Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Ny podd ifrågasätter ständig tillväxt

Ny podd ifrågasätter ständig tillväxt

Hur kan ett samhälle som inte bygger på tillväxt se ut? För att inspirera till nytänkande och diskussion lanseras nyligen podden Framtidsutsikter. Ingenjören ställde några frågor till Anna Bengtsson, journalist och miljöingenjör, som har producerat de sju programmen.

Anna Bengtsson
Anna Bengtsson

Varför är det viktigt att fundera över hur Sverige skulle kunna fungera utan tillväxt?
I poddens första avsnitt berättar Erik på återvinningscentralen i Malmö att folk ser glada ut när de slänger grejer. De är liksom lättade över att ha blivit av med ett problem – alla prylar som dräller runt hemma. Hur kunde vi hamna där, undrar jag, och tänker att podden är jätteviktig eftersom vi måste fundera över vilket samhälle vi vill skapa och vilka mål vi i så fall behöver. Kanske är det orimligt att fokusera så mycket på en ökande ekonomi, som vi gör idag, om vi vill uppnå ett samhälle där både människor och miljö mår bra? Vi vet inte ens om BNP-tillväxten kan fortsätta särskilt länge till, och då måste vi ju fundera på hur vi ska hantera det utan kaos och konflikt. Lika lite vet vi om hur en växande ekonomi ska kunna kombineras med en minskande miljöpåverkan. Om det inte går är det ju omöjligt att kombinera tillväxt med hållbar utveckling, och då måste vi ju fundera över vad vi vill sträva mot?

lyssna här

Här kan du lyssna till den sju avsnitten av podden Framtidsutsikter. Podden har gjort i samarbete mellan Anna Bengtsson och Åsa Svenfelt, projektledare för Bortom BNP-tillväxt.

På vilket sätt bidrar poddarna till att föra ut forskningsresultaten från projektet Bortom BNP som drivs av forskare på KTH?
Projektet har tagit fram fyra scenarier, som väcker tankar om hur framtiden kan se ut om målet inte är tillväxt utan att människor och miljö ska må bra. De fyra scenarierna är lokal självförsörjning, kollaborativ ekonomi, cirkulär ekonomi i välfärdsstaten och automatisering för livskvalitet I podden djupdyker vi rakt ner i scenarierna och hur vardagslivet kan te sig. Det är verkligen annorlunda på många vis! Förhoppningsvis väcker de många nya tankar, så att poddarna bidrar till att skapa en diskussion om viken framtid vi vill skapa.

Vad har ni fått för reaktioner och vet ni hur många som har lyssnat? Framtidsutsikter har blivit väldigt väl mottagen och Supermiljöbloggen listade exempelvis den som en av de bästa miljöpoddarna just nu. Podden verkar vara lite av en aha-upplevelse för många, som inte känner till jakten på evig tillväxt och beroendet av en ökande ekonomi, och aldrig heller har funderat över att framtiden delvis är något vi faktiskt skapar tillsammans. Men sen har vi ju också fått kritik om att det är orimligt att ha nolltillväxt som mål, vilket är en missuppfattning. Podden och scenarierna handlar om att sätta andra mål, som att människor och miljö ska må bra, i första rummet istället för mål om BNP-tillväxt.

Tycker du att diskussionerna om en framtid utan tillväxt har fått ett större genomslag?
Ja, visst pratas det lite mer om det ensidiga fokuset på tillväxt nuförtiden, men det är fortfarande en alltför smal fråga som bara når särskilt intresserade. Ännu är det ju verkligen så att vi ser behovet av BNP-tillväxt nästan som en naturlag, som vi inte kan rucka på utan tar för given. Där har ju diskussionerna inte kommit särskilt långt. Världen är fruktansvärt ojämlik och vi står inför oerhörda miljöutmaningar, men nu måste vi diskutera hur vi kan lösa detta. Och om vi står inför en avtagande tillväxt, vare sig vi vill det eller inte, behöver vi ju fundera över hur vi ska hantera det på bästa sätt, samtidigt som vi når en hållbar utveckling. Vi löser inga problem genom att sticka huvudet i sanden. 

Vilken av dessa scenarier uppfattar du som mest kontroversiell, alltså vad känner folk i allmänhet mest motstånd mot. Och varför (tror du)?
En stor del av Sveriges befolkning bor ju i städer och väldigt få arbetar ju idag med att exempelvis odla mat och ha boskap. Därför uppfattar många scenariot Lokal självförsörjning som kontroversiellt, och vissa känner starkt motstånd mot att flytta mot landet och tillverka mer vardagsvaror själva. Samtidigt kanske det också beror på att många uppfattar scenariot som negativt och en tillbakagång till mitten på 1900-talet, men jag tror inte att det alls behöver vara så. Jag tror att vi måste vara vaksamma så att inte unkna värderingar och ojämlikhet får genomslag, och försöka se till så att ett självförsörjande Sverige blir ett helt nytt lowtech-higtech-samhälle, där jämlikhet, demokrati och hållbarhet lirar med självförsörjningen.

När avslutas projektet Bortom BNP och hur ska projektet redovisas?  Forskarna i projektet har hittills tagit fram en rapport som beskriver testversioner av scenarierna, och sedan samlat in återkoppling om scenarierna från olika aktörer. Nu ska scenarierna arbetas om, fördjupas och hållbarhetsutvärderas. Sedan ska konsekvenser för politik och planering analyseras, alltså vilka förändringar som behövs i ett Sverige där fokus inte ligger på BNP-tillväxt utan istället på att människor och miljö mår bra. Resultatet av omarbetningen kommer främst att redovisas i vetenskapliga artiklar och på projektets hemsida. Projektet pågår till 2018.

projektet

Bortom BNP-tillväxt är ett femårigt projekt som startade 2014. Det är tvärvetenskapligt med forskare från KTH (Kungliga tekniska högskolan), IVL Svenska Miljöinstitutet, VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Lunds universitet, Södertörns högskola och Tillväxtanalys. Projektet är finansierat av Formas och pågår mellan 2014 och 2018.

Finns det planer på fler poddar eller andra aktiviteter?
Projektet har ordnat en föreläsningsturné där forskarna har bjudit in till diskussion om scenarierna, och dom jobbar även tillsammans med olika kommuner och partners som bidrar till diskussionen och som kanske också kan göra konkreta förändringar utifrån det vi tar upp. Kanske blir det även en film om forskningsresultaten!

Karin Virgin

 

 

1 KOMMENTAR

  1. När det står att ”BNP-tillväxt nästan som en naturlag”, måste väl de flesta inse att regeln ”stillestånd = tillbakagång” i affärslivet är den största bidragande orsaken. ALLA företag vill vara framgångsrika i tävlingen om intäkter. Vinnarna har i de flesta fall ökat sin produktion, vilket alltså självklart ökar BNP. Om vi inte ska gå över till en värld styrd av en gigantisk övergripande plan, får ett fritt näringsliv kontrolleras hårt via lagar och regler som styr resursutnyttjande och de anställdas arbetsförhållanden. ”Kronisk övertid” borde inte få förekomma.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månader gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månader gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA