Kan facken reglera framtidens jobb?

0
1020

Foto: Ingenjören. Facken bör ta på sig att reglera framtidens arbetsmarknad vare sig den är digital eller inte menar Fredrik Söderqvist, Unionen.
Foto: Ingenjören. Facken bör ta på sig att reglera framtidens arbetsmarknad vare sig den är digital eller inte menar Fredrik Söderqvist, Unionen.

Globalisering och digitalisering förändrar samhället och arbetslivet. Men den svenska modellen har svaret på hur vi ska klara övergången. Det menar Unionen i en ny rapport om plattformsekonomi.

Det är Unionens ekonom och digitaliseringsexpert Fredrik Söderqvist som ligger bakom rapporten ”Plattformsekonomin och den svenska partsmodellen”. I den ges en grundlig bakgrund till dagens förändringar och även en blick in i framtiden.

I somras presenterade Unionen en undersökning där svenskars deltagande i plattformsekonomin mättes för första gången som ett led i en större europeisk studie. 12 procent av befolkning beräknades på något sätt ha arbetat via en plattform det senaste året. Inte mycket när man tar i beräkning att det inbegriper alla, även dem som bara deltagit i någon test eller tävling för sitt nöjes skull, men det är förmodligen bara början. Plattformar av olika slag är ett effektivt sätt att organisera arbete. För samhället och för fackförbunden är utmaningen att se till att konkurrensen sker via innovation och inte bara för att företagen dumpar priserna genom att undvika sociala avgifter, skatter med mera.

Ulf Bengtsson pressbild
Foto: Sveriges Ingenjörer. Ulf Bengtsson.

I rapporten lanserar Unionen sin vision av ett  regleringsarbete där ett centralt avtal med plattformarna, certifiering av justa villkor och en myndighet som kan hjälpa plattformsföretag att göra rätt vad gäller sociala avgifter, arbetsrätt med mera, är centrala komponenter. Genom det skulle plattformarnas fördelar och innovationskraft värnas samtidigt som välfärdsstatens behov av regelverk och konkurrens på lika villkor bibehålls.Men hur kommer vi dit?

– Om kollektivavtal är en framkomlig väg för att reglera det här så är Sveriges Ingenjörer gärna med och driver ett sådant arbete i mål, säger Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulf Bengtsson. Det stora kruxet här är väl att problemet inte stannar i Sverige eller ens i Norden. Den internationella verksamheten kommer att bli mycket viktigare för att kunna ge individuellt stöd till våra medlemmar.
– Eftersom vi kommer att se en ökad andel enmansföretag, man säljer sin egen kompetens, måste vi också bli mycket bättre på att stötta ensamföretag och där spelar det ingen roll om det är lokal eller global verksamhet.

Unionens förbundsordförande ser rapporten som startskottet i en diskussion och är öppen för samarbeten med dem som vill bidra till ordning på arbetsmarknaden även i framtiden.

Foto: Camilla Svensk. Martin Linder.
Foto: Camilla Svensk. Martin Linder.

– Nu har vi presenterat en rapport med vår idé. Detta är inte ett färdigt förslag utan en idé för fortsatt diskussion och arbete, säger Martin Linder, förbundsordförande Unionen. Vi kommer vilja samarbeta med alla aktörer som vill bidra till att vi lyckas skapa ordning och reda i plattformsekonomin och framtidens arbetsmarknad där utgångspunkten är att vi skall skapa regleringar med kollektivavtalet som bas, fackligt organisera alla som utför arbete, ge inflytande till alla som utför arbete oavsett formerna, stoppa möjligheten att bygga affärsmodeller på det faktum att regleringen är svag samtidigt som vi inte skall hindra nya former om vi kan uppnå en sund regleringen och vad det gäller villkor för arbetet och uppnå konkurrensneutralitet avseende villkoren för arbetet.

– Vilka befintliga och nya aktörer som vill vara med på denna utvecklingsresa får framtiden utvisa.

Jenny Grensman

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.