Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning PISA-besked ingen garanti för skolan

PISA-besked ingen garanti för skolan

Schoolboy working in high school class
Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Det förbättrade resultatet för de svenska eleverna i PISA-rapporten innebär knappast att allt är rosenrött för den svenska skolan. Men väl ett tillfälle för ansvariga i skolan att andas ut innan de koncentrerar sig på de kvarvarande problemen.

Äntligen gick det lite bättre för de svenska eleverna i PISA-undersökningen! När Gustav Fridolin höll presskonferens i går på Rålambshovsskolan i Stockholm valde han ord som ”styrkebesked” och ”arbetsseger”. Han räknade upp kommande reformer, som han lovade inte ska störa lärarnas arbetsvardag: fler anställda, ökade satsningar på elevhälsa och upprustning av skollokaler, allt med särskilt fokus på behövande skolor.

pisa-undersökningen

Över en halv miljon elever världen runt deltog i testet. Här finns rapporten om de svenska PISA-resultaten

Resultatet från PISA-undersökningen stämmer överens med andra nyheter. Gustav Fridolin pekade på två andra positiva nyheter: den så kallade TIMMS-mätningen som också visade bättre svenska resultat, och att mätningar visar att färre svenska elever lämnar nian utan grundläggande kunskaper.

Efter ständiga försämringar av de svenska elevernas resultat i PISA-mätningarna sedan sekelskiftet kom i går ett efterlängtat resultat. De svenska niondeklassarnas resultat från testet 2015 var klart bättre än det som gjordes 2012. Samtidigt hade OECD-ländernas genomsnitt försämrats något sedan sist, vilket gjorde att de svenska resultaten nu ligger på eller något över OECD-genomsnittet.

Även om resultatet var en klar framgång för Sverige, betonade Gustav Fridolin de stora problem som den svenska skolan har kvar att brottas med: att ungefär var femte elev inte har med sig grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturkunskap när de går ut nian, och att segragationen i den svenska skolan ökar i stället för att minska.

Debatten efteråt med en inbjuden panel av skolansvariga föregicks av ett inspelat anförande av PISA-chefen Andreas Schleicher. Han sade han bland annat att det var glädjande att Sverige hade fler topprestationer och att fler elever förstod att kunskaper i naturämnena kan leda till jobb. Men han tog också upp den ökade ojämlikheten i skolan.

I debatten som följde var alla i panelen ganska överens om att inte ropa hej för tidigt över förbättringen i PISA-resultatet. Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, sade att den svenska skolan inte kan ge tillräcklig hjälp till just de elever som behöver det mest. Björn Åstrand, regeringens utredare för nationell samling för läraryrket, konstaterade att man velat ha en kompensatorisk skola i decennier.

– Varför klarar vi inte av att lösa den frågan? Det är det stora problemet, sade han.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, sade att skolor i utsatta områden har svårt att få bra lärare. Lärarna tjänar dåligt, och där får de dessutom en tung arbetsmiljö. Hon efterlyste mer personal i form av kuratorer, skolsköterskor, IT-tekniker och vaktmästare så att lärarna kan koncentrera sig på sin uppgift: att lära ut.

Förbundet om skolan

I ett remissyttrande till angående regeringens promemoria En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor välkomnar Sveriges Ingenjörer teknikämnet tilldelas 200 timmar i en egen timplan och att timplanen för matematik utökas med 105 timmar till totalt 1 230 timmar.

Debatten handlade också om att ansvaret för skolan är otydligt, vilket har lett till en debatt om huruvida staten helt ska återta huvudmannaskapet för skolan. Så långt vill dock Gustav Fridolin inte gå, bara att den statliga styrningen ska öka.

Johanna Jaara Åstrand efterlyste bättre möjligheter till kompetensutveckling för lärare, och sade att hon inte kunde tänka sig något område som är mer strategiskt viktigt än skolan, varpå utbildningsminister Gustav Fridolin svarade att den svenska skolan på kort tid genomgått så många reformer, och att debatten har varit ideologiserad på ett sätt som den inte är utomlands. Där kommer man överens om skolan i breda samförstånd. Han lade därför mycket hopp på skolkommissionen som i januari nästa år presenterar förslag för att nå bättre resultat i den svenska skolan.

– Jag tror att det man lägger fram från skolkommissionen blir svårt för politiker, oavsett färg, att gå emot.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Se upp för härskartekniker i digitala möten

0
I digitala möten kan tekniken bli ett redskap för den som använder härskartekniker. I en artikel i Dagens Nyheter ger retorikexperten Elaine Eksvärd några exempel.

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

0
Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte.
pensionsålder

Snittåldern för att ta ut pension ökar – men också spridningen

0
Snittåldern för att börja ta ut allmän pension steg med 5 månader 2020 jämfört med 2019. Samtidigt går färre i pension vid 65 – och fler tidigare och senare än så.

Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

0
Utanför Himmerfjärdsverket utanför Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Ingenjörerna testar just nu en reningsmetod som verkar lovande.
logik- och personlighetstester

Var inte rädd för testerna när du söker jobb

4
Hur hanterar man testerna bäst när man söker jobb? Här svarar rekryterare på Ericsson och Randstad samt en rådgivare på TRR.

Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

0
Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

0
Mariestad bygger en förskola som ska drivas med vätgas. Byggnaden blir i princip självförsörjande på el och värme året runt.

Svårt att reparera missade mattekunskaper

6
Trots extra satsningar på fler undervisningstimmar i skolan sjunker betygen i matematik. I sjätte klass har matematikämnet det lägst genomsnittliga betyget jämfört med alla andra ämnen.

Så förändras efterfrågan på civilingenjörer till 2035

10
Fram till 2035 beräknas efterfrågan på civilingenjörer öka med närmare 40 procent. Tillgången beräknas under samma period bli något lägre, visar en prognos från SCB.

Så ser Trafikverket på arbetslivet post-corona

3
Det senaste året har bidragit med många lärdomar som Trafikverket tar med sig till arbetslivet post-corona.

VI REKOMMENDERAR

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

TOPPLISTA