Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Fler lärare och ingenjörer behövs

Fler lärare och ingenjörer behövs

lärare_ingenjörer_beskuren
Värnamo är en av de kommuner som har lyckats locka ungdomar till teknik- och naturvetenskapsrogrammen i gymnasieskolan. Foto: Sandra Forsvik.

Stora pensionsnedgångar kan innebära underskott på både lärare och ingenjörer framöver. En ny studie som bland annat Sveriges Ingenjörer har varit delaktiga i, visar att fler elever behöver få upp ögonen för naturvetenskap- och teknikprogrammen i Sverige.

I en ny undersökning ”Elevers intresse för naturvetenskap – och teknik i Sveriges kommuner”, har projektet KOOLT, KOmpetensförsörjning Och Långsiktigt Teknikintresse kartlagt hur intresset ser ut för att studera naturvetenskap och teknik bland landets elever.

Undersökningen är gjord av SKL, Sveriges Ingenjörer och IVA, och presenterades under tisdagen 28 september i Stockholm. Några som medverkade under seminariet var bland annat Roger Mörtvik, statssekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic på Utbildningsdepartementet, Lena Olving, vd på Mycronic och Håkan Sörman, vd på SKL.

Idén till projektet grundar sig i statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, som beräknar att det kommer att råda stor brist på ingenjörer och lärare i Sverige de kommande åren. Till stor del beroende på stora pensionsnedgångar.

För att kunna rikta mer effektiva insatser till elever har man kartlagt hur intresset ser ut för naturvetenskap- och teknikprogrammen i landet. Man har även försökt identifiera vad som förenar de kommuner som har en hög andel elever som väljer de här inriktningarna på gymnasiet. Målet är att få 30 procent av Sveriges elever att välja ett program med en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på gymnasieskolan fram till år 2030.

Kartläggningen visar att de kommuner som har den högsta andelen elever som studerar på ett naturvetenskapligt- eller tekniskt program är de kommuner som har hög mediannettoinkomst och elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Danderyd, Lidingö och Lund har högst andel elever som går de här programmen under åren 2011 – 2013. De kommuner som istället har lägst andel elever på det naturvetenskapliga eller tekniska inriktningarna är Orsa, Munkfors och Åsele.

Under läsåret 2013/2014 var det omkring 20 procent av eleverna i landet som läste en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på gymnasiet, och andelen på de båda programmen har ökat under de senaste tre åren. Naturvetenskapsprogrammet är det program som har den mest jämna könsfördelningen. Under läsåret 2013/2014 utgjorde andelen tjejer lite mer än hälften av dem som gick på programmet. På naturvetenskapsinriktningen har också den högsta andelen elever med utländsk bakgrund, 29 procent, enligt undersökningen.

När det gäller det tekniska programmet lockar det flest killar och det var endast 16 procent tjejer som studerade den inriktningen 2013/2014. För att få fler elever att välja det naturvetenskapliga och tekniska programmen krävs framför allt att undervisningen håller en hög kvalitet, att eleverna har en god kännedom om programmen, att det finns en teknikpositiv kultur i kommunen, att programmen finns på orten, samt att intresset tas tillvara på i tidig ålder.

Sandra Forsvik

 

 

3 KOMMENTARER

  1. Fler lärare och ingenjörer behövs?
    Enligt statistiken har civilingenjörer högre lön än lärare. Ett effektivt sätt för ingenjörer att få ned sin lön är att läsa en lärarutbildning! Visst är det intressant att man med högre kompetens får lägre lön…
    Ska landet få kvalificerade lärare på bl.a. teknikprogrammet så måste arbetsgivarna ge civilingenjörerna en vettig lön. Även om lärarjobbet är både stimulerande och utmanande så vill man som anställd ha en vettig lön.

  2. Är det här verkligen ett problem?

    Enligt min egen erfarenhet så är svenska teknikföretag inte ett dugg intresserade av svenska ingenjörer utan flyttar faktiskt deras verksamhet utomlands. Visserligen kan man hävda att när det finns färre svenska ingenjörer så finns det ett större behov av att flytta verksamheten utomlands. Men när man kommer till kritan så handlar det bara om ekonomi och att svenska ingenjörer är för dyra i svenska teknikföretags ögon.

    Tråkigt nog kan jag bara konstatera att man får vad man betalar för och i och med det så kan jag bara konstatera att vi inte kommer att ha några teknikföretag i Sverige på sikt. Antingen går de under pga kvalitétsproblem eller så flyttar de helt utomlands. Därav finns det absolut inte heller ett behov av nya svenska ingenjörer…

  3. Hur många näringslivsrepresentanter var med i det här projektet? Den enda jag kan se är vd för Mycronic, och de är alltid ute och hävdar att det är ingenjörsbrist, en snabb koll på deras hemsida ger vid handen att de har svindlande två jobbannonser ute. Bägge två kräver flera år tidigare arbetslivserfarenhet. Hur har vdn för Mycronic tänkt att fler nyutbildade ingenjörer ska kunna fylla behovet av ingenjörer med flerårig arbetslivserfarenhet? Eller för den delen, varför är det just Mycronic som hela tiden har rekryteringsproblem? Har det något med företaget i sig att göra?
    Vad gäller SCBs statistik så hävdades det också att det skulle bli enorm brist på arbetskraft när 40talisterna gick i pension, nu har 40talisterna gått i pension, någon enorm arbetskraftsbrist verkar det inte vara tal om.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA