Bra pedagogik ett måste för teknologerna

0
1460

Att vara en duktig matematiker är ingen garanti för att vara en bra mattelärare. Det vet vi sedan gammalt. Ändå får pedagogiken ofta stå tillbaka till förmån för djupa ämneskunskaper när Sveriges högskolor anställer universitetslärare.

Redan i dag finns det riktlinjer från Sveriges universitets- och högskoleförbund om att undervisande personal ska vara ”pedagogiskt skicklig”. Däremot saknar många högskolor en definition av vad det är. Det finns heller inget nationellt krav på att ha läst högskolepedagogik för att få undervisa på universitet och högskolor. Men universitets- och högskoleförbundet har formulerat en rekommendation om vad en högskolelärare bör ha studerat för att ha tillräcklig pedagogisk kunskap. Hur väl rekommendationen följs håller förbundet nu på att granska.

Enligt det preliminära resultatet är det färre än hälften av alla högskoletjänster som innebär krav på pedagogisk utbildning. Ett faktum som fick högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) att reagera och nyligen uttala sig kritiskt i media där hon sa att ”personal på svenska högskolor och universitet måste bli bättre på att undervisa” och att pedagogik ska värderas lika högt som forskning. Hon öppnade också för möjligheten att göra förändringar i lagstiftningen för att komma tillrätta med problemet.

Annika Mårtensson är professor i konstruktionsteknik och prorektor vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon blev lite förundrad över högskoleministerns uttalande

Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild
Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild

– Frågan om pedagogisk utbildning är i högsta grad levande sedan många år. För att kunna få en professorstjänst hos oss måste du ha minst fem, men oftast tio, veckors pedagogisk utbildning och de flesta högskolor har liknande krav, säger hon.

Att det fortfarande inte är ett krav vid fler än hälften av lärartjänsterna tycker hon inte är så konstigt. Landets universitet och högskolor är omfattande verksamheter som sysselsätter många människor.

– Det handlar bland annat om när man kom in i systemet. Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Forskningen har sina premieringsmodeller och system för erkännande. Som ett sätt att stärka lärare som fördjupar sina pedagogiska kunskaper var LTH tidigt ute med att 2001 införa vad som kallas för Excellent Teaching Practitioner, ETP. En intern modell för att premiera färdigheter i pedagogik. Lärare kan ansöka om titeln genom att skicka in en redogörelse för sina reflektioner om pedagogik, om lärarens respektive studentens roll i lärandet, till en särskild nämnd på högskolan för bedömning. För den som blir godkänd innebär det ett erkännande och en viss löneförhöjning.

– Det är en rätt omfattande process och brukar vara fem–sex lärare per år som blir godkända. Vi har i dag runt 100 lärare som genomgått modellen – av sammanlagt ungefär 600, säger Annika Mårtensson.

Olika studenter lär sig bäst på olika vis. Vissa föredrar att sitta ensamma vid köksbordet, andra kommer främst till sin rätt i grupparbeten. Många har dock ett stort behov av en god pedagog som kan väcka intresse, förklara nya och svåra moment och ställa frågor som gör att polletten trillar ner. Dessutom i en ordning som underlättar för hjärnan att sortera informationen.

– För alla dem är det särskilt viktigt att lärarna är skickliga pedagoger, säger Linus Hammarlund, ordförande i Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola där frågan om universitetslärarnas pedagogiska kunnande är en ständigt aktuell fråga.

– Som student pratar man ofta om hur olika duktiga lärare är på att lära ut. Man märker ju att vissa professorer är väldigt bra på sitt ämne men har svårt för att förmedla kunskapen.

Bara masteruppsatsen återstår innan Linus Hammarlund är civilingenjör i teknisk matematik och han har haft några år på sig att reflektera över universitetspedagogik. Nu har han tagit ett års paus från studierna för uppdraget som kårordförande.

Självklart tycker Linus att lärarna ska vara insatta i aktuell forskning, men den spetskompetensen kommer ofta av sig själv vid ett universitet.  Viktigare därför att betona vad som också står skrivet i Teknologkårens studiesociala och utbildningspolitiska åsiktsprogram:

”LTH ska premiera lärare som prioriterar pedagogisk utveckling och som eftersträvar pedagogisk fortbildning i minst samma utsträckning som de lärare som prioriterar forskningsinsatser.”

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.