Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svårt kvalitetssäkra öppen forskning

Svårt kvalitetssäkra öppen forskning

Beate Eellend, till höger, är handläggare för openaccess.se Kungliga biblioteket. Hon säger att öppen tillgång kan stärka hela vetenskapssamhället och möjliggöra för alla medborgargrupper att ta del av forskning. Foto: Ingenjören
Beate Eellend, till höger, är handläggare för openaccess.se Kungliga biblioteket. Hon säger att öppen tillgång kan stärka hela vetenskapssamhället och möjliggöra för alla medborgargrupper att ta del av forskning. Foto: Ingenjören

Öppen tillgång kan öka synligheten och spridningen av forskning, vilken i sin tur kan öka intresset för, och förståelsen av, vetenskap. Men kan forskningen bli mer öppen med bibehållen kvalitet?

öppen tillgång

Öppen tillgång, open access, innebär att den forskning som är finansierad av offentliga medel ska kunna läsas av alla utan kostnad, och att materialet ska vara fritt att återanvända. Tanken med öppen tillgång är bland annat att det ska möjliggöra för medborgarna att ta del av vetenskaplig information och att öka transparensen kring forskning.

Regeringens målsättning är att vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel ska publiceras, fritt tillgängligt, från år 2025.

Med öppen tillgång och ny teknik blir det inte bara enklare för forskare att samarbeta med varandra eller för en forskare att ta vid där någon annan slutat, utan också för forskare att engagera medborgare i sin forskning, något som kan bidra till att öka transparensen och till att öka medborgarnas intresse för och förståelse av vetenskap.

Beate Eellend, handläggare openaccess.se Kungliga biblioteket, säger att öppen tillgång möjliggör en aldrig tidigare skådad samhällelig nytta, som kan stärka hela vetenskapssamhället och möjliggöra för alla medborgargrupper att ta del av forskning.

– Detta är en möjlighet för alla medborgare att öka sin förståelse kring forskningsproduktionen, sade hon under VA-dagen, ett arrangemang ordnat av föreningen Vetenskap & Allmänhet i förra veckan.

I dag kan forskare samla in information på ett sätt som hade varit svårt tidigare. Ett exempel från Kjell Bolmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, är älgjagare som på frivillig basis rapporterar in varje gång de ser en älg. Detta har resulterat i närmare fem miljoner observationstimmar årligen.

En svårighet med öppen tillgång, som fördes fram av Maria Gunther, vetenskapsredaktör på DN, är hur forskningen ska kvalitetssäkras. Hur ska de som är utanför akademin kunna bedöma vad som är bra eller dålig forskning om de vetenskapliga tidskrifterna trängs undan till förmån för öppen tillgång? Även Jens Hjerling-Leffler, forskare vid Karolinska institutet och ledamot av Sveriges unga akademi, berörde frågan. Han anser att utvecklingen mot öppen tillgång i grunden är bra, men att man måste säkerställa att vetenskapen blir öppen med bibehållen kvalitet. Beate Eellend betonade senare att öppen tillgång inte är samma sak som icke-sakkunnig granskning.

Charlotta Tjärdahl, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer, ser öppen tillgång som ett sätt att erbjuda fler en möjlighet till forskningsanknytning. För att vilja satsa på utbildning och forskning behöver fler få en förståelse för vikten av dessa. Därför måste vetenskapen vara tillgänglig och transparent, anser hon.

Öppen tillgång väcker också frågan om hur forskare i framtiden ska meritera sig. I dag kan en publicering i en tidskrift med hög så kallad impaktfaktor lägga grunden för en bedömning vid tillsättning av tjänster och tilldelning av forskningsmedel. Dessa tidskrifter, som ofta kräver en prenumeration, är dock under skarp kritik, enligt Beate Eellend, då de har bidragit till en hets som handlar mer om var man publicerar sig än vad man publicerar.

Charlotta Tjärdahl aner att vi behöver fundera över premieringssystemet i sig. Kanske är det inte antalet citeringar i tidskrifter med hög impaktfaktor som ska väga tungt i bedömningen av forskningskvalitet, för vem eller vilka är forskningen egentligen till för?

– Forskning finns för att stärka samhället och den värld vi lever i, framförde Charlotta Tjärdahl som därför förespråkar öppen tillgång.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA