Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Doktorer får vänta på högre lön

Doktorer får vänta på högre lön

Allt fler ingenjörer väljer att doktorera men det dröjer innan en doktorsexamen syns i lönekuvertet. Inom privat sektor tar det 20 år innan doktorshatten ger ett lönepåslag och det handlar bara om några tusenlappar.

Forskarutbildningen vid svenska lärosäten har vuxit kraftigt sedan början av 70-talet. Både antalet nybörjare och antalet doktorander har ökat kraftigt. Under perioden 1973-2014 har antalet doktorsexamina ökat från 700 till 2800 om året.

Relativt sett har den största ökningen skett inom teknik där sex gånger fler doktorerade 2014 jämfört med 1973. Bara 100 personer blev teknologie doktor 1973 medan 600 tog en doktorsexamen inom teknik 2014.

Det är viktigt att påpeka att det här inte innebär att 600 teknologie doktorer varje år kommer ut på den svenska arbetsmarknaden, i näringslivet eller till tjänster inom akademin. Många doktorander kommer från andra länder och några stannar kvar men många lämnar Sverige efter sin doktorsexamen.

Inom teknikområdet har antalet utländska doktorander ökat kraftigt. Universitetskanslersämbetet har inte statistik tillbaka till 70-talet men från och med 1997. Då var 14 procent av doktoranderna inom teknikområdet från ett annat land. 2014 fanns det 42 procent utländska doktorander inom teknikområdet.

– De tekniska högskolorna har haft pengar och resurser att bygga ut forskarutbildningen och locka hit många utländska doktorander. Det är en delförklaring till den stora ökningen av teknologie doktorer, säger Ingrid Pettersson på UKÄ.

Att bygga på en examen som civilingenjör med en doktorsexamen leder ofta till jobb som chef, forskare eller specialist. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att en doktorsexamen också ger högre lön men det tar tid.

Skillnaden i ingångslön mellan en teknologie doktor och en civilingenjör är liten och i privat sektor fortsätter löneskillnaderna att vara små under många år.

Omkring 20 år efter grundexamen, alltså efter omkring 15 år i arbetslivet, börjar lönerna för doktorerna att lyfta. Först då uppstår det löneskillnader mellan teknologie doktorer och civilingenjörer. I båda grupperna får många en chefsbefattning men bland de disputerade finns det fler specialister. 45 procent av doktorerna men bara 21 procent av civilingenjörerna har någon form av specialistbefattning.

Lön disputerade
Statistik: Sveriges Ingenjörer

De teknologie doktorer som tog grundexamen 1986-1990 och arbetar i privat sektor har i dag knappt 4 000 kronor högre lön än civilingenjörer i samma sektor som inte har disputerat.

Inom statlig sektor uppstår löneskillnaderna snabbare och skillnaden blir med tiden också betydligt större. De teknologie doktorer som tog sin grundexamen 1996-2000 och arbetar i statlig sektor tjänar omkring 2 500 kronor mer i månaden. De som tog sin grundexamen 1981-1985 tjänar nästan 12 000 kronor mer i månaden än kollegerna som inte har doktorerat.

De flesta statligt anställda teknologie doktorer är anställda på universitet och högskolor och där är en doktorsexamen helt avgörande för att göra karriär.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA