Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Färre ingenjörer har betalt för övertid

Färre ingenjörer har betalt för övertid

Att få betalt för sin övertid blir allt ovanligare. Förra året saknade nästan 60 procent av civilingenjörerna i privat sektor övertidsersättning. I kommunerna har ersättning för övertidsarbete däremot blivit vanligare.

På många arbetsplatser har övertid blivit ett permanent tillstånd, inte något som inträffar vid särskilda arbetstoppar. I Sveriges Ingenjörers löneenkät, som besvaras av omkring 70 000 yrkesverksamma medlemmar, uppger två av tre ingenjörer att de arbetar övertid. Den genomsnittliga övertiden bland medlemmarna är omkring140 timmar om året. Det innebär drygt tre veckors extra arbete om året.

Andelen som inte har rätt till övertidsersättning har totalt sett ökat under perioden 1995 till 2015. Inom alla sektorer avstannade ökningen 2005 men sedan dess har den ökat igen inom privat och statlig sektor.

Förra året saknade 58 procent av civilingenjörerna i privat sektor och 57 procent i statlig sektor övertidsersättning.

I kommunal sektor går utvecklingen åt motsatt håll. Sedan 2008 har andelen övertidsavlösta civilingenjörer sjunkit och var 2015 41 procent.

I kollektivavtal regleras att vissa anställda kan förhandla bort rätten till särskild övertidsersättning mot längre semester och/eller högre lön. Generellt gäller det för chefer, de som har kontrollerbar arbetstid och de som har frihet i arbetstidens förläggning.

Pia Bäckström
Pia Bäckström

– Hur den regeln tillämpas i praktiken varierar mellan olika arbetsgivare och olika branscher. Det viktiga är att man får en bra kompensation om man förhandlar bort sin övertidsersättning, säger Pia Bäckström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Hon menar att det är svårt att ge något generellt råd till vad man ska begära i en förhandling med sin arbetsgivare. Det beror på en rad olika omständigheter, framför allt hur mycket övertid som förväntas av den anställde.

Vissa företag har en generell ersättning och kan erbjuda omkring tio procent högre lön plus den extra semesterveckan. Det finns arbetsgivare som erbjuder mer men också de som erbjuder mindre. För alla nyanställda kan det vara svårt att veta vilken ersättning som är rimlig eftersom man inte vet hur mycket övertid som arbetet kommer att kräva.

– Ofta får man ett löneerbjudande där ersättningen för den obetalda övertiden ingår. Det behöver inte vara en nackdel om du i framtiden vill begära övertidsersättning. Eftersom det inte finns någon prislapp på den avlösta övertiden kan arbetsgivaren då endast ta bort de fem extra semesterdagarna. Men tänk på att om du saknar du kollektivavtal har du ingen rättighet att begära övertidsersättningen tillbaka, säger Pia Bäckström.

vad är priset på din övertid?

Enligt arbetstidslagen får anställda arbeta totalt 350 timmar övertid per år utan att arbetsgivaren söker dispens men lagen är dispositiv vilket innebär att de centrala parterna har gjort gemensamma överenskommelser om övertid i kollektivavtalen.

På Sveriges Ingenjörers hemsida kan du räkna ut vad din övertid är värd.

 

– Många gånger har de som saknar övertidsersättning också förhandlat bort arbetstidsregleringen, men det behöver inte vara så. Var noga med att kontrollera vad det står i ditt anställningsavtal, säger Pia Bäckström.

Statistik från Sveriges Ingenjörer visar också att andelen övertidsavlösta stiger med åldern, en helt logisk utveckling eftersom det krävs erfarenhet för att bli chef och för andra befattningar med oreglerad arbetstid. Men det finns också skillnader mellan sektorerna.

Bland civilingenjörerna i privat sektor som är födda 1986 och senare har 32 procent förhandlat bort övertidsersättningen. I samma åldersgrupp inom statlig sektor saknar 48 procent av civilingenjörerna övertidsersättning.

Den enskilt största gruppen utan övertidsersättning är chefer. I privat sektor saknar 92 procent av civilingenjörerna som är chefer övertidsersättning, i statlig sektor 81 procent och i kommuner och landsting 76 procent.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Vekrar finnas två olika tolkningar av vad obetald övertid betyder? Att man inte får extra ersättning för övertidstimmar, eller att man inte får någon betalning eller kompensation överhuvudtaget. Den senare tolkningen hör man ofta från arbetsgivarhåll.
    /Jan

  2. Det finns även andra anledningar att bli av med övertidsersättningen. Om man får sjukersättning med t ex 25 % och har en anställning på resterande 75 % får (och bör) man ju inte jobba mera än 75 % och då blir det ingen övertidsersättning, bara nollsummespel med tidsbank/flex.

  3. Skulle vilja påstå att det största problemet är att flextiden medfört att övertid inte betalas ut.

    Fruktansvärt många ingenjörer på konsultbolagen, särskilt de yngre, förlorar rätt till övertidsersättning. Man kan visserligen flexa ut, men ersättningen är ju borta. Och bland de yngre som inte själva kan bestämma över beläggningen finns nog förbannat många icke registrerade timmar, både övertid och vanlig arbetstid.

    I början på veckan kan man ha hur lite som helst för att sedan jobba över då man blir en sk resurs för någon annans uppdrag med en tight deadline, samt att många uppdrag har ett för lågt antal debiterbara timmar för ingenjören att klara varpå man jobbar både övertid men tyvärr också gratis. Problemet ligger framförallt hos teknik och konstruktionskonsulter som blivit offer för LoU i kombination med usla beställare i den offentliga sektorn.
    ( Finns stora uppdrag där man ansett det vara rimligt på beställarsidan att en person med ingenjörsutbildning har mellan 350-500 sek i timmen och på det ett jäkligt begränsat antal timmar…. )

    Så jag skulle säga att problemet med övertid är inte att den förhandlas bort utan att den inte finns.

    Och givetvis vill inte arbetsgivarna förhandla bort gratis och övertidsarbetande arbetskraft mot fler semesterdagar, det är ju en förmån numer!

  4. Jag tror at detta är en vikti delförklaring att det är så pass vanligt att vi drabbas av utmattningssyndrom. När man inte har övertidsersättning faller ofta även kontrollen av att arbetstidslagstiftningen följs bort. Det går att jobba väldigt mycket övertid, utan att någon reagerar. Har man däremot övertidsersättning reagera personalvadelningen redan när man slår i det första taket på 175 timmar/år och likaså om man arbeter mer än 15 dagar i sträck.

  5. Efter att under hela mitt arbetsliv (i både privata företag och statliga myndigheter) saknat rätt till övertidsersättning, vilket kompenserats med mellan 3 och 10 extra semestardagar, får jag på äldre dagar betalt för varje övertidstimme, eftersom jag som konsult drar in mera till företaget om jag jobbar fler timmar. Men dessa ”goda” ekonomiska villkor har en baksida – man riskerar att arbeta så mycket att man ”går in in väggen”, och då är man inte lönsam längre.

  6. Hej,

    Detta är en intressant fråga. Där jag arbetar tvingas övertidsavlösning fram utan någon egentlig kompensation. Det genomförs i samband med tjänstebyten och ett villkor om man skall kunna få byta tjänst.

    Drivkrafterna är mycket oklara och det leder inte till att man sedan tvingas arbeta mycket övertid. Symboliken är däremot olycklig.

    Kanske borde det vara en fråga för facket att driva då det egentligen inte gynnar vare sig arbetsgivare eller arbetstagare. Det är ju bättre att ha en kontrollfunktion hur mycket arbetstagaren arbetar och om arbetssituationen är hållbar.

    Att med andra handen uttrycka att man är mån om arbetsmiljön och den psykosociala hälsan blir ganska ihåligt. Motstridiga krav som olika delar av organisationen driver åt olika håll.

    /Anders

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

4
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

Det här är frågorna Ingenjörsfullmäktige ska besluta om

0
På grund av pandemin blir årets Ingenjörsfullmäktige digitalt. Åtta motioner ska behandlas i år, dessutom ska tre nya ledamöter väljas in i förbundsstyrelsen.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA