PISA-besked ingen garanti för skolan

0
1722

Schoolboy working in high school class
Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Det förbättrade resultatet för de svenska eleverna i PISA-rapporten innebär knappast att allt är rosenrött för den svenska skolan. Men väl ett tillfälle för ansvariga i skolan att andas ut innan de koncentrerar sig på de kvarvarande problemen.

Äntligen gick det lite bättre för de svenska eleverna i PISA-undersökningen! När Gustav Fridolin höll presskonferens i går på Rålambshovsskolan i Stockholm valde han ord som ”styrkebesked” och ”arbetsseger”. Han räknade upp kommande reformer, som han lovade inte ska störa lärarnas arbetsvardag: fler anställda, ökade satsningar på elevhälsa och upprustning av skollokaler, allt med särskilt fokus på behövande skolor.

pisa-undersökningen

Över en halv miljon elever världen runt deltog i testet. Här finns rapporten om de svenska PISA-resultaten

Resultatet från PISA-undersökningen stämmer överens med andra nyheter. Gustav Fridolin pekade på två andra positiva nyheter: den så kallade TIMMS-mätningen som också visade bättre svenska resultat, och att mätningar visar att färre svenska elever lämnar nian utan grundläggande kunskaper.

Efter ständiga försämringar av de svenska elevernas resultat i PISA-mätningarna sedan sekelskiftet kom i går ett efterlängtat resultat. De svenska niondeklassarnas resultat från testet 2015 var klart bättre än det som gjordes 2012. Samtidigt hade OECD-ländernas genomsnitt försämrats något sedan sist, vilket gjorde att de svenska resultaten nu ligger på eller något över OECD-genomsnittet.

Även om resultatet var en klar framgång för Sverige, betonade Gustav Fridolin de stora problem som den svenska skolan har kvar att brottas med: att ungefär var femte elev inte har med sig grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturkunskap när de går ut nian, och att segragationen i den svenska skolan ökar i stället för att minska.

Debatten efteråt med en inbjuden panel av skolansvariga föregicks av ett inspelat anförande av PISA-chefen Andreas Schleicher. Han sade han bland annat att det var glädjande att Sverige hade fler topprestationer och att fler elever förstod att kunskaper i naturämnena kan leda till jobb. Men han tog också upp den ökade ojämlikheten i skolan.

I debatten som följde var alla i panelen ganska överens om att inte ropa hej för tidigt över förbättringen i PISA-resultatet. Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, sade att den svenska skolan inte kan ge tillräcklig hjälp till just de elever som behöver det mest. Björn Åstrand, regeringens utredare för nationell samling för läraryrket, konstaterade att man velat ha en kompensatorisk skola i decennier.

– Varför klarar vi inte av att lösa den frågan? Det är det stora problemet, sade han.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, sade att skolor i utsatta områden har svårt att få bra lärare. Lärarna tjänar dåligt, och där får de dessutom en tung arbetsmiljö. Hon efterlyste mer personal i form av kuratorer, skolsköterskor, IT-tekniker och vaktmästare så att lärarna kan koncentrera sig på sin uppgift: att lära ut.

Förbundet om skolan

I ett remissyttrande till angående regeringens promemoria En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor välkomnar Sveriges Ingenjörer teknikämnet tilldelas 200 timmar i en egen timplan och att timplanen för matematik utökas med 105 timmar till totalt 1 230 timmar.

Debatten handlade också om att ansvaret för skolan är otydligt, vilket har lett till en debatt om huruvida staten helt ska återta huvudmannaskapet för skolan. Så långt vill dock Gustav Fridolin inte gå, bara att den statliga styrningen ska öka.

Johanna Jaara Åstrand efterlyste bättre möjligheter till kompetensutveckling för lärare, och sade att hon inte kunde tänka sig något område som är mer strategiskt viktigt än skolan, varpå utbildningsminister Gustav Fridolin svarade att den svenska skolan på kort tid genomgått så många reformer, och att debatten har varit ideologiserad på ett sätt som den inte är utomlands. Där kommer man överens om skolan i breda samförstånd. Han lade därför mycket hopp på skolkommissionen som i januari nästa år presenterar förslag för att nå bättre resultat i den svenska skolan.

– Jag tror att det man lägger fram från skolkommissionen blir svårt för politiker, oavsett färg, att gå emot.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.