Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Styrningen är här för att stanna"

”Styrningen är här för att stanna”

Visst ska vi vara rädda om skattepengar – men hur mycket kontroll tål högskolan? Åsikterna går isär om New Public Management.

”Ett systemskifte i det tysta.” ”En omvälvning av historiska mått.” Kanske är det som brukligt? Att de mest kritiska rösterna också är de mest högljudda. Det är i vilket fall betydligt lättare att finna argument mot den samling av idéer som ryms inom paketet New Public Management – än att hitta förespråkare. Citaten ovan är båda hämtade från en debattartikel av journalisten Jonas Elvander i Dagens Nyheter.

Begreppet är egentligen inte nytt. Det har sitt ursprung i 1980-talets managementidéer och handlar om effektivisering inom offentlig sektor. För att nå dit förespråkas konkurrens, målstyrning, privatisering. Verksamheter marknadsanpassas. Brukare och patienter blir kunder som i möte med offentliga institutioner konsumerar tjänster. Som sagt, ni har hört det förut.

Patrik Hall är docent i statsvetenskap vid Malmö högskola och forskar om bland annat managementreformer. Han håller med om att termen är gammal men tycker att det var först i och med Maciej Zarembas kritiska artiklar om svensk sjukvård, publicerade i Dagens Nyheter vintern 2013, som begreppet fick verkligt genomslag i Sverige.

För högskolans del har New Public Managemt två huvudsakliga grenar: dels att med hjälp av olika metoder mäta kvalitén på verksamheten, dels att med ekonomiska incitament främja den forskning som ger ekonomisk avkastning.

Egentligen ser Patrik Hall utvecklingen som en i det närmaste naturlig följd av ökad decentralisering. Han jämför med skolan som efter kommunalisering och ökat självbestämmande också så småningom blivit ålagda allt mer dokumentation, administration och mätning.

– New Public Management är en effekt av, ett svar på, decentralisering. Staten har lämnat ifrån sig makten och därefter ska den återtas.

Den mer eller mindre givna utvecklingen till trots, Patrik Hall kan inte tipsa om någon som direkt försvarar idépaketet. ”Min uppfattning är att New Public Management mest används som skällsord”.

Vid landets nordligaste lärosäte, Luleå tekniska universitet, är Lisette Edin chef för administrativt verksamhetsstöd. Hon säger att kollegorna emellan sällan pratar om begreppet. Däremot har Lisette Edin under sina 25 år inom högskolan sett synen på kontroll förändras.

– Det har verkligen gått upp och ner. Det började med pratet om målstyrning tidigt 1990-tal. Sedan kom en våg av ökade krav på redovisning och uppåt 40-50 specifika krav i varje årsredovisning. Nu tycker jag det lugnat ner sig lite igen. Nya regeringen talar mycket om tillitsstyrning. Åtminstone jag tolkar det som mindre av extern kontroll och mer tillit till högskolans egen förmåga att värdera sin verksamhet.

Oavsett rådandet trend försöker man på Luleå tekniska universitet att, som Lisette Edin säger, skona lärare och forskare från så mycket som möjligt. Inte ”släppa in” allt i organisationen. Vissa uppföljningar och utvärderingar är obligatoriska, som återrapporteringskraven i regleringsbreven. Andra är frivilliga och handlar mer om att högskolan väljer att delta för att kunna ta plats i exempelvis en internationell ranking.

Där tycker Lisette Edin att det är viktigt att faktiskt fråga sig till vilken nytta. Och till vilket pris.

Lisette Edin. Fotograf: Tomas Bergman
Lisette Edin. Fotograf: Tomas Bergman

– Vi finansieras till stor del av skattepengar. Visst ska vi ha koll på att de gör nytta och kunna redovisa vad vi gjort för pengarna. Hur många har tagit examen? Hur många artiklar har publicerats? Det tycker även forskarna själva är viktigt.

– Faran är att den nya modellen tar för mycket tid från forskning och undervisning.

Och då menar hon inte enbart kontrollerna av resultatet. Det finns nämligen en annan påtaglig förändring som Lisette Edin sett på nära håll de senaste 10–15 åren: kraven på extern finansiering – också det ett led inom New Public Management.

Forskarna ägnar enligt henne enormt mycket tid åt ansökningar om medel från externa finansiärer. Varav kanske 10 procent ger utdelning.

– Sammantaget tror jag ändå inte att universiteten varit alls lika drabbade av New Public Management som exempelvis andra statliga myndigheter och landsting. Det finns fortfarande en stark idé om universitetens autonomi, säger Lisette Edin.

Något Lisette Edin också vill lyfta fram är de omfattande kvalitetsutvärderingarna som Universitetskanslersämbetet har gjort på uppdrag av regeringen, något som har tagit mycket resurser i anspråk inom hela sektorn de senaste sex åren. Det är viktigt att följa upp och utvärdera kvaliteten men man måste hitta en balans mellan nytta och nedlagda resurser, anser hon.

I sökandet efter uttalade förespråkare av modellen hittar jag en ledare Ekonomisk debatt #6/2015 med rubriken Till försvar för New Public Management. Den är skriven av Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan i Lund, som anser att högskolan för att värna sin roll som både motor i samhällsutvecklingen och kritisk röst faktiskt behöver bli mer lyhörd för krafter från marknader högskolan möter och från samhällsutvecklingen i stort.

”Med ett modeuttryck är det bra om vi tvingas att röra oss lite grann utanför vår komfortzon och inte bara tänka nya tankar utan också möta våra intressenter via nya kanaler, med nya hjälpmedel och med nya tonfall. Och för att gå i den riktningen är ett visst utövande av New Public Management i vår bransch nödvändigt!”

Om Patrik Hall får sia om framtiden ser han dock en konflikt som kvarstår. Den globalt starka utvecklingen mot ökat nyttighetstänkande, innovationskraft och konkurrenskrockar mot ett starkt ideal om akademisk frihet.
Hans egen ledstjärna stavas kollegialt inflytande:

– Styrningen är här för att stanna men det kollegiala inflytande måste stärkas. Alltså att vi tillsammans bestämmer vad vi ska göra.

En stark rektor som ”kastar ur sig visioner om vart vi ska” tror Patrik Hall riskerar att skapa ett glapp till personalen som inte är bra. Känslan för den akademiska organisationen faller samman.

– Visst finns det karriärister och egoister men jag ser främst de positiva sidorna. Jag tror det blir bättre om alla får vara med och bestämma, säger Patrik Hall.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA