”Måste se till att ha kompetenta tekniklärare”

0
1867

Foto: DGLimages/Thinkstock
Foto: DGLimages/Thinkstock

Regeringens förslag att ge teknikämnet minst 200 undervisningstimmar i grundskolan är glädjande och ett viktigt första steg, tycker Claes Klasander, föreståndare på Centrum för tekniken i skolan. Men hur ska tekniklärarna räcka till?

Claes Klasander föreståndare på det nationella resurscentrat Centrum för tekniken i skolan, Cetis, välkomnar regeringens förslag att utöka teknikundervisningen i grundskolan. Men han tror att det blir svårt att lösa frågan om vem som ska undervisa dessa timmar. Skolverkets statistik har också visat att teknik är ett ämne med låg lärarbehörighet.

Claes Klasander. Foto: Privat
Claes Klasander. Foto: Privat

– Rektorerna måste se till att ha kompetenta tekniklärare, men det fattas ordentligt med tekniklärare i dag, särskilt i högstadiet, säger Claes Klasander.

Förutom att utbilda fler tekniklärare genom den reguljära lärarutbildningen kan en lösning vara att erbjuda mer kompetensutveckling. Fler borde gå lärarlyftet i teknik, tycker Claes Klasander, som tillägger att det är bra att det finns en möjlighet för ingenjörer att utbilda sig till lärare, men att det är en karriärväg som kan bli attraktivare.

läs mer

År 2014 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning
av teknikundervisningen vid 22 skolor och drog slutsatsen att teknikämnet alltför sällan utgick från elevernas intressen, behov och erfarenheter. Både lärare och skolor hade av olika anledningar svårt att skapa de rätta förutsättningarna för att eleverna skulle utveckla de förmågor som angavs i kursplanen, enligt granskningen. Dessutom hade flera skolor avsatt mindre än 100 timmar till teknikämnet under hela grundskolan, något som regeringen menar inte räcker.

Regeringens förslag innebär att teknikämnet ska få minst 200 undervisningstimmar i grundskolan, fördelat på 47 timmar i lågstadiet, 65 timmar i mellanstadiet och 88 timmar i högstadiet. Läs mer om förslaget här.

Sveriges Ingenjörer har tidigare i år föreslagit att möjligheten för högskolestuderande inom matte och teknik att jobba som assistenter bör utökas.

Källor: Skolinspektionen, regeringen och Sveriges Ingenjörer

– Man gör insatser för att ta in personer med teknikbakgrund i kort lärarutbildning, till exempel ingenjörer som vill jobba som lärare. Fördelarna är deras yrkesbakgrund och det nationella tillskottet. Nackdelarna är att de inte har lika lång tid kvar i läraryrket och att de dessutom skulle behöva lite mer teknikämnesdidaktik i sin utbildning än vad som erbjuds dem nu.

Teknikämnet, säger Claes Klasander, är viktigt för att det är det enda skolämne som har ett tydligt ansvar för att lära elever om ”den konstruerade världen” ur olika perspektiv. Den demokratiska aspekten, som regeringen lyfter fram i sitt förslag, är också viktig, tycker Claes Klasander.

För att elever ska kunna bli bra tekniska medborgare behöver de kunna hantera sin egen tekniska vardag, menar Claes Klasander. Elever ska känna sig förberedda och stimulerade att jobba med tekniska yrken eller förstå teknikens roll i deras framtida yrke.

– Alla elever behöver bli mer medvetna om teknikens roll i deras liv och teknikens roll i en hållbar utveckling. Teknisk allmänbildning innebär såväl att kunna hantera sin tekniska framtid som att ha tillräcklig kunskap för att kritiskt granska tekniska lösningar och att vara en del av det tekniska samhällsbygget, men även att ha en tilltro till framtiden, att se tekniken som ett glädjeämne fyllt av möjligheter, säger Claes Klasander.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.