Regeringen vill riva upp Lex Laval

0
790

Foto: sculpies/Thinkstock

Regeringen föreslår i en proposition att Lex Laval rivs upp. Alliansen är emot, men förslaget som sannolikt innebär färre utländska arbetstagare får stöd av Sverigedemokraterna och väntas därför gå igenom.

Den omstridda lagen Lex Laval kommer sannolikt att skrotas. Enligt regeringens proposition Nya utstationeringsregler ska facket åter få rätt att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att förmå utländska arbetsgivare att gå med på kollektivavtal för de utländska arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige.

Syftet är att hindra lönedumpning och ge bättre skydd till utländska arbetstagare som är i Sverige på tillfälliga jobb.

Lagen Lex Laval härstammar från en facklig strid 2004 om rätten att strejka för att få upp lönerna för de utländska arbetstagarna. Striden stod vid ett bygge på Vaxholm där fackförbundet Byggnads strejkade mot det lettiska byggbolaget Laval vars lettiska anställda hade lägre lön än de svenska arbetstagarna. Facket förlorade till slut striden. Strejken dömdes ut som olaglig i EG-domstolen.

I den då nya lagen Lex Laval som då infördes i Sverige, kom en regel som kallas bevisregeln. Enligt den räcker det för arbetsgivaren att säga att de anställda har anställningsvillkor som är i linje med kollektivavtalen. Då kan facket inte gå vidare.

slopad bevisregel

Några av de föreslagna ändringarna i utstationeringsreglerna i propositionen Nya utstationeringsregler:

  • Facket ska få använda stridsåtgärder för att få kollektivavtal för utstationerade arbetstagare.
  • Transparensen och förutsebarheten vid utstationering ska öka.
  • Utländska arbetsgivare ska vara skyldiga att på begäran utse förhandlingsbehöriga företrädare.
  • Utstationerade arbetstagare ska skyddas mot repressalier.
  • Det ska bli tydligare vad som är en faktisk utstationering.

Sedan dess har dock EU:s syn på frågan svängt. 2013 uttalade sig Internationella arbetsorganisationen i fallet och ansåg att Lex Laval borde rivas upp eftersom den kränker föreningsrätten. Under 2016 presenterade EU-kommissionen en uppdatering av det så kallade utstationeringsdirektivet som striden stod om. I uppdateringen sägs att utländska arbetstagare ska få samma betalning som inhemska. Flera medlemsländer är dock kritiska till förändringarna.

Nu föreslår den svenska regeringen att bevisregeln slopas i den svenska lagstiftningen, och att det därmed åter blir möjligt för facket att ta strid för utländska arbetstagare. Fackförbundet Byggnads har uttryckt sitt gillande, medan Svenskt Näringsliv är kritiska och säger att det kommer att försvåra rörligheten på arbetsmarknaden.

Majoriteten av utstationerade arbetstagare i Sverige finns i byggbranschen. Bland de utstationerade är polackerna den största gruppen. Nästan var fjärde utstationerad arbetstagare i Sverige är polack.

Alliansen är emot förslaget, men det väntas ge färre utländska arbetstagare i Sverige och har fått stöd från Sverigedemokraterna, och väntas därför gå igenom. Riksdagen fattar beslut i april, och om propositionen går igenom träder den nya lagen i kraft den 1 juni 2017. Utländska företag kan dock komma att ifrågasätta den nya lagen och försöka få den prövad i EU-rätten.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.