Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svårt kvalitetssäkra öppen forskning

Svårt kvalitetssäkra öppen forskning

Beate Eellend, till höger, är handläggare för openaccess.se Kungliga biblioteket. Hon säger att öppen tillgång kan stärka hela vetenskapssamhället och möjliggöra för alla medborgargrupper att ta del av forskning. Foto: Ingenjören
Beate Eellend, till höger, är handläggare för openaccess.se Kungliga biblioteket. Hon säger att öppen tillgång kan stärka hela vetenskapssamhället och möjliggöra för alla medborgargrupper att ta del av forskning. Foto: Ingenjören

Öppen tillgång kan öka synligheten och spridningen av forskning, vilken i sin tur kan öka intresset för, och förståelsen av, vetenskap. Men kan forskningen bli mer öppen med bibehållen kvalitet?

öppen tillgång

Öppen tillgång, open access, innebär att den forskning som är finansierad av offentliga medel ska kunna läsas av alla utan kostnad, och att materialet ska vara fritt att återanvända. Tanken med öppen tillgång är bland annat att det ska möjliggöra för medborgarna att ta del av vetenskaplig information och att öka transparensen kring forskning.

Regeringens målsättning är att vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel ska publiceras, fritt tillgängligt, från år 2025.

Med öppen tillgång och ny teknik blir det inte bara enklare för forskare att samarbeta med varandra eller för en forskare att ta vid där någon annan slutat, utan också för forskare att engagera medborgare i sin forskning, något som kan bidra till att öka transparensen och till att öka medborgarnas intresse för och förståelse av vetenskap.

Beate Eellend, handläggare openaccess.se Kungliga biblioteket, säger att öppen tillgång möjliggör en aldrig tidigare skådad samhällelig nytta, som kan stärka hela vetenskapssamhället och möjliggöra för alla medborgargrupper att ta del av forskning.

– Detta är en möjlighet för alla medborgare att öka sin förståelse kring forskningsproduktionen, sade hon under VA-dagen, ett arrangemang ordnat av föreningen Vetenskap & Allmänhet i förra veckan.

I dag kan forskare samla in information på ett sätt som hade varit svårt tidigare. Ett exempel från Kjell Bolmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, är älgjagare som på frivillig basis rapporterar in varje gång de ser en älg. Detta har resulterat i närmare fem miljoner observationstimmar årligen.

En svårighet med öppen tillgång, som fördes fram av Maria Gunther, vetenskapsredaktör på DN, är hur forskningen ska kvalitetssäkras. Hur ska de som är utanför akademin kunna bedöma vad som är bra eller dålig forskning om de vetenskapliga tidskrifterna trängs undan till förmån för öppen tillgång? Även Jens Hjerling-Leffler, forskare vid Karolinska institutet och ledamot av Sveriges unga akademi, berörde frågan. Han anser att utvecklingen mot öppen tillgång i grunden är bra, men att man måste säkerställa att vetenskapen blir öppen med bibehållen kvalitet. Beate Eellend betonade senare att öppen tillgång inte är samma sak som icke-sakkunnig granskning.

Charlotta Tjärdahl, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer, ser öppen tillgång som ett sätt att erbjuda fler en möjlighet till forskningsanknytning. För att vilja satsa på utbildning och forskning behöver fler få en förståelse för vikten av dessa. Därför måste vetenskapen vara tillgänglig och transparent, anser hon.

Öppen tillgång väcker också frågan om hur forskare i framtiden ska meritera sig. I dag kan en publicering i en tidskrift med hög så kallad impaktfaktor lägga grunden för en bedömning vid tillsättning av tjänster och tilldelning av forskningsmedel. Dessa tidskrifter, som ofta kräver en prenumeration, är dock under skarp kritik, enligt Beate Eellend, då de har bidragit till en hets som handlar mer om var man publicerar sig än vad man publicerar.

Charlotta Tjärdahl aner att vi behöver fundera över premieringssystemet i sig. Kanske är det inte antalet citeringar i tidskrifter med hög impaktfaktor som ska väga tungt i bedömningen av forskningskvalitet, för vem eller vilka är forskningen egentligen till för?

– Forskning finns för att stärka samhället och den värld vi lever i, framförde Charlotta Tjärdahl som därför förespråkar öppen tillgång.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA