Forskare förebygger kris med rollspel

0
1167

Foto: LDProd/Thinkstock

Om elen slås ut eller betalningssystemet kraschar, vad händer då med samhället? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett i uppdrag åt institutionen för informationsteknologi i Skövde att utreda frågan.

Om ett eller flera viktiga system kraschar, kan människor snabbt få problem med försörjningen eller värmen, beroende på vad som går fel. Tidigare har beredskapen varit uppdelad så att matförsörjningen haft sina rutiner, och transportbranschen sina. Men eftersom allting alltmer hänger ihop, behövs ett mer holistiskt synsätt på hur man hanterar samhällskriser.

Joeri van Laere Foto: Martin Holtmann

Joeri van Laere är lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde och har fått i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att utreda problemet. Med 14 miljoner kronor fördelade över 5 år ska han med hjälp av rollspel och datasimuleringar öka medvetenheten hos flera av samhällets nyckelspelare om vad som händer i en krissituation.

Hur kommer sig att ni gör detta projekt?
– Jag har tidigare haft finansiering från MSB, då hållit krisövningar för kommuner och använt rollspel i just sådana situationer. Jag har också tidigare i karriären, vid universitetet i Delft i Holland, använt både datorsimuleringar och rollspel för att skapa framtidsscenarier inför stora infrastrukturbyggen där det fanns många olika åsikter representerade. Det var då ett bra sätt att både se vad som är tekniskt möjligt och att få allas intressen att väga in.

Hur gör ni när ni väger ihop rollspel och datorsimuleringar?
– I simuleringen tar vi hänsyn till effekten av den stora skalan, hela livsmedelsförsörjningen och hela transportsystemet. Man verkställer beslut i simuleringen och får ett svar från datorsystemet om vilket läge det ger ett eller några dygn senare. Då kan olika spelare, exempelvis representanter från livsmedelsförsörjning, transport- och betalningssystem samråda: vad ska vi nu ta för beslut för att synkronisera besluten så att de blir så bra som möjligt?

– Kärnan här är betalningssystemen. Om kortbetalningar slutar fungera i stora delar av Sverige – vi vet att många inte längre har kontanter i fickan – blir det svårt att handla mat. Men det blir andra problem också. Lastbilar kan inte tanka, så det blir snabbt konsekvenser i livsmedelsförsörjingen. Dessa konsekvenser tittar vi på för att hitta lösningar som snabbast möjligt gör så att maten kommer tillbaka till affärerna.

Finns inte sådana reservplaner?
– Det finns lösningar för hur man ska agera vid en kris. Det gäller även för transport och livsmedelssektorn, men hittills har man behandlat problemen inom varje sektor för sig. Men samhället blir alltmer komplext. Om matbutikerna inte får några leveranser på fyra till sju dagar, så blir det tomt i hyllorna. Samtidigt blir butikerna sittande med utgående färskvaror som de behöver sälja. Det finns lösningar, som alternativa betalningssystem eller kuponger. Men kassasystemen styr även lagerhållning och beställningar.

Vilka lösningar ser ni för en sådan sammansatt kris?
– Det blir nog en kombination av åtgärder. Vi kommer kunna värdera de lösningar som man faktiskt har i de olika sektorerna, och lägga dem bredvid varandra. Vi kommer också att bjuda in experter och privata företag. Vi ska köra tre scenarier, tio gånger var, alltså totalt 30 simuleringar med olika scenarier. Då skapar vi en stor variation av olika scenarier. Men syftet är inte att hitta en enda gyllene lösning, utan snarare att hitta olika lösningar så att man har fler handlingsalternativ och större förståelse för vissa sidoeffekter av de olika lösningarna. När man uppmanar folk att vara sparsamma med vatten eller drivmedel kan det skapa en oro, och så åker alla och hårdhamstrar. Om vi vill uppmana medborgarna till ett visst beteende, hur gör vi då det?

Hur skriver ni de program som ska simulera människors reaktioner?
– Första halvan av projektet blir att ta fram simuleringar och testa dem. Delvis tittar man på kriser som har uppstått i andra delar av världen, och så översätter vi till en svensk kontext. Vi ska även intervjua experter från olika sektorer. Sedan tillkommer ett visst slumpmoment. Därför spelar vi varje scenario flera gånger. Vi har ju svininfluensan 2008-2009. Där hade man kunnat variera utslaget med hur många faktiskt tar vaccinationen. På så sätt kan vi konfrontera beslutsfattarna med olika varianter där folk antingen gör som de uppmanas eller agerar mer självsvåldigt och gynnar sig själva mer kortsiktigt.

Varför undersöker ni detta nu?
– Internationellt, ser man nu att samhället blir alltmer komplext, så att olika infrastrukturer är kopplade till varandra. Man kan inte längre bara säga att man ska ha vatten, el och livsmedel. Elförsörjningen är en väldigt stor faktor. Om den slås ut en längre tid, slutar mycket annat att fungera: betalningar och internet som i sin tur är mycket viktigt. Även bensinmackar slutar fungera om det inte finns någon el. Vi måste vara medvetna om det och ha en plan B.

Hur lång tid tar det innan till exempel ett elavbrott blir riktigt allvarligt?
– Om det händer en isolerad sak, kan myndigheter och företag kraftsamla. Då löser vi det i Sverige. Men när två stora strukturer får bekymmer samtidigt, och särskilt om det sker vintertid, så blir det snabbt allvarligt.

Man brukar prata om civilisationens tunna slöja – hur tunn är den skulle du säga?
– Vad gäller leveranser till matbutikerna, brukar man säga att efter en vecka får vi stora problem om inga lastbilar kör. Ett av mest talande exempel vi har är krisen efter stormen Katrina i New Orleans 2005. Där var det bara fråga om dagar, innan folk började ta för sig. För dem handlade det om att överleva.

Vilken betydelse har det om krisen är en IT-incident, naturkatastrof eller om det handlar om politiska oroligheter?
– De politiska oroligheterna i Grekland fick som följd att bankomaterna stängde ner. Och visst kan man teoretiskt hamna där även i Sverige. Här i Sverige kan man tycka att finns större förtroende för regering och stat. Med tydliga budskap så kommer de flesta kanske att följa instruktioner, men det hänger lite på förutsättningarna, Människor kan snabbt tappa förtroendet. Det senaste som kom nära Sverige var väl den här Panamahärvan, där svenska banker hade kunnat dras in så hårt att utländska investerare drar tillbaka sina pengar. Allting i finanssektorn bygger ju på förtroende, och om det rasar kan det gå otroligt fort. Om det handlar om ett tekniskt fel, och det finns kvar ett grundförtroende och alternativa betalningssätt så håller sig medborgarna sannolikt lugna. Men om banksystem och förtroende rasar, har man förstås ett helt annat läge. Då blir det svårt att få folk att lyssna. Kanske det största hotet ligger i att man tror att det inte kan hända oss.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.