Fyra av fem kan skapa egen el 2050

0
1151

Totalt 79 procent av Sveriges invånare skulle kunna bli självförsörjande elproducenter år 2050 med hjälp av förnybara energikällor, enligt en ny undersökning.

Bild: aurielaki/Thinkstock
Bild: aurielaki/Thinkstock

Det finns en stor potential bland medborgare, små företag och offentliga institutioner som skolor och sjukhus att bli självförsörjande elproducenter med hjälp av solpaneler och vindkraft, enligt en undersökning från nederländska konsultfirman CE Delft, som har gjorts på beställning av Greenpeace, Friends of the Earth Europe, European Renewable Energy Federation (EREF) och REScoop.

Uppskattningsvis 264 miljoner människor i Europa, lite över hälften av alla EU-medborgare, skulle enligt undersökningen kunna producera sin egen el med hjälp av förnybar energi år 2050. Detta skulle, tillsammans med den el som kooperativ, samhällen och offentliga institutioner skulle kunna producera, kunna motsvara 45 procent av EU:s energibehov. Och Sverige skulle kunna ta täten, då uppskattningsvis 79 procent av invånarna skulle kunna producera den energi de behöver. Sett till det totala antalet terrawattimmar skulle Tyskland producera mest, strax under 300 terrawattimmar per år.

Totalt skulle EU:s alla så kallade energimedborgare (här ingår individer, kooperativ, små företag och offentliga institutioner) kunna bidra med 1 558 terrawattimmar år 2050, har CE Delft räknat ut. Men för att detta ska bli möjligt krävs regelförändringar, säger en anonym EU-tjänsteman till Euractiv.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.