Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Doktorer får vänta på högre lön

Doktorer får vänta på högre lön

Allt fler ingenjörer väljer att doktorera men det dröjer innan en doktorsexamen syns i lönekuvertet. Inom privat sektor tar det 20 år innan doktorshatten ger ett lönepåslag och det handlar bara om några tusenlappar.

Forskarutbildningen vid svenska lärosäten har vuxit kraftigt sedan början av 70-talet. Både antalet nybörjare och antalet doktorander har ökat kraftigt. Under perioden 1973-2014 har antalet doktorsexamina ökat från 700 till 2800 om året.

Relativt sett har den största ökningen skett inom teknik där sex gånger fler doktorerade 2014 jämfört med 1973. Bara 100 personer blev teknologie doktor 1973 medan 600 tog en doktorsexamen inom teknik 2014.

Det är viktigt att påpeka att det här inte innebär att 600 teknologie doktorer varje år kommer ut på den svenska arbetsmarknaden, i näringslivet eller till tjänster inom akademin. Många doktorander kommer från andra länder och några stannar kvar men många lämnar Sverige efter sin doktorsexamen.

Inom teknikområdet har antalet utländska doktorander ökat kraftigt. Universitetskanslersämbetet har inte statistik tillbaka till 70-talet men från och med 1997. Då var 14 procent av doktoranderna inom teknikområdet från ett annat land. 2014 fanns det 42 procent utländska doktorander inom teknikområdet.

– De tekniska högskolorna har haft pengar och resurser att bygga ut forskarutbildningen och locka hit många utländska doktorander. Det är en delförklaring till den stora ökningen av teknologie doktorer, säger Ingrid Pettersson på UKÄ.

Att bygga på en examen som civilingenjör med en doktorsexamen leder ofta till jobb som chef, forskare eller specialist. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att en doktorsexamen också ger högre lön men det tar tid.

Skillnaden i ingångslön mellan en teknologie doktor och en civilingenjör är liten och i privat sektor fortsätter löneskillnaderna att vara små under många år.

Omkring 20 år efter grundexamen, alltså efter omkring 15 år i arbetslivet, börjar lönerna för doktorerna att lyfta. Först då uppstår det löneskillnader mellan teknologie doktorer och civilingenjörer. I båda grupperna får många en chefsbefattning men bland de disputerade finns det fler specialister. 45 procent av doktorerna men bara 21 procent av civilingenjörerna har någon form av specialistbefattning.

Lön disputerade
Statistik: Sveriges Ingenjörer

De teknologie doktorer som tog grundexamen 1986-1990 och arbetar i privat sektor har i dag knappt 4 000 kronor högre lön än civilingenjörer i samma sektor som inte har disputerat.

Inom statlig sektor uppstår löneskillnaderna snabbare och skillnaden blir med tiden också betydligt större. De teknologie doktorer som tog sin grundexamen 1996-2000 och arbetar i statlig sektor tjänar omkring 2 500 kronor mer i månaden. De som tog sin grundexamen 1981-1985 tjänar nästan 12 000 kronor mer i månaden än kollegerna som inte har doktorerat.

De flesta statligt anställda teknologie doktorer är anställda på universitet och högskolor och där är en doktorsexamen helt avgörande för att göra karriär.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA