Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Miljöjournalist får Miljöpriset

Miljöjournalist får Miljöpriset

Miljöjournalisten Charlotte Permell får Sveriges Ingenjörers miljöpris för sin uppskattade gärning och sitt engagemang för natur- och miljöfrågor.

Charlotte Permell har bland annat varit programledare för SVT:s ”Mitt i naturen” och initiativtagare till, och redaktör för, ”Vädrets makter”, en programserie som berättade om hur klimatförändringarna kommer att påverka Sverige. I dag är hon chefredaktör för Världsnaturfondens tidning ”WWF Eko”. Charlotte Permell får i år Sveriges Ingenjörers miljöpris, ett pris som ges till någon som på ett förtjänstfullt sätt skildrar miljöfrågor, för sin uppskattade gärning och sitt engagemang för natur- och miljöfrågor. Priset är på 75 000 kronor och delas ut på Miljödagen den 14 februari i Stockholm.

Charlotte Permell får Sveriges Ingenjörers miljöpris. Foto: Birgit Leistmann-Walsh/WWF
Charlotte Permell får Sveriges Ingenjörers miljöpris. Foto: Birgit Leistmann-Walsh/WWF

När började ditt miljöintresse?
– Jag har nog haft det ända sedan jag var barn. Jag hade tidigt ett miljö- och naturintresse och visste också att jag ville bli journalist, men det tog ett tag innan jag förstod att det gick att kombinera. Det var först när jag var på Expressen i början av 1990-talet som allt föll på plats, när jag fick en tjänst som miljöreporter. Sedan dess har jag kämpat för att kunna ägna mig åt miljöjournalistik, vilket ibland inneburit att jag fått uppfinna möjligheterna. För mig har det hela tiden varit det överordnade, att arbeta med miljö och natur, som jag brinner för.

Du pratade redan för tio år sedan om miljöfrågan som vår tids ödesfråga. Hur upplever du att den hanteras i dag?
– För tio år sedan var klimatfrågan fortfarande ifrågasatt, men i dag har insikten landat världen över att människans påverkan på allvar håller på att förändra jorden som vi känner den. På många håll pågår i dag ett positivt arbete. Samtidigt ser vi hur USA:s president går tvärt emot alla dessa ambitioner. Det är skrämmande.

I dag har insikten landat världen över att människans påverkan på allvar håller på att förändra jorden som vi känner den.

Hur ser du på din egen roll i allt detta?
– Jag hoppas att jag i min yrkesroll kan bidra till att sprida kunskap och skapa engagemang i det som är vår tids ödesfrågor. Vi måste leva i harmoni med vår planet. Om jag dessutom kan öppna någons ögon för hur fantastisk naturen är, då blir jag glad.

Hur gör man för att väcka engagemang i miljöfrågorna och tala till någon som kanske inte vill lyssna?
– Det grundläggande journalistiska hantverket handlar om att nå ut. Det är en utmaning i dag, då det finns ett sådant stort mediebrus. Det grundläggande är förstås att åskådliggöra forskningsunderbyggda fakta. Vid sidan av det måste man peka på lösningar, inte bara säga att domedagen är nära. Det är grundläggande inom miljöjournalistiken, att lyfta fram goda exempel. Det pågår enorm innovation med olika miljölösningar i dag. Det finns också en enorm kraft i gemene mans engagemang. Det märker jag inte minst i mitt nuvarande jobb, i kontakten med läsare som efterfrågar råd och tips om hur just de ska kunna ta ansvar. Det finns många, många människor som jobbar innovativt och kreativt och som kommer med fantastiska lösningar på vår tids stora problem.

Kan du berätta lite om ditt arbete i dag, som chefredaktör för WWF:s tidning?
– WWF Eko är en tidning för alla WWFs stödjare som går ut i 75 000 exemplar. Vi berättar om WWFs arbete här hemma och runt om i världen, om naturen i stort och om hållbarhetsfrågor. Jag gör allt från att kläcka idéer, skriva artiklar, sätta rubriker, till att lägga ut idéer på frilansar. Det är ett enastående roligt arbete. Jag har velat jobba på WWF i drygt 25 år. Det är fantastiskt att jobba med så kunniga och hängivna medarbetare och att sitta och få göra tidning, ja, det är det roligaste som finns!

Har du funderat på vad du ska göra med prispengarna?
– Haha, ja det är svindlande att tänka på. Jag firar med att åka till fjällen och gå på tur, först i Jämtland i februari och i Lappland i mars. Sedan vill jag åka på safari med min dotter. Det är en upplevelse och ett minne för livet som jag vill ge henne. Jag är häpen, tacksam och oerhört glad över det här priset, särskilt eftersom journalistiken är så trängd i dag. Det finns så få specialreportrar kvar. Det är fint av Sveriges Ingenjörer att lyfta fram miljöjournalistiken, det har ett stort värde i denna tid.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA