Bra pedagogik ett måste för teknologerna

0
1078

Att vara en duktig matematiker är ingen garanti för att vara en bra mattelärare. Det vet vi sedan gammalt. Ändå får pedagogiken ofta stå tillbaka till förmån för djupa ämneskunskaper när Sveriges högskolor anställer universitetslärare.

Redan i dag finns det riktlinjer från Sveriges universitets- och högskoleförbund om att undervisande personal ska vara ”pedagogiskt skicklig”. Däremot saknar många högskolor en definition av vad det är. Det finns heller inget nationellt krav på att ha läst högskolepedagogik för att få undervisa på universitet och högskolor. Men universitets- och högskoleförbundet har formulerat en rekommendation om vad en högskolelärare bör ha studerat för att ha tillräcklig pedagogisk kunskap. Hur väl rekommendationen följs håller förbundet nu på att granska.

Enligt det preliminära resultatet är det färre än hälften av alla högskoletjänster som innebär krav på pedagogisk utbildning. Ett faktum som fick högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) att reagera och nyligen uttala sig kritiskt i media där hon sa att ”personal på svenska högskolor och universitet måste bli bättre på att undervisa” och att pedagogik ska värderas lika högt som forskning. Hon öppnade också för möjligheten att göra förändringar i lagstiftningen för att komma tillrätta med problemet.

Annika Mårtensson är professor i konstruktionsteknik och prorektor vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon blev lite förundrad över högskoleministerns uttalande

Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild
Annika Mårtensson, prorektor vid LTH och professor i konstruktionsteknik. Foto: Mats Nygren/Pressbild

– Frågan om pedagogisk utbildning är i högsta grad levande sedan många år. För att kunna få en professorstjänst hos oss måste du ha minst fem, men oftast tio, veckors pedagogisk utbildning och de flesta högskolor har liknande krav, säger hon.

Att det fortfarande inte är ett krav vid fler än hälften av lärartjänsterna tycker hon inte är så konstigt. Landets universitet och högskolor är omfattande verksamheter som sysselsätter många människor.

– Det handlar bland annat om när man kom in i systemet. Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Huvudsaken är att pedagogiska samtal är en naturlig del av arbetet för en majoritet av lärarna.

Forskningen har sina premieringsmodeller och system för erkännande. Som ett sätt att stärka lärare som fördjupar sina pedagogiska kunskaper var LTH tidigt ute med att 2001 införa vad som kallas för Excellent Teaching Practitioner, ETP. En intern modell för att premiera färdigheter i pedagogik. Lärare kan ansöka om titeln genom att skicka in en redogörelse för sina reflektioner om pedagogik, om lärarens respektive studentens roll i lärandet, till en särskild nämnd på högskolan för bedömning. För den som blir godkänd innebär det ett erkännande och en viss löneförhöjning.

– Det är en rätt omfattande process och brukar vara fem–sex lärare per år som blir godkända. Vi har i dag runt 100 lärare som genomgått modellen – av sammanlagt ungefär 600, säger Annika Mårtensson.

Olika studenter lär sig bäst på olika vis. Vissa föredrar att sitta ensamma vid köksbordet, andra kommer främst till sin rätt i grupparbeten. Många har dock ett stort behov av en god pedagog som kan väcka intresse, förklara nya och svåra moment och ställa frågor som gör att polletten trillar ner. Dessutom i en ordning som underlättar för hjärnan att sortera informationen.

– För alla dem är det särskilt viktigt att lärarna är skickliga pedagoger, säger Linus Hammarlund, ordförande i Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola där frågan om universitetslärarnas pedagogiska kunnande är en ständigt aktuell fråga.

– Som student pratar man ofta om hur olika duktiga lärare är på att lära ut. Man märker ju att vissa professorer är väldigt bra på sitt ämne men har svårt för att förmedla kunskapen.

Bara masteruppsatsen återstår innan Linus Hammarlund är civilingenjör i teknisk matematik och han har haft några år på sig att reflektera över universitetspedagogik. Nu har han tagit ett års paus från studierna för uppdraget som kårordförande.

Självklart tycker Linus att lärarna ska vara insatta i aktuell forskning, men den spetskompetensen kommer ofta av sig själv vid ett universitet.  Viktigare därför att betona vad som också står skrivet i Teknologkårens studiesociala och utbildningspolitiska åsiktsprogram:

”LTH ska premiera lärare som prioriterar pedagogisk utveckling och som eftersträvar pedagogisk fortbildning i minst samma utsträckning som de lärare som prioriterar forskningsinsatser.”

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Stress, krav och en proppfull almanacka. Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och började skala ner antalet måsten. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård...
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.