Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Bra pedagogik ett måste för teknologerna

Bra pedagogik ett måste för teknologerna

Att vara en duktig matematiker är ingen garanti för att vara en bra mattelärare. Det vet vi sedan gammalt. Ändå får pedagogiken ofta stå tillbaka till förmån för djupa ämneskunskaper när Sveriges högskolor anställer universitetslärare.

Redan i dag finns det riktlinjer från Sveriges universitets- och högskoleförbund om att undervisande personal ska vara ”pedagogiskt skicklig”. Däremot saknar många högskolor en definition av vad det är. Det finns heller inget nationellt krav på att ha läst högskolepedagogik för att få undervisa på universitet och högskolor. Men universitets- och högskoleförbundet har formulerat en rekommendation om vad en högskolelärare bör ha studerat för att ha tillräcklig pedagogisk kunskap. Hur väl rekommendationen följs håller förbundet nu på att granska.

Enligt det preliminära resultatet är det färre än hälften av alla högskoletjänster som innebär krav på pedagogisk utbildning. Ett faktum som fick högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) att reagera och nyligen uttala sig kritiskt i media där hon sa att ”personal på svenska högskolor och universitet måste bli bättre på att undervisa” och att pedagogik ska värderas lika högt som forskning. Hon öppnade också för möjligheten att göra förändringar i lagstiftningen för att komma tillrätta med problemet.

Annika Mårtensson är professor i konstruktionsteknik och prorektor vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon blev lite förundrad över högskoleministerns uttalande

Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild
Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild

– Frågan om pedagogisk utbildning är i högsta grad levande sedan många år. För att kunna få en professorstjänst hos oss måste du ha minst fem, men oftast tio, veckors pedagogisk utbildning och de flesta högskolor har liknande krav, säger hon.

Att det fortfarande inte är ett krav vid fler än hälften av lärartjänsterna tycker hon inte är så konstigt. Landets universitet och högskolor är omfattande verksamheter som sysselsätter många människor.

– Det handlar bland annat om när man kom in i systemet. Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Forskningen har sina premieringsmodeller och system för erkännande. Som ett sätt att stärka lärare som fördjupar sina pedagogiska kunskaper var LTH tidigt ute med att 2001 införa vad som kallas för Excellent Teaching Practitioner, ETP. En intern modell för att premiera färdigheter i pedagogik. Lärare kan ansöka om titeln genom att skicka in en redogörelse för sina reflektioner om pedagogik, om lärarens respektive studentens roll i lärandet, till en särskild nämnd på högskolan för bedömning. För den som blir godkänd innebär det ett erkännande och en viss löneförhöjning.

– Det är en rätt omfattande process och brukar vara fem–sex lärare per år som blir godkända. Vi har i dag runt 100 lärare som genomgått modellen – av sammanlagt ungefär 600, säger Annika Mårtensson.

Olika studenter lär sig bäst på olika vis. Vissa föredrar att sitta ensamma vid köksbordet, andra kommer främst till sin rätt i grupparbeten. Många har dock ett stort behov av en god pedagog som kan väcka intresse, förklara nya och svåra moment och ställa frågor som gör att polletten trillar ner. Dessutom i en ordning som underlättar för hjärnan att sortera informationen.

– För alla dem är det särskilt viktigt att lärarna är skickliga pedagoger, säger Linus Hammarlund, ordförande i Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola där frågan om universitetslärarnas pedagogiska kunnande är en ständigt aktuell fråga.

– Som student pratar man ofta om hur olika duktiga lärare är på att lära ut. Man märker ju att vissa professorer är väldigt bra på sitt ämne men har svårt för att förmedla kunskapen.

Bara masteruppsatsen återstår innan Linus Hammarlund är civilingenjör i teknisk matematik och han har haft några år på sig att reflektera över universitetspedagogik. Nu har han tagit ett års paus från studierna för uppdraget som kårordförande.

Självklart tycker Linus att lärarna ska vara insatta i aktuell forskning, men den spetskompetensen kommer ofta av sig själv vid ett universitet.  Viktigare därför att betona vad som också står skrivet i Teknologkårens studiesociala och utbildningspolitiska åsiktsprogram:

”LTH ska premiera lärare som prioriterar pedagogisk utveckling och som eftersträvar pedagogisk fortbildning i minst samma utsträckning som de lärare som prioriterar forskningsinsatser.”

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månader gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månader gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA