Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Industrifacken vill ha 2,8 procent

Industrifacken vill ha 2,8 procent

Facken inom industrin kräver 2,8 procents löneökning inför avtalsrörelsen. Förutom krav på minst 450 kronor per månad för de avtal som har regler om minsta löneökning vill de också se utökad flexpension, ett mer strukturerat jämställdhetsarbete och ett permanentat partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor.

På ett gemensamt pressmöte i Ingenjörshuset meddelade Facken inom industrin sina krav inför avtalsrörelsen 2016. Kravsiffran är densamma som för tre år sedan, 2,8 procents löneökning i ett ettårigt avtal.

CamillaF-158x200-beskuren
Camilla Frankelius

Enligt Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, ligger den svenska tillväxten kvar på en något lägre nivå jämfört med finanskrisen. Även investeringarna är färre. Ändå framhåller hon att industrins konkurrenskraft har stärkts något, även om det skiljer sig mellan branscherna.

Hur kommer ni fram till själva siffran på 2,8 procent?

– Det är våra egna ekonomer och ekonomerna i Industrins ekonomiska råd som räknar på det. Sedan blir det ju en diskussion mellan de olika förbunden där vi väger in våra erfarenheter. Siffran är en balansgång mellan kravet på högre reallöner och en bibehållen konkurrenskraft hos industrin.

Även IF Metalls ordförande Anders Farbe betonade det kloka i att behålla en något lägre kravsiffra än före finanskrisen, och sa också att de individuella förbunden i Facken inom industrin ska godkänna kraven den 27 november.

IF Metall
Anders Farbe

Vad betyder splittringen inom LO för samarbetet i Facken inom industrin?
– Det är alltid bättre med samordning, men i sak så betyder det inte så mycket. Vi ställer våra krav tillsammans med de andra industrifackförbunden. Det hade varit en styrka om vi haft LO-samordningen, men nu har vi samordning inom industrin. Den blir nästan ännu viktigare nu.

Ni utgår från ett ettårigt avtal. Varför vill facken ha ettåriga avtal och arbetsgivarna längre?
– Arbetsgivarna vill ha förutsägbarhet. Vi vill i regel ha korta avtal. I ett långt avtal måste vi förutse den ekonomiska utvecklingen. Men om det visar sig att vi under förhandlingarna når ett bättre avtal med en längre tid, så är det klart att vi kan ta det. Det var så vi gjorde 2013. Då ställde vi krav på ett ettårigt avtal, men landade så småningom i ett treårigt, mycket tack vare att vi lyckades få en lösning på frågan om delpension och flexpension.

Ni betonar flexpension, vad vill ni se där egentligen?
– Vi vill fortsätta utbyggnaden, och tillföra en del av löneutrymmet till pension för människor med möjlighet att gå i delpension, bygga kapital för en flexiblare pensionsålder.

Vad ligger bakom det resonemanget?
– Två saker. Det ena är att pensionens storlek krymper för många människor. Det andra är att samhället som helhet ställer krav på senare pensionsålder, på uppemot 70 år. Vi vet att få av våra medlemmar kan jobba efter 65. Därför vill vi öppna upp en möjlighet. Får vi ett förändrat regelverk kring pensionen, kanske våra medlemmar kan jobba något längre, men jobba deltid. Med flexpension kanske de kan jobba halvtid de sista åren och ändå ha lön som heltid.

Facken inom industrin

De fem förbund som är med i Facken inom industrin är Sverige Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedels-arbetarförbundet och GS (facket för skogs-, trä- och grafisk bransch). Tillsammans har de cirka 1,1 miljoner medlemmar.

Sedan 1997 förhandlar parterna inom den internationellt konkurrens-utsatta industrins parter fram ett riktmärke för löne-ökningarna, det så kallade märket. Eftersom Sverige är så beroende av sin export, är tanken att den framförhandlade siffran ska följas av övriga förhandlingsområden. Om andra grupper får väsentligt högre lönelyft än de anställda inom exportindustrin, anses det riskera löneökningarnas hållbarhet.

Se pressmeddelande från Facken inom industrin.

Camilla Frankelius vill se att flexpensionen byggs ut till samtliga branscher, även utanför industrin. Det finns många medlemmar i Sveriges Ingenjörer som gärna vill jobba längre än till 65, men inte heltid.

Vad talar för att arbetsgivarna också ska vara intresserade av en utökad flexpension?
– Det som också är viktigt för företagen är erfarenhetsutbytet. Det underlättar generationsväxlingar i företagen.

Förutom ett utökat arbete för förbättrad arbetsmiljö poängterar Camilla Frankelius också vikten av ett mer systematiskt jämställdhetsarbete. Hon vill se vad hon kallar ett 360 graders synsätt, där man inte bara tittar på löner, utan även på frågor som attityder, normer och karriärmöjligheter.

Hur ska det arbetet se ut?
– Vi har tittat på det system som används för arbetsmiljöfrågorna. Vi vill gå fram på ett liknande sätt, steg för steg, enligt den modellen.

Och vad kan få arbetsgivarna att gå med på det?
– De är ju redan i dag skyldiga att göra jämställdhetskartläggningar vart tredje år. Ett partsgemensamt systematiskt jämställdhetsarbete, där vi tar fram reglerna tillsammans, skulle förenkla för alla.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA