Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Robottekniken ännu omogen

Robottekniken ännu omogen

Tekniken kring självkörande bilar lockar med enorma vinster. Men tekniken lämnar ännu en hel del i övrigt att önska. På Icra, en av världens mest prominenta mässor om robotforskning, visar forskarna på trenderna.

Både fötter och hjul tar sig över heltäckningsmattan i Waterfronts mässhall i Stockholm. En ung man från Fetch robotics säger sig vara på jakt efter en kopp kaffe, men bara någon meter bakom honom skyndar en liten robot. När den unge mannen plötsligt ändrar riktning, stannar roboten upp en bråkdel av en sekund, vrider sig en aning, och fortsätter strax i mannens fotspår. Roboten ser mest ut som en liten låda på hjul, och är tänkt att fungera som ett slags fraktpall åt lagerarbetare, men i hälarna på den unge mannen påminner den mer om en trofast men mekanisk hund.

Mässhallen är fylld av montrar, varav några är svenska. Husqvarnas gräsklippare puttrar omkring på en fläck med konstgjord gräsmatta och ABB visar sin nya smidiga tvåarmade robot som ska kunna samarbeta med folk. Det svenska robothuvudet Furhat är också på plats och pratar lite med mässbesökarna.

Bakom ett galler stiger en kameraförsedd fyrpropellers drönare från ett japanskt företag till ögonhöjd, där den stannar, så gott som helt stilla i luften. Något som ser ut som en leksaksbil kör sakta förbi på golvet. Den kommer från det israeliska företaget Cogniteam och är en liten robot avsedd för forskare som vill ha ett färdigt autonomt system för att testa olika tillämpningar på.

I ett av mässans rum pågår en annorlunda tävling: Airbus shopfloor challenge, där olika lag tävlar om vems robot som bäst kan borra 245 hål i en aluminiumskiva. Skivan representerar ett flygplansskrov och arbetet ska utföras av en autonom robot och varje korrekt borrat hål ger poäng. Förstapriset i tävlingen är 20 000 amerikanska dollar. I en deltävling räknar tävlingsledaren ner från tio, varpå robotarna börjar borra. En av robotarna rör sig inte, och operatören som sitter vid en bärbar dator slår ut med händerna.

– Something must be wrong, säger han uppgivet, medan han djupt koncentrerad knappar vidare för att hitta felet.

Samtidigt rullar mängder med föreläsningar i de olika salarna. En av onsdagens huvudtalare är Karl Iagnemma från MIT i USA som talar om självkörande bilar. Han ger en enkel förklaring till varför så många företag, även utanför den gamla bilindustrin, satsar på självkörande bilar.

– Värdet av den nya marknaden räknas i tusentals miljarder dollar, säger han.

Han säger också att han först trodde att lockelsen med självkörande bilar skulle vara extratillägg som automatisk parkering. Men det som lockar allmänheten är snarare själva transporttjänsterna. När man åker kan man ägna sig åt helt andra saker än att koncentrera sig på vägen framåt. Självkörande bilar bedöms ge säkrare trafik, mindre köer, och inte minst möjligheten att dela bilar.

– Redan i dag har ni kanske inte två bilar, säger amerikanen. Ni kanske åker med Uber i stället. Men med autonoma bilar behöver man kanske ingen bil alls.

Men han tillägger att många företag nu på grund av de hägrande vinsterna ger sig in i projekt med självkörande bilar, och att tekniken nästan inte hinner med.

– Det är som att vi har kastat oss ut ur planet och först nu börjat sy ihop fallskärmen, säger han.

Han sade att han i och för sig var mycket imponerad av att Googles självkörande bil hade kört många tusen mil utan olyckor. Men egentligen är det inget bra mått på systemets duglighet.

– Autonoma system måste vara perfekta till 99,99 procent… och ett valfritt antal nior där efter kommat, säger han.

Ett av de problem som fortfarande måste lösas är att lära systemen att räkna ut vad andra i trafiken tänker göra härnäst. Ett annat är att känna igen ovanliga eller oväntade miljöer som exempelvis vägarbeten. En tredje utmaning är att klara de förstnämnda utmaningarna med tillräckligt billig teknik.

Karl Iagnemma spådde annars att en av de svåraste utmaningarna kan bli den gradvisa övergången från bilar som styrs av en människa till bilar som styrs av artificiell intelligens. Man måste bevisa att man har ett robust system för delad kontroll mellan människa och maskin.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Jag tror att det vore ett misstag att införa delvis självkörande bilar, som kräver en förare som ingriper ibland. Om föraren inte måste vara aktiv hela tiden är det stor risk att hen inte är beredd när det väl gäller.

    Självkörande bilar måste vara helt självkörande. Det ska inte ens kärvas att någon människa sitter i. Kontrollerna ska bara vara att bestämma vart man ska åka, och möjligtvis en nödbroms.

    I princip räcker det att en självkörande bil kör lika säkert som en genomsnittlig mänsklig förare, så att antalet trafikolyckor inte ökar.

Lämna ett svar till Mikael Ståldal Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA