Sjukförsäkringen behöver förändras

2
1714

Att sjukskrivningarna ökar kan inte tolkas som att vi faktiskt har blivit så mycket sjukare sedan 2009. Forskarna menar att hur sjukförsäkringen är utformad spelar stor roll för hur den används. Foto: KatarzynaBialasiewicz/Thinkstock.
Att sjukskrivningarna ökar kan inte tolkas som att vi faktiskt har blivit så mycket sjukare sedan 2009. Forskarna menar att hur sjukförsäkringen är utformad spelar stor roll för hur den används. Foto: KatarzynaBialasiewicz/Thinkstock.

Sjukskrivningarna i Sverige ökar och nyligen tog regeringen bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det var inte bra, visar en ny rapport som också poängterar att ökade sjukskrivningar inte kan tolkas som att vi har blivit mycket sjukare.

Sedan 2010 har kostnaderna för sjukförsäkringen ökat med 16 miljarder och enligt Försäkringskassans egna beräkningar kommer de att öka med ytterligare 4,5 miljarder i år. Regeringens mål på 9 sjukskrivningsdagar per invånare 2020 ser i prognoserna ut att bli 13 dagar utan att vi riktigt vet varför.

Sjukskrivningarnas anatomi är titeln på den rapport som Pathric Häggström och Per Johansson har gjort åt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Och rapportförfattarna startade sin presentation med att slå hål på några saker man kan tänka om sjukskrivningar.

– Sjukfrånvaro är inte lika med sjukdom. Sjukdom är inte heller något binärt, det vill säga när vi ser på sjukskrivningar är det inte så att man antingen är sjuk eller inte utan arbetsförmågan kan mycket väl kvarstå även om man är sjuk. Det gör den ju för många av oss mer eller mindre, sade Pathric Häggström.

– Det vi föst vill säga är att vi tycker att det är angeläget att vårda den allomfattande sjukförsäkring vi har. Men då behöver vi bli bättre på att hitta dem som verkligen behöver den. Träffsäkerheten måste bli bättre.

Hälsa och sjukdom är svårbedömda tillstånd som till viss del beror på självuppfattning och sammanhang. Och skillnader i sjukfrånvaro är enligt forskarna inte lika med skillnader i hälsa. I dåliga tider med dålig samhällsekonomi har sjukfrånvaron en tendens att sjunka. Vi blir räddare för att förlora jobbet om vi är frånvarande och de sjukskrivna är i regel ”sjukare”. I bättre tider är skillnaden i hälsa mellan den som är sjukskriven och den som inte är det ofta mindre.

Till exempel visar forskning att om sjukfrånvaron ökar bland kollegor och vänner så ökar också den egna sjukfrånvaron.

– Det är mycket som kan påverka sjukfrånvaron, sade Pathric Häggström. Till exempel visar forskning att om sjukfrånvaron ökar bland kollegor och vänner så ökar också den egna sjukfrånvaron. Det gäller också om någon flyttar till ett område med höga sjukskrivningstal. Sjukskrivning ”smittar”.

Forskarna bakom rapporten har alltså inte tittat på hur svenskarna mår utan på hur sjukförsäkringen är utformad. Som slutkläm till sin rapport har de formulerat ett antal rekommendationer:
Den första är att återinföra en bortre tidsgräns. En sådan menar forskarna är en signal om att sjukskrivning inte kan pågå för evigt. Forskning visar också att kontroll och tidsgränser har en dämpande inverkan på användningen av försäkringen.

Rapporten ifrågasätter också tidiga insatser för att få tillbaka människor i arbete eftersom ingen forskning visar på att sådana är effektiva. Forskarna vill också att läkarna får bättre utbildning i försäkringen och i hur man bedömer en patients arbetsförmåga och att läkare som inte klarar av bedömningen kan fråntas rätten att utfärda sjukintyg.

Att arbetsgivarna bara har ett direkt kostnadsansvar för de två första veckorna tycker forskarna är dåligt eftersom det hämmar arbetsgivarnas intresse att motverka långtidssjukskrivningar.

Forskarna vill också att politikens inflytande över försäkringen minskar eftersom det politiska priset är så högt för att verkligen förändra försäkringen långsiktigt och med målet att hålla den på en hållbar nivå. Reformer som förväntas kosta många röster blir ofta inte gjorda.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, som deltog i den följande debatten, poängterade att sjukskrivningarnas ökning är dålig för alla i samhället, såväl individen som staten som arbetsgivaren. Eftersom den bortre tidsgränsen just har tagits bort var hon inte beredd att diskutera ett återinförande.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler menade att läkarna har en avgörande roll eftersom de är de som verkligen träffar patienten. Hon trodde att bättre riktlinjer för hur arbetsförmåga ska bestämmas och en ordentlig informationskampanj till allmänheten om att det är fråga om en försäkring för att ersätta inkomstbortfall, inte en rätt att inte arbeta, skulle kunna förbättra läget.

Professorn i socialförsäkring, Kristina Alexandersson från Karolinska Institutet menade att det behövs mycket mer forskning på området, både medicinsk och annan för att undersöka vad som påverkar sjukskrivningstalen. Frågetecken som kvarstår är varför kvinnor har så mycket högre sjukskrivningstal än män och varför vi enligt siffrorna sjukskriver oss så mycket mer nu än vi till exempel gjorde för tio år sedan.

Jenny Grensman

2 KOMMENTARER

  1. Självklart så ökar sjukskrivningarna nu när alla stressas av hotet om arbetslöshet och alltför många arbetsgivare verkligen pressar arbetarna maximalt.
    Det är en ohållbar situation som orsakas av att det inte finns någon som helst lämplighetsbedömning för vem som får ha den riktiga makten över arbetsförhållandena.
    M.a.o. skyll inte allt på mellan-cheferna.

  2. Eftersom jag själv är ett exempel på hur fel den bortre tidsgränsen fungerade så kan jag inte se att det kan vara bra att gå tillbaka. Om man har en begränsning på hur länge man får vara sjukskriven kan den inte fungera så att man missgynnas om man jobbar deltid. För så var tidsgränsen.
    Den var verkligen en stupstock som gjorde att många förlorade sina jobb pga av att deras sjukdomar höll i några veckor för länge.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.