Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Måste se till att ha kompetenta tekniklärare"

”Måste se till att ha kompetenta tekniklärare”

Foto: DGLimages/Thinkstock
Foto: DGLimages/Thinkstock

Regeringens förslag att ge teknikämnet minst 200 undervisningstimmar i grundskolan är glädjande och ett viktigt första steg, tycker Claes Klasander, föreståndare på Centrum för tekniken i skolan. Men hur ska tekniklärarna räcka till?

Claes Klasander föreståndare på det nationella resurscentrat Centrum för tekniken i skolan, Cetis, välkomnar regeringens förslag att utöka teknikundervisningen i grundskolan. Men han tror att det blir svårt att lösa frågan om vem som ska undervisa dessa timmar. Skolverkets statistik har också visat att teknik är ett ämne med låg lärarbehörighet.

Claes Klasander. Foto: Privat
Claes Klasander. Foto: Privat

– Rektorerna måste se till att ha kompetenta tekniklärare, men det fattas ordentligt med tekniklärare i dag, särskilt i högstadiet, säger Claes Klasander.

Förutom att utbilda fler tekniklärare genom den reguljära lärarutbildningen kan en lösning vara att erbjuda mer kompetensutveckling. Fler borde gå lärarlyftet i teknik, tycker Claes Klasander, som tillägger att det är bra att det finns en möjlighet för ingenjörer att utbilda sig till lärare, men att det är en karriärväg som kan bli attraktivare.

läs mer

År 2014 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning
av teknikundervisningen vid 22 skolor och drog slutsatsen att teknikämnet alltför sällan utgick från elevernas intressen, behov och erfarenheter. Både lärare och skolor hade av olika anledningar svårt att skapa de rätta förutsättningarna för att eleverna skulle utveckla de förmågor som angavs i kursplanen, enligt granskningen. Dessutom hade flera skolor avsatt mindre än 100 timmar till teknikämnet under hela grundskolan, något som regeringen menar inte räcker.

Regeringens förslag innebär att teknikämnet ska få minst 200 undervisningstimmar i grundskolan, fördelat på 47 timmar i lågstadiet, 65 timmar i mellanstadiet och 88 timmar i högstadiet. Läs mer om förslaget här.

Sveriges Ingenjörer har tidigare i år föreslagit att möjligheten för högskolestuderande inom matte och teknik att jobba som assistenter bör utökas.

Källor: Skolinspektionen, regeringen och Sveriges Ingenjörer

– Man gör insatser för att ta in personer med teknikbakgrund i kort lärarutbildning, till exempel ingenjörer som vill jobba som lärare. Fördelarna är deras yrkesbakgrund och det nationella tillskottet. Nackdelarna är att de inte har lika lång tid kvar i läraryrket och att de dessutom skulle behöva lite mer teknikämnesdidaktik i sin utbildning än vad som erbjuds dem nu.

Teknikämnet, säger Claes Klasander, är viktigt för att det är det enda skolämne som har ett tydligt ansvar för att lära elever om ”den konstruerade världen” ur olika perspektiv. Den demokratiska aspekten, som regeringen lyfter fram i sitt förslag, är också viktig, tycker Claes Klasander.

För att elever ska kunna bli bra tekniska medborgare behöver de kunna hantera sin egen tekniska vardag, menar Claes Klasander. Elever ska känna sig förberedda och stimulerade att jobba med tekniska yrken eller förstå teknikens roll i deras framtida yrke.

– Alla elever behöver bli mer medvetna om teknikens roll i deras liv och teknikens roll i en hållbar utveckling. Teknisk allmänbildning innebär såväl att kunna hantera sin tekniska framtid som att ha tillräcklig kunskap för att kritiskt granska tekniska lösningar och att vara en del av det tekniska samhällsbygget, men även att ha en tilltro till framtiden, att se tekniken som ett glädjeämne fyllt av möjligheter, säger Claes Klasander.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA