Fackförbund ger en konkurrensfördel

0
933

Effektiv organisation och samverkan mellan företag och fack gör industrier i Sverige konkurrenskraftiga. Regler och kostnader för att göra sig av med anställda är en av de främsta fördelarna med produktion i andra länder. Det här visar en studie som pågått under flera år.

Flera stora svenska industriföretag har produktionsanläggningar både i Sverige och utomlands. För att ta reda på vad som är de svenska anläggningarnas styrkor har Industriavtalets parter under 2,5 år gjort en grundlig studie som nu har presenterats. Sjutton företag i olika industribranscher har deltagit i studien och arbetsgruppen med representanter från fack och arbetsgivare, har besökt produktionsanläggningar i både Europa, Asien och USA. En grundlig enkät har också besvarats av företagen.

Rapporten består både av en analys av ett antal mätbara faktorer som har betydelse för konkurrenskraften men den tar också upp andra faktorer som är mer svåra att mäta men som är viktiga när företag funderar på om de ska öppna en fabrik i Sverige eller i ett annat land.

– Det har varit angeläget för fack och arbetsgivare att få en gemensam bild av de svenska produktionsanläggningarnas konkurrenskraft och produktivitet, förklarade Ola Asplund, senior advisor på IF Metall, när resultaten av studien nyligen presenterades.

Närheten till marknaden är den faktor som är mest avgörande när företagen beslutar om var de nya fabrikerna ska öppna. Det innebär i praktiken att produktionsanläggningarna i Asien i allmänhet inte konkurrerar med dem i Europa. Sverige konkurrerar i första hand med Västeuropa.

I en jämförelse med sex stora och viktiga svenska bolags produktivitetsnivå i Sverige jämfört med övriga Västeuropa visar rapporten att anläggningarna i Västeuropa, särskilt dem inom fordonsindustrin, har en högre produktivitet.

– En förklaring är att anläggningarna i Västeuropa är betydligt större än de svenska och storleken har i det här fallet stor betydelse, säger Robert Tenselius på Teknikföretagen som har ingått i arbetsgruppen.

En avgörande faktorer som när svenska industriföretag väljer mellan att etablera en produktionsanläggning i Sverige eller i Europa är flexibiliteten. Det handlar främst om hur enkelt och hur billigt det är att säga upp anställda vid en lågkonjunktur men också möjligheten att kunna hyra in personal när efterfrågan plötsligt blir större.

Av alla faktorer som finns med i undersökningen är flexibilitet en av Sveriges främsta svagheter. Vissa företag konstaterar exempelvis att det är lätt (billigt) att lägga ner en anläggning i Sverige, men desto svårare (dyrare) att minska antalet tillsvidareanställda. Ericsson är ett av de bolag som påtalar att Sverige måste förbättra möjligheten för företag att genomföra omställningar i samband med snabba teknikskiften.

En av slutsatserna i rapporten är att kollektivavtalen i Sverige innebär att det är dyrare för företag att anlita inhyrd arbetskraft än att anställa motsvarande kompetens medan förhållandet är det motsatta i de flesta andra länder.

Sveriges styrkor, enligt rapporten, är bland annat bra samverkan mellan ledning och arbetstagare och det visar sig har stor betydelse vid lokalisering av produktion.

– När bolagen betygssätter Sverige i en internationell konkurrens är det två faktorer som är avgörande. Det är dels allt som ingår i begreppet Lean production, dels är det samverkan mellan ledning och anställa, alltså fack och arbetsgivare, säger Maja-Malin Ekelöf, IF Metall om också ingick i arbetsgruppen.

Flera företag betonar fördelarna med en lokal fackklubb att prata med i olika frågor. Företagen anser att de lokala klubbarna har bra insikt i hur det går för företaget och facken delar arbetsgivarnas mål att det ska gå bra för företaget.

De höga lönerna i Sverige brukar ofta framhållas som ett av våra största konkurrenshinder. Rapporten visar att betydelsen av lönekostnaderna varierar mellan olika typer av företag och olika verksamheter. Den tar upp flera exempel på företag där slutmonteringen utgör en så liten del av de totala kostnaderna för verksamheten att de – trots de förhållandevis höga industriarbetarlönerna – valt att behålla slutmonteringen i Sverige. Företagen har dragit stora ekonomiska fördelar av att ha test och slutmontering i anslutning till konstruktion och design.

När det gäller högutbildad arbetskraft, framför allt ingenjörer, visar rapporten att lönenivån i Sverige, jämfört med övriga Europa, är betydligt mer konkurrenskraftig (det vill säga lägre) än för industriarbetare. Företagen uppger dock att ingenjörernas lönenivå har mindre betydelse men den är inte oväsentlig vid lokaliseringsbeslut.

När det gäller tillgången på ingenjörer och forskare har Sverige sedan 2010 fallit från plats tre till plats 20 i World Economic forums rankning Global Competitiveness Index. 2015 uppgav 60 procent av arbetsgivarna i Sverige att de upplevde en brist på erfarna ingenjörer.

Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.