Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Allt fler tjänstemän är med i facket

Allt fler tjänstemän är med i facket

Foto: Thinkstock/Business People
Foto: Thinkstock/Business People

Att vara medlem i facket är inte lika självklart i dag som för tio år sedan men det är LO-förbunden som tappar mest. Bland tjänstemän stiger anslutningsgraden och i dag är en högre andel tjänstemän än arbetare med i ett fackförbund.

Under åren 2007 och 2008 gick så många löntagare i Sverige ur sitt fackförbund att man talar om ett medlemsras. Den fackliga anslutningsgraden sjönk från 77 till 71 procent på två år, mellan 2006 och 2008, men sedan dess har läget stabiliserats. Det här framgår av Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2016.

En tydlig utveckling i Sverige är att den fackliga anslutningsgraden sjunker bland arbetare samtidigt som den stiger bland tjänstemän. Från 2009 till 2016 har den fackliga anslutningsgraden bland arbetare sjunkit från 70 till 62 procent. Den fackliga anslutningsgraden bland tjänstemän har under samma period istället stigit från 72 till 74 procent.

I en internationell jämförelse har Sveriges tillsammans med Finland och Danmark fortfarande en mycket hög facklig organisationsgrad men nedgången i Sverige är stor även i ett internationellt perspektiv. Sedan år 2000 har den fackliga anslutningsgraden i Sverige sjunkit från 81 till 69 procent, en minskning med 12 procentenheter. I Finland har anslutningsgraden under samma period sjunkit med 7 procentenheter och i Danmark med 8 procentenheter.

I Sverige har kollektivavtalen en central roll och Medlingsinstitutets rapport visar att andelen löntagare i Sverige som täcks av kollektivavtal sjunker men bara långsamt. Sedan 1995 har andelen löntagare med kollektivavtal sjunkit från 90 procent till 85 procent.

Förklaringen är den höga organisationsgraden bland arbetsgivarna. Till skillnad från de fackliga organisationerna på LO-sidan har arbetsgivarorganisationerna inte tappat sina medlemsföretag. Här avviker Sverige markant från exempelvis Tyskland där både arbetsgivarnas organisationsgrad och löntagarnas fackliga anslutningsgrad har sjunkit kraftigt. Det har också lett till att allt färre på den tyska arbetsmarknaden har kollektivavtal.

Medlingsinstitutets sammanställning visar att det finns stora skillnader i Sverige mellan arbetare och tjänstemän och mellan sektorer när det handlar om tillgången till kollektivavtal. I offentlig sektor har alla löntagare kollektivavtal men i privat sektor har kollektivavtalen på senare år blivit vanligare bland arbetare och ovanligare bland tjänstemän. 2011 omfattades 90 procent av arbetarna och 79 procent av tjänstemännen av kollektivavtal. 2015 omfattades hela 96 procent av arbetarna men bara 75 procent av tjänstemännen av kollektivavtal.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA