Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Bra pedagogik ett måste för teknologerna

Bra pedagogik ett måste för teknologerna

Att vara en duktig matematiker är ingen garanti för att vara en bra mattelärare. Det vet vi sedan gammalt. Ändå får pedagogiken ofta stå tillbaka till förmån för djupa ämneskunskaper när Sveriges högskolor anställer universitetslärare.

Redan i dag finns det riktlinjer från Sveriges universitets- och högskoleförbund om att undervisande personal ska vara ”pedagogiskt skicklig”. Däremot saknar många högskolor en definition av vad det är. Det finns heller inget nationellt krav på att ha läst högskolepedagogik för att få undervisa på universitet och högskolor. Men universitets- och högskoleförbundet har formulerat en rekommendation om vad en högskolelärare bör ha studerat för att ha tillräcklig pedagogisk kunskap. Hur väl rekommendationen följs håller förbundet nu på att granska.

Enligt det preliminära resultatet är det färre än hälften av alla högskoletjänster som innebär krav på pedagogisk utbildning. Ett faktum som fick högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) att reagera och nyligen uttala sig kritiskt i media där hon sa att ”personal på svenska högskolor och universitet måste bli bättre på att undervisa” och att pedagogik ska värderas lika högt som forskning. Hon öppnade också för möjligheten att göra förändringar i lagstiftningen för att komma tillrätta med problemet.

Annika Mårtensson är professor i konstruktionsteknik och prorektor vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon blev lite förundrad över högskoleministerns uttalande

Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild
Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild

– Frågan om pedagogisk utbildning är i högsta grad levande sedan många år. För att kunna få en professorstjänst hos oss måste du ha minst fem, men oftast tio, veckors pedagogisk utbildning och de flesta högskolor har liknande krav, säger hon.

Att det fortfarande inte är ett krav vid fler än hälften av lärartjänsterna tycker hon inte är så konstigt. Landets universitet och högskolor är omfattande verksamheter som sysselsätter många människor.

– Det handlar bland annat om när man kom in i systemet. Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Forskningen har sina premieringsmodeller och system för erkännande. Som ett sätt att stärka lärare som fördjupar sina pedagogiska kunskaper var LTH tidigt ute med att 2001 införa vad som kallas för Excellent Teaching Practitioner, ETP. En intern modell för att premiera färdigheter i pedagogik. Lärare kan ansöka om titeln genom att skicka in en redogörelse för sina reflektioner om pedagogik, om lärarens respektive studentens roll i lärandet, till en särskild nämnd på högskolan för bedömning. För den som blir godkänd innebär det ett erkännande och en viss löneförhöjning.

– Det är en rätt omfattande process och brukar vara fem–sex lärare per år som blir godkända. Vi har i dag runt 100 lärare som genomgått modellen – av sammanlagt ungefär 600, säger Annika Mårtensson.

Olika studenter lär sig bäst på olika vis. Vissa föredrar att sitta ensamma vid köksbordet, andra kommer främst till sin rätt i grupparbeten. Många har dock ett stort behov av en god pedagog som kan väcka intresse, förklara nya och svåra moment och ställa frågor som gör att polletten trillar ner. Dessutom i en ordning som underlättar för hjärnan att sortera informationen.

– För alla dem är det särskilt viktigt att lärarna är skickliga pedagoger, säger Linus Hammarlund, ordförande i Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola där frågan om universitetslärarnas pedagogiska kunnande är en ständigt aktuell fråga.

– Som student pratar man ofta om hur olika duktiga lärare är på att lära ut. Man märker ju att vissa professorer är väldigt bra på sitt ämne men har svårt för att förmedla kunskapen.

Bara masteruppsatsen återstår innan Linus Hammarlund är civilingenjör i teknisk matematik och han har haft några år på sig att reflektera över universitetspedagogik. Nu har han tagit ett års paus från studierna för uppdraget som kårordförande.

Självklart tycker Linus att lärarna ska vara insatta i aktuell forskning, men den spetskompetensen kommer ofta av sig själv vid ett universitet.  Viktigare därför att betona vad som också står skrivet i Teknologkårens studiesociala och utbildningspolitiska åsiktsprogram:

”LTH ska premiera lärare som prioriterar pedagogisk utveckling och som eftersträvar pedagogisk fortbildning i minst samma utsträckning som de lärare som prioriterar forskningsinsatser.”

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA