Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Lärarbristen kräver starka krafttag

Lärarbristen kräver starka krafttag

Foto: Halfpoint/Thinkstock.
Foto: Halfpoint/Thinkstock.

Svenska skolan lider av lärarbrist, inte minst inom de naturvetenskapliga ämnena. Företrädare för Saco vill införa ett ekonomiskt stöd till naturvetare som vill omskola sig till lärare.

– Sofia Sandgren Massih och jag har varit bekymrade över lärarbristen länge. Nu när regeringen har lagt en proposition där de belyser frågan så kände vi att vi ville bidra till debatten, säger Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco.

”Sverige står inför en akut lärarkris. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det totala rekryteringsbehovet av lärare i skolan uppgår till ungefär 70 000 heltidstjänster de kommande fyra åren. Detta motsvarar drygt 100 000 lärare då inte alla lärare jobbar heltid”, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih från Saco på SvD Debatt tisdag 6 oktober.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih menar att problemet dessutom är större än så då regeringens prognos inte tycks ta hänsyn till den ökade flyktinginvandringen. De anser även att regeringens reformer som föreslås i sig bidrar till en ökad efterfrågan på lärare. Det beräknade rekryteringsbehovet bygger dessutom på att ingen av dagens lärare lämnar yrket, vilket Robert Boije och Sofia Sandgren Massih anser är en glädjekalkyl då inte minst sjukskrivningen inom offentlig sektor har ökat, och där lärarna utgör en stor grupp.

Foto: Kalle Assbring.
Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco. Foto: Kalle Assbring.

Den största utmaningen när det gäller lärarbrist är inom de naturorienterande ämnena, teknik och matematik. Debattörerna skriver att enligt Skolverkets bedömning behöver vi fram till år 2020 examinera ytterligare omkring 17 000 lärare inom de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik, för att täcka behovet på högstadiet och i gymnasiet.

– Det är svårt att hitta lärare till just de naturvetenskapliga ämnena. En huvudförklaring kan troligen vara att lönerna inom läraryrket är så pass låga, vilket bidrar till att personer som är intresserade av naturvetenskap söker sig till andra yrken, ingenjörsyrket exempelvis. Därför behöver vi göra läraryrket mer attraktivt, säger Robert Boije.

I regeringens proposition föreslås att skolorna ska ges möjlighet att anställa lärare utan legitimation i två år, inom de områden där det råder lärarbrist. Förutsättningen för det är att dessa personer samtidigt ska läsa en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih ser både för och nackdelar med förslaget, men föreslår själva att regeringen istället borde testa en modell med ett högre ekonomiskt stöd som riktar sig till en bredare grupp naturvetare. Stödet bör vara så pass högt att det kan konkurrera med a-kassan, plus de kompletterande tilläggsförsäkringar som naturvetare har.

Debattörerna skriver att stödet samtidigt inte får vara så pass högt att det konkurrear med marknadslönerna inom de naturvetenskapliga yrkena. Detta för att undvika undanträngningseffekter. De föreslår att ett skattefritt stöd på 18 000- 20 000 kronor i månaden kan vara rimligt.

En sådan åtgärd skulle kosta statskassan drygt en miljard kronor, förutsatt att 5 000 personer nappar på erbjudandet. Förslaget kan tyckas radikalt, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih och säger att de är medvetna om att det finns andra yrken där det råder brist, men att lärarbristen är en extraordinär situation som kräver extraordinära åtgärder.

Sandra Forsvik

1 KOMMENTAR

  1. Jag har I flera år undervisat på gymnasiet parallellt med mitt arbete som konsult inom elektroteknik. För ett år sedan fick jag beskedet att skolan inte längre fick anlita lärare utan legitimation. Detta efter press från regeringen och facket. Är det förvånande att det är lärarbrist efter politikernas (och fackets) idiotiska påhitt? Mest synd för eleverna som uppskattade mina kurser.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA