Finska ingenjörer vill få fart på industrin

0
1149

De finska löntagarorganisationerna har sågat regeringens förslag till tvångslagar. Men Pär Mickos, ordförande i Tekniska Föreningen i Finland, tycker att förslagen är de bästa hittills, om de kan bidra till att få fart på industrin.

läs mer

Finska Hufvudstadsbladet rapporterar att även arbetsgivarorganisationen EK ser risker med regeringens lagförslag, detta bland annat för att omställningsskyddet kan utökas vilket skulle kunna kosta företagen permanent uppåt 100 miljoner euro om året. Läs mer om detta här.

För att öka Finlands konkurrenskraft vill den finska regeringen bland annat korta offentliganställdas semester med åtta dagar per år, göra två allmänna helgdagar obetalda, öka arbetstiden och halvera den så kallade söndagsersättningen. Detta har löntagarorganisationerna sagt nej till, då de bedömer att sparåtgärderna skulle drabba låg- och medelinkomsttagare hårt samt att förslagen står i konflikt med både grundlagen och EU-rätten. Eftersom regeringen och facken inte har kunnat komma överens har regeringen gått vidare med att arbeta fram förslag om tvångslagar.

De finska löntagarorganisationerna har sågat regeringens tvångslagspaket vid fotknölarna, men Pär Mickos, ordförande i Tekniska föreningen i Finland, TFiF, en förening för svenskspråkiga diplomingenjörer, arkitekter och teknologer, anser att den finska regeringens förslag ändå är konstruktivt med tanke på den situation som råder. De fackliga organisationerna erbjöds redan i somras alla chanser att enas om ett eget upplägg, men har bara grävt ner sig i sina ställningar och inte kommit någon vart, tycker han.

Enligt Pär Mickos skulle regeringens föreslagna sparåtgärder innebära att förmåner som de flesta civilingenjörer ändå inte tar del av skulle försvinna och i ljuset av det konkurrensläge som råder kan förmånerna kanske inte försvaras.

– Jag tror att det viktigaste för de finska ingenjörerna är att få fart på industrin, säger han.

Pär Mickos bild är att många företag väntar på mer stabilitet innan de kan investera. De vill få större klarhet i hur utvecklandet i Finland ska ske. Ett sätt att åstadkomma det vore enligt Pär Mickos att få till en övergripande överenskommelse för de kommande två–tre åren med perspektiv på fem–tio år, så att företagen vågar investera.

– De företag i Finland som har försökt spara sig ur krisen i stället för att investera är tekniskt sett hopplöst efter resten av Europa nu. Det har varit mycket diskussioner om att investera i till exempel cleantech, produkter med behov av ingenjörskunskap, men vägen är lång och konsekvenserna på arbetsmarknaden eller i ekonomin har inte märkts av ännu.

Fackförbundet Teknikens Akademikerförbund, TEK, samlar finska diplomingenjörer, arkitekter och teknologer och tillhör löntagarorganisationen Akava. Förbundet har också en koppling till Tekniska föreningen i Finland, då föreningen har delegerat hanteringen av arbetsmarknadsfrågorna till TEK. TEK:s vd, Heikki Kauppi, anser att Finlands problem är betydligt större än frågan om lönekostnader.

Heikki Kauppi är vd för finska TEK. Pressbild
Heikki Kauppi är vd för finska TEK. Pressbild

– Det finns mycket potential i det här landet, men den gamla huvudstaden har förlorat sin tro på det, säger han.

Statsfinanserna visar röda siffror, produktionen inom industrin har sjunkit flera år på raken och arbetslösheten i Finland växer, också bland ingenjörer även om siffran är lägre än för genomsnittet. Något som Heikki Kauppi lyfter fram som särskilt illa är att staten har bestämt sig för att skära i finansieringen till universitet, forskning och utveckling.

Men det har också hänt en del positiva saker i Finland på sistone, till exempel i form av stora investeringar i flera pappersmassefabriker. Enligt Heikki Kauppi har också Nokias nedgång och fall resulterat i att nya, innovativa företag har startat upp. Utländska IKT-giganter har också valt att etablera forsknings- och utvecklingsenheter i Finland.

Genom att inrikta sig på lönekostnaderna har den finska regeringen valt att fokusera på den minst viktiga faktorn bakom ökad konkurrenskraft, tycker Heikki Kauppi. Lönerna i Finland ligger redan på något lägre nivåer än i Tyskland och Sverige, de två länder som Finland ser som sina stora konkurrenter på exportmarknaden. Det finns åtskilliga exempel på länder där lönerna ligger på lägre nivåer än i Finland och där man inte är mer konkurrenskraftig, säger Heikki Kauppi.

För att kunna sälja något av värde till resten av världen måste vi vara steget före i utvalda teknologiska fält. Vi kan inte vara bäst på allt, men vi kan vara bäst på något

Det viktigaste Finland kan göra för att öka sin konkurrenskraft är enligt Heikki Kauppi att få igång investeringarna igen, att satsa på kvalitet på både produkter och service, på effektivitet i produktionen samt att satsa på universitet, forskning och utveckling.

– För att kunna sälja något av värde till resten av världen måste vi vara steget före i utvalda teknologiska fält. Vi kan inte vara bäst på allt, men vi kan vara bäst på något, säger Heikki Kauppi.

Heikki Kauppis bild är att de finska facken har utmålats som konservativa nej-sägare till regeringens förslag på lösningar. Han säger att facken har varit beredda på att diskutera lönesänkningar som en del av ett större paket, som också skulle fokusera på investeringar, forskning och utveckling, utbildningskvalitet, flexibla arbetstider med mera, men att detta inte har kommit fram.

– Det är svårt att undvika känslan av att en del av regeringens agenda är att försvaga facken.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.