Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Ny podd ifrågasätter ständig tillväxt

Ny podd ifrågasätter ständig tillväxt

Hur kan ett samhälle som inte bygger på tillväxt se ut? För att inspirera till nytänkande och diskussion lanseras nyligen podden Framtidsutsikter. Ingenjören ställde några frågor till Anna Bengtsson, journalist och miljöingenjör, som har producerat de sju programmen.

Anna Bengtsson
Anna Bengtsson

Varför är det viktigt att fundera över hur Sverige skulle kunna fungera utan tillväxt?
I poddens första avsnitt berättar Erik på återvinningscentralen i Malmö att folk ser glada ut när de slänger grejer. De är liksom lättade över att ha blivit av med ett problem – alla prylar som dräller runt hemma. Hur kunde vi hamna där, undrar jag, och tänker att podden är jätteviktig eftersom vi måste fundera över vilket samhälle vi vill skapa och vilka mål vi i så fall behöver. Kanske är det orimligt att fokusera så mycket på en ökande ekonomi, som vi gör idag, om vi vill uppnå ett samhälle där både människor och miljö mår bra? Vi vet inte ens om BNP-tillväxten kan fortsätta särskilt länge till, och då måste vi ju fundera på hur vi ska hantera det utan kaos och konflikt. Lika lite vet vi om hur en växande ekonomi ska kunna kombineras med en minskande miljöpåverkan. Om det inte går är det ju omöjligt att kombinera tillväxt med hållbar utveckling, och då måste vi ju fundera över vad vi vill sträva mot?

lyssna här

Här kan du lyssna till den sju avsnitten av podden Framtidsutsikter. Podden har gjort i samarbete mellan Anna Bengtsson och Åsa Svenfelt, projektledare för Bortom BNP-tillväxt.

På vilket sätt bidrar poddarna till att föra ut forskningsresultaten från projektet Bortom BNP som drivs av forskare på KTH?
Projektet har tagit fram fyra scenarier, som väcker tankar om hur framtiden kan se ut om målet inte är tillväxt utan att människor och miljö ska må bra. De fyra scenarierna är lokal självförsörjning, kollaborativ ekonomi, cirkulär ekonomi i välfärdsstaten och automatisering för livskvalitet I podden djupdyker vi rakt ner i scenarierna och hur vardagslivet kan te sig. Det är verkligen annorlunda på många vis! Förhoppningsvis väcker de många nya tankar, så att poddarna bidrar till att skapa en diskussion om viken framtid vi vill skapa.

Vad har ni fått för reaktioner och vet ni hur många som har lyssnat? Framtidsutsikter har blivit väldigt väl mottagen och Supermiljöbloggen listade exempelvis den som en av de bästa miljöpoddarna just nu. Podden verkar vara lite av en aha-upplevelse för många, som inte känner till jakten på evig tillväxt och beroendet av en ökande ekonomi, och aldrig heller har funderat över att framtiden delvis är något vi faktiskt skapar tillsammans. Men sen har vi ju också fått kritik om att det är orimligt att ha nolltillväxt som mål, vilket är en missuppfattning. Podden och scenarierna handlar om att sätta andra mål, som att människor och miljö ska må bra, i första rummet istället för mål om BNP-tillväxt.

Tycker du att diskussionerna om en framtid utan tillväxt har fått ett större genomslag?
Ja, visst pratas det lite mer om det ensidiga fokuset på tillväxt nuförtiden, men det är fortfarande en alltför smal fråga som bara når särskilt intresserade. Ännu är det ju verkligen så att vi ser behovet av BNP-tillväxt nästan som en naturlag, som vi inte kan rucka på utan tar för given. Där har ju diskussionerna inte kommit särskilt långt. Världen är fruktansvärt ojämlik och vi står inför oerhörda miljöutmaningar, men nu måste vi diskutera hur vi kan lösa detta. Och om vi står inför en avtagande tillväxt, vare sig vi vill det eller inte, behöver vi ju fundera över hur vi ska hantera det på bästa sätt, samtidigt som vi når en hållbar utveckling. Vi löser inga problem genom att sticka huvudet i sanden. 

Vilken av dessa scenarier uppfattar du som mest kontroversiell, alltså vad känner folk i allmänhet mest motstånd mot. Och varför (tror du)?
En stor del av Sveriges befolkning bor ju i städer och väldigt få arbetar ju idag med att exempelvis odla mat och ha boskap. Därför uppfattar många scenariot Lokal självförsörjning som kontroversiellt, och vissa känner starkt motstånd mot att flytta mot landet och tillverka mer vardagsvaror själva. Samtidigt kanske det också beror på att många uppfattar scenariot som negativt och en tillbakagång till mitten på 1900-talet, men jag tror inte att det alls behöver vara så. Jag tror att vi måste vara vaksamma så att inte unkna värderingar och ojämlikhet får genomslag, och försöka se till så att ett självförsörjande Sverige blir ett helt nytt lowtech-higtech-samhälle, där jämlikhet, demokrati och hållbarhet lirar med självförsörjningen.

När avslutas projektet Bortom BNP och hur ska projektet redovisas?  Forskarna i projektet har hittills tagit fram en rapport som beskriver testversioner av scenarierna, och sedan samlat in återkoppling om scenarierna från olika aktörer. Nu ska scenarierna arbetas om, fördjupas och hållbarhetsutvärderas. Sedan ska konsekvenser för politik och planering analyseras, alltså vilka förändringar som behövs i ett Sverige där fokus inte ligger på BNP-tillväxt utan istället på att människor och miljö mår bra. Resultatet av omarbetningen kommer främst att redovisas i vetenskapliga artiklar och på projektets hemsida. Projektet pågår till 2018.

projektet

Bortom BNP-tillväxt är ett femårigt projekt som startade 2014. Det är tvärvetenskapligt med forskare från KTH (Kungliga tekniska högskolan), IVL Svenska Miljöinstitutet, VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Lunds universitet, Södertörns högskola och Tillväxtanalys. Projektet är finansierat av Formas och pågår mellan 2014 och 2018.

Finns det planer på fler poddar eller andra aktiviteter?
Projektet har ordnat en föreläsningsturné där forskarna har bjudit in till diskussion om scenarierna, och dom jobbar även tillsammans med olika kommuner och partners som bidrar till diskussionen och som kanske också kan göra konkreta förändringar utifrån det vi tar upp. Kanske blir det även en film om forskningsresultaten!

Karin Virgin

 

 

1 KOMMENTAR

  1. När det står att ”BNP-tillväxt nästan som en naturlag”, måste väl de flesta inse att regeln ”stillestånd = tillbakagång” i affärslivet är den största bidragande orsaken. ALLA företag vill vara framgångsrika i tävlingen om intäkter. Vinnarna har i de flesta fall ökat sin produktion, vilket alltså självklart ökar BNP. Om vi inte ska gå över till en värld styrd av en gigantisk övergripande plan, får ett fritt näringsliv kontrolleras hårt via lagar och regler som styr resursutnyttjande och de anställdas arbetsförhållanden. ”Kronisk övertid” borde inte få förekomma.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

21
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA