sig eller om tiden löpt ut” summerar författarna.

Karin Virgin

 

 

1 KOMMENTAR

  1. ”Det handlar bland annat om att få mer jämställda löner mellan män och kvinnor”

    Kvinnor och män är väl fria att välja utbildning och arbete självständigt? Om man primärt prioriterar hög lön får man göra val därefter.

    Att artificiellt styra lönesättningen beroende på kvinnors och mäns val blir omvänt, och om något ojämställt. Det leder till ineffektiv allokering av de mest kompetenta individerna.

    ”att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän,”

    Vad är syftet med det? Om något så har vi ju för *höga* löner för arbetare jämfört med tjänstemän i Sverige, internationellt sett.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

Sandvik erbjuder anställda att gå ned i tid

0
Facket sa nej. Nu erbjuds vissa anställda vid Sandvik Materials Technology att på frivillig basis skriva på individuella avtal om att gå ned i arbetstid.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA