Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Doktorer får vänta på högre lön

Doktorer får vänta på högre lön

Allt fler ingenjörer väljer att doktorera men det dröjer innan en doktorsexamen syns i lönekuvertet. Inom privat sektor tar det 20 år innan doktorshatten ger ett lönepåslag och det handlar bara om några tusenlappar.

Forskarutbildningen vid svenska lärosäten har vuxit kraftigt sedan början av 70-talet. Både antalet nybörjare och antalet doktorander har ökat kraftigt. Under perioden 1973-2014 har antalet doktorsexamina ökat från 700 till 2800 om året.

Relativt sett har den största ökningen skett inom teknik där sex gånger fler doktorerade 2014 jämfört med 1973. Bara 100 personer blev teknologie doktor 1973 medan 600 tog en doktorsexamen inom teknik 2014.

Det är viktigt att påpeka att det här inte innebär att 600 teknologie doktorer varje år kommer ut på den svenska arbetsmarknaden, i näringslivet eller till tjänster inom akademin. Många doktorander kommer från andra länder och några stannar kvar men många lämnar Sverige efter sin doktorsexamen.

Inom teknikområdet har antalet utländska doktorander ökat kraftigt. Universitetskanslersämbetet har inte statistik tillbaka till 70-talet men från och med 1997. Då var 14 procent av doktoranderna inom teknikområdet från ett annat land. 2014 fanns det 42 procent utländska doktorander inom teknikområdet.

– De tekniska högskolorna har haft pengar och resurser att bygga ut forskarutbildningen och locka hit många utländska doktorander. Det är en delförklaring till den stora ökningen av teknologie doktorer, säger Ingrid Pettersson på UKÄ.

Att bygga på en examen som civilingenjör med en doktorsexamen leder ofta till jobb som chef, forskare eller specialist. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att en doktorsexamen också ger högre lön men det tar tid.

Skillnaden i ingångslön mellan en teknologie doktor och en civilingenjör är liten och i privat sektor fortsätter löneskillnaderna att vara små under många år.

Omkring 20 år efter grundexamen, alltså efter omkring 15 år i arbetslivet, börjar lönerna för doktorerna att lyfta. Först då uppstår det löneskillnader mellan teknologie doktorer och civilingenjörer. I båda grupperna får många en chefsbefattning men bland de disputerade finns det fler specialister. 45 procent av doktorerna men bara 21 procent av civilingenjörerna har någon form av specialistbefattning.

Lön disputerade
Statistik: Sveriges Ingenjörer

De teknologie doktorer som tog grundexamen 1986-1990 och arbetar i privat sektor har i dag knappt 4 000 kronor högre lön än civilingenjörer i samma sektor som inte har disputerat.

Inom statlig sektor uppstår löneskillnaderna snabbare och skillnaden blir med tiden också betydligt större. De teknologie doktorer som tog sin grundexamen 1996-2000 och arbetar i statlig sektor tjänar omkring 2 500 kronor mer i månaden. De som tog sin grundexamen 1981-1985 tjänar nästan 12 000 kronor mer i månaden än kollegerna som inte har doktorerat.

De flesta statligt anställda teknologie doktorer är anställda på universitet och högskolor och där är en doktorsexamen helt avgörande för att göra karriär.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA