Modern försäkring ökar jämställdhet

0
1115

Father Feeding Baby Sitting In High Chair At Mealtime
Foto: Monkey Business Images Ltd/Thinkstock

En enklare och mer modern föräldraförsäkring skulle öka jämställdheten. Det visar en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.

– I rapporten ”Familjepolitik för alla? En ESO-rapport om föräldrapenning och jämställdhet”, har vi tittat på varför man tar ut föräldrapenning och vad som leder till att man tar ut. De som har högre utbildning tar i större utsträckning ut en mer jämn föräldrapenning. Vi har försökt hitta en övergripande bild och generella samband, säger Ann-Zofie Duvander, docent/forskare vid Stockholms universitet.

Förra veckan röstade riksdagen igenom en tredje pappamånad i föräldraförsäkringen Reformen kommer troligen inte att påverka föräldrar som i dag inte tar ut föräldrapenning, men det finns andra viktiga aspekter som bör tas i akt i moderniseringen av föräldrapenningen.

Ett mer jämställt uttag av föräldrapenningdagar ökar barnets tillgång till båda föräldrarna och rapporten visar att föräldrar som delar föräldrapenningen mer jämställt i större utsträckning också skaffar fler barn.

I rapporten framgår det att det finns skillnader mellan olika grupper av föräldrar. Mammor och pappor med högskoleutbildning delar oftare föräldrapenningen mer jämt mellan sig, jämfört med dem med lägre utbildning som också har sämre inkomstnivå.

Ann-Zofie Duvander. Demografiska avdelningen. Epost: ann-zofie.duvander@sociology.su.se
Ann-Zofie Duvander, docent/forskare vid Stockholms universitet. Foto: Eva Dalin

– Lågutbildade kvinnor har en svagare position på arbetsmarknaden och anledningen att gå tillbaka till arbetet snabbt är inte lika stor. I de förhållanden där kvinnan har en högre utbildning än mannen är inkomstutvecklingen i paret mer ojämn, säger Ann-Zofie.

Stora skillnader mellan socioekonomiska grupper visar att alla i Sverige inte har möjlighet att leva ett jämställt liv.

Fler pappamånader i försäkringen är en viktig reform som man räknar med kommer att påverkar fördelningen av dagar med föräldrapenning.

– När den första pappamånaden infördes så tog redan pappor med hög inkomst ut föräldrapenning. Vid införandet av den andra pappamånaden var det även pappor med medelinkomst som började ta ut föräldrapenning. Nu när man inför en tredje pappamånad tror jag inte att skillnaden kommer att bli så stor. De lågavlönade papporna kommer förmodligen inte att ta ut mer föräldrapenning.

– Jag tror att det här är en arbetsmarknadsfråga. För de pappor med låg inkomst beror det låga uttaget på ekonomin, och för de pappor med hög inkomst beror det låga uttaget troligen ofta på att man upplever mycket press från jobbet som gör att de inte kan vara hemma, säger Ann-Zofie.

Föräldraförsäkringen instiftades 1974 och syftet var att möjliggöra en kombination av arbete och familj för kvinnor och män. Försäkringen var en innovation bland rika välfärdsdemokratier. Rapporten visar att den svenska föräldraförsäkringen länge erhöll en unik position jämfört med många andra länder. I dag har ett flertal länder inför liknande förmåner som gynnar jämställdhet mer än vad föräldraförsäkringen gör i Sverige i dag.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, inrättades 1981 och är en självständig tankesmedja under finansdepartementet, och har i uppdrag att formulera och söka svar på frågor som har betydelse för den offentliga ekonomin.

Sandra Forsvik

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.