Gamla frågor för framtidens fack

0
903

Tabell: Digitaliseringskommissionen. De här utmaningarna har organisationerna identifierat.
Tabell: Digitaliseringskommissionen. De här utmaningarna har organisationerna identifierat.

Traditionella fackliga frågor som arbetstid, anställningstrygghet och löner står i fokus när framtidens arbetsmarknad och samhälle diskuteras. Utmaningen blir att få med dem in i digitaliseringen.

Utbildningsfrågor, ökande samhällsklyftor, jobben, välfärdsstatens överlevnad och regelverk. Under hösten har bland andra Digitaliseringskommissionen, Svenskt Näringsliv och framtidsministerns analysgrupp Arbete i Framtiden lagt fram rapporter om digitaliseringen och vad den kommer att betyda för arbetsmarknaden och för samhället. I en genomgång konstaterar digitaliseringskommissionen att de olika instanserna är ganska överens om utmaningarna för samhället.

Fackförbundens framtid kommer i mycket att bero på förmågan att vara relevanta i en värld med nya anställningsformer och lättrörliga globala företag och anställningar.

Hur kan vi säkra att de som inte har en traditionell anställning får acceptabla villkor?

Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulf Bengtsson menar att frågan om utbildningskvalitet men också hur egenföretagares villkor kan säkras blir centrala för förbundet.

– Egenföretagarfrågor blir mycket viktigare om många medlemmar inte är anställda utan säljer sina tjänster på en öppen marknad. Hur kan vi säkra att de som inte har en traditionell anställning får acceptabla villkor? Och här talar vi inte om entreprenörer utan mer om uppdragstagare.

Ulf Bengtsson tror också att vi kommer att få se en omsvängning i arbetstidsfrågan.

– Jag brukar säga att i jägar- och samlarsamhället arbetade vi fyra timmar om dagen och att vi inte kan tala om fackliga framsteg förrän vi har nått dit, säger han. Skämt åsido – arbete kommer i framtiden att handla mer om output än om hur många timmar vi är på en viss plats, tror jag.

I grunden är det traditionellt fackliga frågor om regler för anställningsförhållanden och ersättning som behöver bevakas och utvecklas för nya former av företag och anställningar.

Peter Larsson_besk
Peter Larsson

– Det är viktigt att bevaka de gråzoner som uppstår där företag inte värnar om de anställda, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer. Där finns en uppenbar risk för proletarisering när arbetsinnehåll urholkas och anställningstrygghet undermineras.

– Vi bejakar teknikutvecklingen som betyder stora möjligheter för samhället, säger Peter Larsson. Men vi måste också se till att de villkor som bidrar till ett bra arbetsliv följer med in i det digitaliserade samhället.

Hur utmaningarna på samhällsnivå ska lösas finns det olika idéer om i de rapporter som avgivits under hösten. Där finns tankar om hur kompetensutveckling i framtiden kan organiseras och hur skattesystemet anpassas. Mårten Blix, som har utrett frågan åt Svenskt Näringsliv, skriver att han ser det största problemet i om politikerna inte vågar ta ställning utan bara försöker ”jobba sig igenom”. Då menar han att samhället kommer att gå miste om stora möjligheter samtidigt som risken för förlorade jobb och ökande klyftor i samhället blir större.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.