Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskare förebygger kris med rollspel

Forskare förebygger kris med rollspel

Foto: LDProd/Thinkstock

Om elen slås ut eller betalningssystemet kraschar, vad händer då med samhället? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett i uppdrag åt institutionen för informationsteknologi i Skövde att utreda frågan.

Om ett eller flera viktiga system kraschar, kan människor snabbt få problem med försörjningen eller värmen, beroende på vad som går fel. Tidigare har beredskapen varit uppdelad så att matförsörjningen haft sina rutiner, och transportbranschen sina. Men eftersom allting alltmer hänger ihop, behövs ett mer holistiskt synsätt på hur man hanterar samhällskriser.

Joeri van Laere Foto: Martin Holtmann

Joeri van Laere är lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde och har fått i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att utreda problemet. Med 14 miljoner kronor fördelade över 5 år ska han med hjälp av rollspel och datasimuleringar öka medvetenheten hos flera av samhällets nyckelspelare om vad som händer i en krissituation.

Hur kommer sig att ni gör detta projekt?
– Jag har tidigare haft finansiering från MSB, då hållit krisövningar för kommuner och använt rollspel i just sådana situationer. Jag har också tidigare i karriären, vid universitetet i Delft i Holland, använt både datorsimuleringar och rollspel för att skapa framtidsscenarier inför stora infrastrukturbyggen där det fanns många olika åsikter representerade. Det var då ett bra sätt att både se vad som är tekniskt möjligt och att få allas intressen att väga in.

Hur gör ni när ni väger ihop rollspel och datorsimuleringar?
– I simuleringen tar vi hänsyn till effekten av den stora skalan, hela livsmedelsförsörjningen och hela transportsystemet. Man verkställer beslut i simuleringen och får ett svar från datorsystemet om vilket läge det ger ett eller några dygn senare. Då kan olika spelare, exempelvis representanter från livsmedelsförsörjning, transport- och betalningssystem samråda: vad ska vi nu ta för beslut för att synkronisera besluten så att de blir så bra som möjligt?

– Kärnan här är betalningssystemen. Om kortbetalningar slutar fungera i stora delar av Sverige – vi vet att många inte längre har kontanter i fickan – blir det svårt att handla mat. Men det blir andra problem också. Lastbilar kan inte tanka, så det blir snabbt konsekvenser i livsmedelsförsörjingen. Dessa konsekvenser tittar vi på för att hitta lösningar som snabbast möjligt gör så att maten kommer tillbaka till affärerna.

Finns inte sådana reservplaner?
– Det finns lösningar för hur man ska agera vid en kris. Det gäller även för transport och livsmedelssektorn, men hittills har man behandlat problemen inom varje sektor för sig. Men samhället blir alltmer komplext. Om matbutikerna inte får några leveranser på fyra till sju dagar, så blir det tomt i hyllorna. Samtidigt blir butikerna sittande med utgående färskvaror som de behöver sälja. Det finns lösningar, som alternativa betalningssystem eller kuponger. Men kassasystemen styr även lagerhållning och beställningar.

Vilka lösningar ser ni för en sådan sammansatt kris?
– Det blir nog en kombination av åtgärder. Vi kommer kunna värdera de lösningar som man faktiskt har i de olika sektorerna, och lägga dem bredvid varandra. Vi kommer också att bjuda in experter och privata företag. Vi ska köra tre scenarier, tio gånger var, alltså totalt 30 simuleringar med olika scenarier. Då skapar vi en stor variation av olika scenarier. Men syftet är inte att hitta en enda gyllene lösning, utan snarare att hitta olika lösningar så att man har fler handlingsalternativ och större förståelse för vissa sidoeffekter av de olika lösningarna. När man uppmanar folk att vara sparsamma med vatten eller drivmedel kan det skapa en oro, och så åker alla och hårdhamstrar. Om vi vill uppmana medborgarna till ett visst beteende, hur gör vi då det?

Hur skriver ni de program som ska simulera människors reaktioner?
– Första halvan av projektet blir att ta fram simuleringar och testa dem. Delvis tittar man på kriser som har uppstått i andra delar av världen, och så översätter vi till en svensk kontext. Vi ska även intervjua experter från olika sektorer. Sedan tillkommer ett visst slumpmoment. Därför spelar vi varje scenario flera gånger. Vi har ju svininfluensan 2008-2009. Där hade man kunnat variera utslaget med hur många faktiskt tar vaccinationen. På så sätt kan vi konfrontera beslutsfattarna med olika varianter där folk antingen gör som de uppmanas eller agerar mer självsvåldigt och gynnar sig själva mer kortsiktigt.

Varför undersöker ni detta nu?
– Internationellt, ser man nu att samhället blir alltmer komplext, så att olika infrastrukturer är kopplade till varandra. Man kan inte längre bara säga att man ska ha vatten, el och livsmedel. Elförsörjningen är en väldigt stor faktor. Om den slås ut en längre tid, slutar mycket annat att fungera: betalningar och internet som i sin tur är mycket viktigt. Även bensinmackar slutar fungera om det inte finns någon el. Vi måste vara medvetna om det och ha en plan B.

Hur lång tid tar det innan till exempel ett elavbrott blir riktigt allvarligt?
– Om det händer en isolerad sak, kan myndigheter och företag kraftsamla. Då löser vi det i Sverige. Men när två stora strukturer får bekymmer samtidigt, och särskilt om det sker vintertid, så blir det snabbt allvarligt.

Man brukar prata om civilisationens tunna slöja – hur tunn är den skulle du säga?
– Vad gäller leveranser till matbutikerna, brukar man säga att efter en vecka får vi stora problem om inga lastbilar kör. Ett av mest talande exempel vi har är krisen efter stormen Katrina i New Orleans 2005. Där var det bara fråga om dagar, innan folk började ta för sig. För dem handlade det om att överleva.

Vilken betydelse har det om krisen är en IT-incident, naturkatastrof eller om det handlar om politiska oroligheter?
– De politiska oroligheterna i Grekland fick som följd att bankomaterna stängde ner. Och visst kan man teoretiskt hamna där även i Sverige. Här i Sverige kan man tycka att finns större förtroende för regering och stat. Med tydliga budskap så kommer de flesta kanske att följa instruktioner, men det hänger lite på förutsättningarna, Människor kan snabbt tappa förtroendet. Det senaste som kom nära Sverige var väl den här Panamahärvan, där svenska banker hade kunnat dras in så hårt att utländska investerare drar tillbaka sina pengar. Allting i finanssektorn bygger ju på förtroende, och om det rasar kan det gå otroligt fort. Om det handlar om ett tekniskt fel, och det finns kvar ett grundförtroende och alternativa betalningssätt så håller sig medborgarna sannolikt lugna. Men om banksystem och förtroende rasar, har man förstås ett helt annat läge. Då blir det svårt att få folk att lyssna. Kanske det största hotet ligger i att man tror att det inte kan hända oss.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA