Ställ krav på bra IT-stöd!

0
1588

Foto: Anyaberkut/Thinkstock. Läkare tillbringar mer än halva sin arbetstid vid en dator. De tillhör också de yrkesgrupper som är mest missnöjda med sitt IT-stöd.
Foto: Anyaberkut/Thinkstock. Läkare tillbringar mer än halva sin arbetstid vid en dator. De tillhör också de yrkesgrupper som är mest missnöjda med sitt IT-stöd.

Digitaliseringen av samhället utlovar stora förbättringar i form av effektiviseringar och nya smarta sätt att arbeta. Men än så länge är dåliga system som skapar problem ett stort hinder.

Det finns många exempel från arbetslivet där IT-stöd inte alls är något stöd utan snarare skapar stress och irritation hos dem som ska försöka göra ett bra jobb.

I en nyligen publicerad artikel i Curie skriver pedagogiklektorn Carola Aili att hon tycker att dagens forskning om arbetsliv visar att vi missar att utbilda dagens studenter i hanteringen av IT-system, i att bli kritiska och kompetenta kravställare och även i hur de ska agera när systemen inte fungerar. Att IT-verktyg inte löser alla problem tar hon krisen för skolresultaten, vården och polisen som exempel på.

– Jag har forskat om hur vården och skolan organiseras och min erfarenhet är att personal diskuterar it-problemen mycket, de tar mycket tid från dem samtidigt som det också kommer mycket forskning som visar att många system inte genererar kvalitet. Nu måste olika yrkesgrupper ta makten över sina system.

Foto:Ulrika Oredsson. Lektor Carola Aili har i sin forskning sett hur dåligt IT-stöd påverkar bland andra anställda inom vård och skola.
Foto: Ulrika Oredsson. Carola Aili, lektor i pedagogik, har i sin forskning sett hur dåligt IT-stöd påverkar bland andra anställda inom vård och skola.

Carola Aili berättar om tandhygienisten som upptäckte att det nya systemet inte tillät att hon skrev ut recept, trots att hon i sin yrkesroll får det. Hon och hennes kollegor tvingades fortsätta med papper och penna för att det var för dyrt att köpa ändringen i efterhand. Hon berättar om läkare som efter en upphandling inte längre får koppla in den skrivare som finns på rummet utan måste lägga tid på att gå iväg och hämta utskrifter så pass långt bort att färre patienter hann få hjälp. Hon berättar också om en särskola där internet inte nådde in i klassrummet trots att en wifi-extender satt i korridoren utanför och där de fasta urtag som redan fanns i rummet inte fick användas för att det var för dyrt att aktivera dem. Istället tog lärarna sina privata mobiler för att få nättillgång.

– Lärare ska ju inte ägna kraft åt att lösa problemet med internet, läkare ska inte försöka lösa problem med utskrifter. Det är verktyg som ska fungera och vi måste lära oss mer och ställa krav på att få bra system som stöttar den professionella verksamheten istället för system som inte stödjer kvalitet.

Carola Aili tror inte att det finns någon patentlösning, som en kurs för alla som läser på högskolan, utan menar att varje yrkesgrupp behöver se vad den behöver och hur teknik och yrkesgruppers behov kan samspela. Kanske behöver de som arbetar på personalavdelningar kurser om kognitiv stress som drabbar människor när de upplever att de på grund av dåliga arbetsverktyg inte kan göra ett bra jobb.

Carola Aili är inte ensam om att tycka att utvecklingen går långsamt. Bengts Sandblad som är professor emeritus i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet ser också dåligt utformade IT-miljöer som ett stort problem där det sker förvånansvärt små framsteg. Han håller också med om att de flesta utbildningar borde ge studenter kunskaper om IT, användbarhet och om hur man ställer krav på bättre system.

Foto: Uppsala Universitet. Bengt Sandblad, professor emeritus i människa-datorinteraktion tycker att vi måste bli mycket bättre på att kräva bra IT-verktyg och inte bara acceptera något som inte fungerar.
Foto: Uppsala Universitet. Bengt Sandblad, professor emeritus i människa-datorinteraktion tycker att vi måste bli mycket bättre på att kräva bra IT-verktyg och inte bara acceptera något som inte fungerar.

– Förhoppningarna och potentialen finns, säger han. Men ibland tycker jag att jag och andra forskare har påpekat samma brister i 25 år utan att det har skett riktiga framsteg. Läkare som har långa och omfattande utbildningar har ändå noll timmar i it trots att de ska använda IT-verktyg en stor del av sin arbetstid och är helt beroende av systemen.

Bengt Sandblad brukar säga att IT-system måste utformas i nära samarbete med dem som ska använda dem så att inte viktig brukarinformation försvinner. Istället är det fortfarande vanligt att man får anpassa verksamheten efter de standardsystem som köps in. De som tar de strategiska besluten på ledningsnivå är oftast dåliga beställare.

– Vi måste ha bättre kompetens inom it så att vi kan vara arga kravställare och vägra när systemen är för dåliga, säger Bengt Sandblad. Om vi köper en bil och får beskedet att motorn, nej den kommer inte förrän i nästa version, då köper vi inte den bilen. Men när det gäller it accepterar vi dåliga system för att vi är för okunniga. Vi hamnar helt i händerna på försäljare och kan inte ställa rätt krav. Det finns en hel del skrivet om hur man ska göra, vilka processer som funkar när man ska utforma system men den kunskapen verkar inte användas. Tyvärr blir problemen bara större och större eftersom användningen av it breder ut sig. Men de går att lösa om vi lär oss att ställa krav.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.