Psykosocial arbetsmiljö släpar efter

2
1433

Det systematiska arbetet med att förbättra och bedöma arbetsmiljön minskar ute i företagen. Samtidigt skjuter sjuktalen i höjden och problemen med stress och arbetsbelastning ökar.

Enligt Arbetsmiljöbarometern, Unionens årliga undersökning som presenterades vid ett seminarium på torsdagen, finns det en tydlig koppling mellan det systematiska arbetsmiljöarbetet och den psykosociala arbetsmiljön. På företag som bedöms ha ett bra arbetsmiljöarbete bedöms också den psykosociala arbetsmiljön som bättre.
– Arbetsmiljöarbetet har blivit mycket sämre på senare år, berättar en man från ett stort IT-företag som ville vara anonym. Arbetesmiljöarbetet har gått från att anses nödvändigt till att ses som nödvändigt ont och nu bara ont. I dag får man skicka föreskrifterna till personalavdelningen för de vet inte längre vad det är som gäller.
– Det är glädjande att undersökningen visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har effekt, sade Bernt Nilsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket som samtidigt tyckte att det var oroande att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte alltid sköts som det ska och att andelen företag som har ett bra SAM tycks minska.

Arbetsmiljöbarometern, som presenterades för tionde gången går ut till alla Unionens arbetsmiljöombud och har besvarats av 2780 personer vilket är en svarsfrekvens på cirka 40 procent. I undersökning ser man att stress och arbetsbelastning samt chefs-och ledarskapsfrågor är de arbetsmiljöområden som de tillfrågade tycker är viktigast att arbeta med samtidigt som undersökningen visar att en hel del av de frågorna inte tas upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det gäller till exempel hela den del av arbetet som i dag sker som hemma hos den anställde, på resor, i hissen och som utgör en viktig del av dagens gränslösa arbete.

Martin Linder, Unionens ordförande, säger att han kan se två grupper av tjänstemän på arbetsmarknaden – de som har väldigt stor frihet i sin arbetstidsförläggning och kan jobba praktiskt taget när och var som helst, men också en grupp som är mycket styrd och inte alls har någon flexibilitet i sin schemaläggning. Han tror att det i framtiden blir svårt att ha samma kontroll på arbetstider som när alla anställda var på samma plats mellan bestämda klockslag.
– Vi tror att en lösning kan vara att vi koncentrerar oss på återhämtningsmöjligheterna och ser till att alla får den återhämtning som de ska ha enligt lagar och avtal.
– Det viktigaste nu är att arbetsmiljön uppmärksammas ute på arbetsplatserna, sade Martin Linder. Det är bra att vi står här och diskuterar och det ska vi göra men det viktiga är vad som händer ute i företagen. Att arbetsgivare och anställda faktiskt arbetar med att förbättra arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för social och organisatorisk arbetsmiljö träder i kraft i vår och då kommer verket också ha en stor kampanj för att uppmärksamma de nya föreskrifterna. Mot bakgrund av de ökande sjuktalen, speciellt i psykiatriska diagnoser arbetar även regeringen med frågan om hur en bättre arbetsmiljö ska kunna bidra till att färre blir sjukskrivna.
– De här sjukfallen är ju inte något som inträffar utan vidare. Det är en lång resa där någon borde ha sett att något var fel, säger statssekreterare Irene Wennemo. Regeringen har som ambition att presentera en arbetsmiljöstrategi för framtidens arbetsliv i början av 2016.

Jenny Grensman

2 KOMMENTARER

  1. Håller med Ann – arbetsmiljöarbete när det gäller fysiska risker är konkret, mätbart och lätt att följa. Den psykosociala arbetsmiljön är svårare att få grepp på, och de flesta chefer idag är mer fokuserade på lönsamhet. Den nya lagen blir tydligare men ändå tandlös eftersom det saknas straffansvar. Redan nu fungerar det dåligt – blir man sjukskriven för utbrändhet blir man ifrågasatt av läkare och Försäkringskassan – man är ju inte fysiskt sjuk. Rådet blir att byta job. Arbetsgivaren kan ogenerat rekrytera ny personal och fortsätta att slita ut sina medarbetare. Är situationen här I Sverige verkligen mycket bättre än för textilarbetarna i Bangladesh och Afghanistan?

  2. Har under mitt 50 åriga liv jobbat i statlig tjänst och inte någonstans har man vare sig haft ett arbetsmiljöarbete eller lyder vare sig arbetsmiljö eller arbetstidslagen eller hanterar exemplevis mobbning eller konflikter på vis som är lagstadgade eller beprövade. Kan inte förstå att någon är det minsta förvånad över att många blir sjukskrivna. Dagens chefer saknar både kompetens kring ledarskap och lagar liksom i många fall vilja att hålla sig till dem. De är nämligen på jobbet för att främja sin egen karriär och inte för att se till att de anställda ges goda förutsättningar att bidra till uppsatta mål. På samtliga arbetsplatser jag varit på blev folk mobbade och till sist avskedade eller omplacerade eller sjukskrivna pga chefernas inkompetent och att de täcker upp för varandras beteenden och skyddas hur de än bär sig åt.
    Om ni vill komma åt problemen behövs anmälningmöjlighete till tex Arbetsmiljöverket och en lagstiftning som ger straff för brott som innebär fängelse eller rejäla böter och skadestånd. Se DN åsikt för insändare på samma tema!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.