Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Styrningen är här för att stanna"

”Styrningen är här för att stanna”

Visst ska vi vara rädda om skattepengar – men hur mycket kontroll tål högskolan? Åsikterna går isär om New Public Management.

”Ett systemskifte i det tysta.” ”En omvälvning av historiska mått.” Kanske är det som brukligt? Att de mest kritiska rösterna också är de mest högljudda. Det är i vilket fall betydligt lättare att finna argument mot den samling av idéer som ryms inom paketet New Public Management – än att hitta förespråkare. Citaten ovan är båda hämtade från en debattartikel av journalisten Jonas Elvander i Dagens Nyheter.

Begreppet är egentligen inte nytt. Det har sitt ursprung i 1980-talets managementidéer och handlar om effektivisering inom offentlig sektor. För att nå dit förespråkas konkurrens, målstyrning, privatisering. Verksamheter marknadsanpassas. Brukare och patienter blir kunder som i möte med offentliga institutioner konsumerar tjänster. Som sagt, ni har hört det förut.

Patrik Hall är docent i statsvetenskap vid Malmö högskola och forskar om bland annat managementreformer. Han håller med om att termen är gammal men tycker att det var först i och med Maciej Zarembas kritiska artiklar om svensk sjukvård, publicerade i Dagens Nyheter vintern 2013, som begreppet fick verkligt genomslag i Sverige.

För högskolans del har New Public Managemt två huvudsakliga grenar: dels att med hjälp av olika metoder mäta kvalitén på verksamheten, dels att med ekonomiska incitament främja den forskning som ger ekonomisk avkastning.

Egentligen ser Patrik Hall utvecklingen som en i det närmaste naturlig följd av ökad decentralisering. Han jämför med skolan som efter kommunalisering och ökat självbestämmande också så småningom blivit ålagda allt mer dokumentation, administration och mätning.

– New Public Management är en effekt av, ett svar på, decentralisering. Staten har lämnat ifrån sig makten och därefter ska den återtas.

Den mer eller mindre givna utvecklingen till trots, Patrik Hall kan inte tipsa om någon som direkt försvarar idépaketet. ”Min uppfattning är att New Public Management mest används som skällsord”.

Vid landets nordligaste lärosäte, Luleå tekniska universitet, är Lisette Edin chef för administrativt verksamhetsstöd. Hon säger att kollegorna emellan sällan pratar om begreppet. Däremot har Lisette Edin under sina 25 år inom högskolan sett synen på kontroll förändras.

– Det har verkligen gått upp och ner. Det började med pratet om målstyrning tidigt 1990-tal. Sedan kom en våg av ökade krav på redovisning och uppåt 40-50 specifika krav i varje årsredovisning. Nu tycker jag det lugnat ner sig lite igen. Nya regeringen talar mycket om tillitsstyrning. Åtminstone jag tolkar det som mindre av extern kontroll och mer tillit till högskolans egen förmåga att värdera sin verksamhet.

Oavsett rådandet trend försöker man på Luleå tekniska universitet att, som Lisette Edin säger, skona lärare och forskare från så mycket som möjligt. Inte ”släppa in” allt i organisationen. Vissa uppföljningar och utvärderingar är obligatoriska, som återrapporteringskraven i regleringsbreven. Andra är frivilliga och handlar mer om att högskolan väljer att delta för att kunna ta plats i exempelvis en internationell ranking.

Där tycker Lisette Edin att det är viktigt att faktiskt fråga sig till vilken nytta. Och till vilket pris.

Lisette Edin. Fotograf: Tomas Bergman
Lisette Edin. Fotograf: Tomas Bergman

– Vi finansieras till stor del av skattepengar. Visst ska vi ha koll på att de gör nytta och kunna redovisa vad vi gjort för pengarna. Hur många har tagit examen? Hur många artiklar har publicerats? Det tycker även forskarna själva är viktigt.

– Faran är att den nya modellen tar för mycket tid från forskning och undervisning.

Och då menar hon inte enbart kontrollerna av resultatet. Det finns nämligen en annan påtaglig förändring som Lisette Edin sett på nära håll de senaste 10–15 åren: kraven på extern finansiering – också det ett led inom New Public Management.

Forskarna ägnar enligt henne enormt mycket tid åt ansökningar om medel från externa finansiärer. Varav kanske 10 procent ger utdelning.

– Sammantaget tror jag ändå inte att universiteten varit alls lika drabbade av New Public Management som exempelvis andra statliga myndigheter och landsting. Det finns fortfarande en stark idé om universitetens autonomi, säger Lisette Edin.

Något Lisette Edin också vill lyfta fram är de omfattande kvalitetsutvärderingarna som Universitetskanslersämbetet har gjort på uppdrag av regeringen, något som har tagit mycket resurser i anspråk inom hela sektorn de senaste sex åren. Det är viktigt att följa upp och utvärdera kvaliteten men man måste hitta en balans mellan nytta och nedlagda resurser, anser hon.

I sökandet efter uttalade förespråkare av modellen hittar jag en ledare Ekonomisk debatt #6/2015 med rubriken Till försvar för New Public Management. Den är skriven av Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan i Lund, som anser att högskolan för att värna sin roll som både motor i samhällsutvecklingen och kritisk röst faktiskt behöver bli mer lyhörd för krafter från marknader högskolan möter och från samhällsutvecklingen i stort.

”Med ett modeuttryck är det bra om vi tvingas att röra oss lite grann utanför vår komfortzon och inte bara tänka nya tankar utan också möta våra intressenter via nya kanaler, med nya hjälpmedel och med nya tonfall. Och för att gå i den riktningen är ett visst utövande av New Public Management i vår bransch nödvändigt!”

Om Patrik Hall får sia om framtiden ser han dock en konflikt som kvarstår. Den globalt starka utvecklingen mot ökat nyttighetstänkande, innovationskraft och konkurrenskrockar mot ett starkt ideal om akademisk frihet.
Hans egen ledstjärna stavas kollegialt inflytande:

– Styrningen är här för att stanna men det kollegiala inflytande måste stärkas. Alltså att vi tillsammans bestämmer vad vi ska göra.

En stark rektor som ”kastar ur sig visioner om vart vi ska” tror Patrik Hall riskerar att skapa ett glapp till personalen som inte är bra. Känslan för den akademiska organisationen faller samman.

– Visst finns det karriärister och egoister men jag ser främst de positiva sidorna. Jag tror det blir bättre om alla får vara med och bestämma, säger Patrik Hall.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Elizabeth Kuylenstierna

Reflektera (och ta tag i situationen) så blir jobbet bättre

0
Vad hände egentligen på mötet? Varför reagerade jag så där? Bli medveten om hur du själv fungerar så blir det lättare att styra situationer dit du vill.

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

3
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA