Lågt järnpris kan ge varsel i Kiruna

0
1356

I maj förra året varslade LKAB om ett hundratal uppsägningar. Det blev inga den gången. Företaget klarade nedskärningarna med frivilliga avgångar och pensioneringar, men företaget är pressat av det låga priset på järnmalm och måste spara rejält. Nya varsel kan komma under året.

Den viktigaste orsaken till LKAB:s problem är Kinas minskade efterfrågan på stål och därmed på järnmalm. Länder som befinner sig i stark utveckling brukar använda stora mängder stål i sina broar, hus- och järnvägsbyggen. Som exempel använder vi i Sverige cirka 300 kilo stål per person och år, medan motsvarande siffra i Kina ligger på runt 700-800 kilo stål per person och år.

Men när en ekonomi mognar, som Västeuropa och USA gjorde under decennierna efter andra världskriget, minskar åtgången på stål. Analytikerna trodde att Kina skulle nå dit först runt 2020, men i stället händer det redan nu. För några år sedan låg Kinas efterfrågan på stål på runt 2 miljoner kilo råstål per dag. I dag har den sjunkit ner till 1,6 eller 1,7 miljoner.

Kina är världens i särklass största marknad för stål och landets minskande efterfrågan på järn får stora konsekvenser för gruvbolag som LKAB. Handeln med sjöburen järnmalm i världen omfattar cirka 1,3 miljarder ton per år. I dag finns dock ett överutbud på cirka 200 miljoner ton per år. Det har dragit ner priset på järnmalm rejält. Från att för några år sedan ha legat på runt 150 dollar per ton har det i dag rasat till att ligga och pendla på mellan 45 och 50 dollar.

Samtidigt är världsproduktionen fortfarande hög. Många av dagens stora gruvor runtom i världen togs i drift när priset fortfarande var högt, och man trodde att Kinas efterfrågan skulle hålla i sig längre. Vissa av de gruvorna, till exempel i Australien och Brasilien, har väldigt låga produktionskostnader och lönar sig trots det låga priset på järnmalm göra.

LKAB är ett stort företag i Sverige, men mycket litet i internationell jämförelse. Det kan inte påverka utbudet av järnmalm. Det kan bara köparna i Kina och de riktigt stora gruvorna i Australien och Brasilien göra.

För LKAB återstår att vrida på kostnadsknappen. Företaget befinner sig mitt i ett kostnadsbesparingsprogram. Ett sätt att minska kostnaderna per ton är att höja produktiviteten, det vill säga öka produktionsvolymerna, utan att öka kostnaderna.

Markus Petäjäniemi. Foto: Alm & ME AB

Handeln med järnmalm bedrivs till största delen med järnsand, så kallad fines. Men den måste behandlas innan den kan gå ner i en masugn för att bli järn och sedan stål. LKAB:s främsta produkt är järnmalmspellets som är mer förädlad, vilket ger företaget det som kallas en pelletspremie. De kan ta mer betalt för sin malm än de som producerar fines.

– Vi producerar 85 procent pellets och resten fines, säger Markus Petäjäniemi, försäljnings- och logistikdirektör på LKAB. Vi har 6 stycken pelletsverk. Vi kan höja produktionen något, men just nu kan vi inte investera i nya pelletsverk.

LKAB har minskat personalen med närmare tio procent sedan förra året. Men det har skett med frivilliga avgångar och pensioner. Samtidigt höjer de anläggningsutnyttjandet och trimmar produktionen. En gruva har stora fasta kostnader, medan de rörliga kostnaderna är förhållandevis låga.

– För varje ton man kan få ut, så ökar inkomsterna. Gruvbranschen handlar om volymer, säger Markus Petäjäniemi.

Men eftersom Kinas minskande efterfrågan är en logisk följd av att landet moderniseras, finns det all anledning att anta att den lägre tillväxten ska hålla i sig under lång tid framöver. I ett historiskt perspektiv är efterfrågan fortfarande hög men matchar inte överutbudet på stål och järnmalm. LKAB som nu går med förlust kan inte räkna med att marknaden löser problemet.

Hur oroliga ska man vara för LKAB?
– Vi måste ju tjäna pengar. Vi måste också betala samhällsomvandlingen här uppe, och dessutom ha pengar till framtida huvudnivåer och så vidare, säger Markus Petäjäniemi.

Under 2015 sparade företaget cirka 800 miljoner kronor, men kommer att behöva spara ungefär lika mycket till under de närmaste åren. Under andra kvartalet i år ska företaget presentera en åtgärdsplan.

– Det lades ett varsel i maj förra året på drygt hundra tjänster, men det var ingen som sades upp den gången, säger Johan Granberg, ordförande för akademikerföreningen i LKAB som har ett par hundra medlemmar i Kiruna och Svappavaara.

Men han vågar inte utesluta att det kommer ett varsel senare under våren. Markus Petäjäniemi säger samma sak.

– Vi har inga beslut om varsel ännu, men vi kan heller inte utesluta det, säger Markus Petäjäniemi.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.