OECD: ”Sverige är i bra form”

1
1304

Ur ett globalt perspektiv går det bra för Sverige, men Sverige har också flera svåra utmaningar att hantera, däribland läget på arbets- och bostadsmarknaderna, enligt OECD:s chefsekonom Catherine Mann.

Catherine Mann, OECD:s chefsekonom och chef för organisationens ekonomienhet, inledningstalade på Sacos samhällsekonomiska forum Makro på torsdagen. Temat var Sveriges makroekonomiska utmaningar och det positiva budskapet var att det sett till tillväxttakt går bra för Sverige, om man jämför med situationen globalt och bland de andra OECD-länderna.

– Globalt ser det ärligt talat inte särskilt bra ut, sade Catherine Mann. Vi ser en tillväxttakt på 3 procent i år, vilket är samma siffra som förra året. Den siffran väntas bara öka till 3,3 procent till 2017.

Catherine Mann inledde med att lyfta fram Sverige som en ljuspunkt sett ur ett globalt perspektiv, men pekade också på flera stora och svåra utmaningar som Sverige har att hantera, så som arbetsmarknaden, där det dock också fanns positiva saker att lyfta fram.

Sverige är ett av få länder som låg på ungefär samma nivå av arbetslöshet år 2016 som år 2006. I flera andra EU-länder har man ännu inte kommit ner till samma nivåer av arbetslöshet som innan finanskrisen.

Tittar vi i stället på sysselsättningsgrad, hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt, ligger den i dag på en högre nivå i Sverige jämfört med USA, Euro-länderna och Japan. I Sverige ligger den dessutom på en högre nivå i dag än både år 2000 och år 2006, innan finanskrisen slog till.

– Sverige är i bra form, var Catherine Manns kommentar till dessa grafer.

Företagens investeringar ligger på en låg nivå globalt, vilket är en bakgrund till den låga tillväxttakten på 3 procent. I Sverige, liksom globalt, ökar produktiviteten långsamt, enligt Catherine Mann. Ett skäl till detta är man inte tillräckligt tar vara på innovationskraften.

Den disponibla inkomsten i Sverige har ökat mer än i andra OECD-länder, men inkomstklyftorna ökar.

– Jag kan inte svara på frågan om det är okej eller inte, det är en fråga som ni måste besvara, sade Catherine Mann.

En utmaning för Sverige är kunskapsnivåerna bland unga. Både PISA, den internationella studien som undersöker femtonåriga elevers förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, och PIAAC, som tittar på unga vuxnas kunskaper, har visat på försämrade resultat.

Ungefär 20 procent av dem som finns på den svenska arbetsmarknaden är felmatchade. Om matchningen skulle bli bättre skulle också produktiviteten kunna öka, med uppåt sju procent, enligt Catherine Mann.

Bättre matchning handlar inte bara om utbildning, utan också om rörlighet på arbetsmarknaden. Det jobb som matchar någons kompetenser bäst kan finnas på en annan plats i landet än den plats där man bor, men den svenska bostadssituationen med långa köer till hyresrätter och dyra hus gör det svårt att flytta runt. Situationerna på bostads- och arbetsmarknaderna är tätt knutna till varandra.

Hela Catherine Manns tal kan du se på Makros hemsida.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Angående sista stycket: rörlighet på arbetsmarknaden, existerar det i vårt avlånga land någon annanstans än i storstäderna?

    Gällande mitten av artikeln: möjligt att Sverige är i bra form.Men så länge klyftorna blir allt större och många – även högutbildade – går utan avlönat arbete undrar jag hur mycket arbete som krävs för att Sverige skall bli ett land att räkna med igen? Det lär inte räcka med floskler av modell: ”Det ska löna sig att arbeta”.

    Det borde snarare heta: ”Det ska löna sig att förkovra sig och vinna kvalitet genom hela livet med kanske enkla medel men genom gediget arbete.”

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.