Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Lågt järnpris kan ge varsel i Kiruna

Lågt järnpris kan ge varsel i Kiruna

I maj förra året varslade LKAB om ett hundratal uppsägningar. Det blev inga den gången. Företaget klarade nedskärningarna med frivilliga avgångar och pensioneringar, men företaget är pressat av det låga priset på järnmalm och måste spara rejält. Nya varsel kan komma under året.

Den viktigaste orsaken till LKAB:s problem är Kinas minskade efterfrågan på stål och därmed på järnmalm. Länder som befinner sig i stark utveckling brukar använda stora mängder stål i sina broar, hus- och järnvägsbyggen. Som exempel använder vi i Sverige cirka 300 kilo stål per person och år, medan motsvarande siffra i Kina ligger på runt 700-800 kilo stål per person och år.

Men när en ekonomi mognar, som Västeuropa och USA gjorde under decennierna efter andra världskriget, minskar åtgången på stål. Analytikerna trodde att Kina skulle nå dit först runt 2020, men i stället händer det redan nu. För några år sedan låg Kinas efterfrågan på stål på runt 2 miljoner kilo råstål per dag. I dag har den sjunkit ner till 1,6 eller 1,7 miljoner.

Kina är världens i särklass största marknad för stål och landets minskande efterfrågan på järn får stora konsekvenser för gruvbolag som LKAB. Handeln med sjöburen järnmalm i världen omfattar cirka 1,3 miljarder ton per år. I dag finns dock ett överutbud på cirka 200 miljoner ton per år. Det har dragit ner priset på järnmalm rejält. Från att för några år sedan ha legat på runt 150 dollar per ton har det i dag rasat till att ligga och pendla på mellan 45 och 50 dollar.

Samtidigt är världsproduktionen fortfarande hög. Många av dagens stora gruvor runtom i världen togs i drift när priset fortfarande var högt, och man trodde att Kinas efterfrågan skulle hålla i sig längre. Vissa av de gruvorna, till exempel i Australien och Brasilien, har väldigt låga produktionskostnader och lönar sig trots det låga priset på järnmalm göra.

LKAB är ett stort företag i Sverige, men mycket litet i internationell jämförelse. Det kan inte påverka utbudet av järnmalm. Det kan bara köparna i Kina och de riktigt stora gruvorna i Australien och Brasilien göra.

För LKAB återstår att vrida på kostnadsknappen. Företaget befinner sig mitt i ett kostnadsbesparingsprogram. Ett sätt att minska kostnaderna per ton är att höja produktiviteten, det vill säga öka produktionsvolymerna, utan att öka kostnaderna.

Markus Petäjäniemi. Foto: Alm & ME AB

Handeln med järnmalm bedrivs till största delen med järnsand, så kallad fines. Men den måste behandlas innan den kan gå ner i en masugn för att bli järn och sedan stål. LKAB:s främsta produkt är järnmalmspellets som är mer förädlad, vilket ger företaget det som kallas en pelletspremie. De kan ta mer betalt för sin malm än de som producerar fines.

– Vi producerar 85 procent pellets och resten fines, säger Markus Petäjäniemi, försäljnings- och logistikdirektör på LKAB. Vi har 6 stycken pelletsverk. Vi kan höja produktionen något, men just nu kan vi inte investera i nya pelletsverk.

LKAB har minskat personalen med närmare tio procent sedan förra året. Men det har skett med frivilliga avgångar och pensioner. Samtidigt höjer de anläggningsutnyttjandet och trimmar produktionen. En gruva har stora fasta kostnader, medan de rörliga kostnaderna är förhållandevis låga.

– För varje ton man kan få ut, så ökar inkomsterna. Gruvbranschen handlar om volymer, säger Markus Petäjäniemi.

Men eftersom Kinas minskande efterfrågan är en logisk följd av att landet moderniseras, finns det all anledning att anta att den lägre tillväxten ska hålla i sig under lång tid framöver. I ett historiskt perspektiv är efterfrågan fortfarande hög men matchar inte överutbudet på stål och järnmalm. LKAB som nu går med förlust kan inte räkna med att marknaden löser problemet.

Hur oroliga ska man vara för LKAB?
– Vi måste ju tjäna pengar. Vi måste också betala samhällsomvandlingen här uppe, och dessutom ha pengar till framtida huvudnivåer och så vidare, säger Markus Petäjäniemi.

Under 2015 sparade företaget cirka 800 miljoner kronor, men kommer att behöva spara ungefär lika mycket till under de närmaste åren. Under andra kvartalet i år ska företaget presentera en åtgärdsplan.

– Det lades ett varsel i maj förra året på drygt hundra tjänster, men det var ingen som sades upp den gången, säger Johan Granberg, ordförande för akademikerföreningen i LKAB som har ett par hundra medlemmar i Kiruna och Svappavaara.

Men han vågar inte utesluta att det kommer ett varsel senare under våren. Markus Petäjäniemi säger samma sak.

– Vi har inga beslut om varsel ännu, men vi kan heller inte utesluta det, säger Markus Petäjäniemi.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA