Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Regeringen vill riva upp Lex Laval

Regeringen vill riva upp Lex Laval

Foto: sculpies/Thinkstock

Regeringen föreslår i en proposition att Lex Laval rivs upp. Alliansen är emot, men förslaget som sannolikt innebär färre utländska arbetstagare får stöd av Sverigedemokraterna och väntas därför gå igenom.

Den omstridda lagen Lex Laval kommer sannolikt att skrotas. Enligt regeringens proposition Nya utstationeringsregler ska facket åter få rätt att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att förmå utländska arbetsgivare att gå med på kollektivavtal för de utländska arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige.

Syftet är att hindra lönedumpning och ge bättre skydd till utländska arbetstagare som är i Sverige på tillfälliga jobb.

Lagen Lex Laval härstammar från en facklig strid 2004 om rätten att strejka för att få upp lönerna för de utländska arbetstagarna. Striden stod vid ett bygge på Vaxholm där fackförbundet Byggnads strejkade mot det lettiska byggbolaget Laval vars lettiska anställda hade lägre lön än de svenska arbetstagarna. Facket förlorade till slut striden. Strejken dömdes ut som olaglig i EG-domstolen.

I den då nya lagen Lex Laval som då infördes i Sverige, kom en regel som kallas bevisregeln. Enligt den räcker det för arbetsgivaren att säga att de anställda har anställningsvillkor som är i linje med kollektivavtalen. Då kan facket inte gå vidare.

slopad bevisregel

Några av de föreslagna ändringarna i utstationeringsreglerna i propositionen Nya utstationeringsregler:

  • Facket ska få använda stridsåtgärder för att få kollektivavtal för utstationerade arbetstagare.
  • Transparensen och förutsebarheten vid utstationering ska öka.
  • Utländska arbetsgivare ska vara skyldiga att på begäran utse förhandlingsbehöriga företrädare.
  • Utstationerade arbetstagare ska skyddas mot repressalier.
  • Det ska bli tydligare vad som är en faktisk utstationering.

Sedan dess har dock EU:s syn på frågan svängt. 2013 uttalade sig Internationella arbetsorganisationen i fallet och ansåg att Lex Laval borde rivas upp eftersom den kränker föreningsrätten. Under 2016 presenterade EU-kommissionen en uppdatering av det så kallade utstationeringsdirektivet som striden stod om. I uppdateringen sägs att utländska arbetstagare ska få samma betalning som inhemska. Flera medlemsländer är dock kritiska till förändringarna.

Nu föreslår den svenska regeringen att bevisregeln slopas i den svenska lagstiftningen, och att det därmed åter blir möjligt för facket att ta strid för utländska arbetstagare. Fackförbundet Byggnads har uttryckt sitt gillande, medan Svenskt Näringsliv är kritiska och säger att det kommer att försvåra rörligheten på arbetsmarknaden.

Majoriteten av utstationerade arbetstagare i Sverige finns i byggbranschen. Bland de utstationerade är polackerna den största gruppen. Nästan var fjärde utstationerad arbetstagare i Sverige är polack.

Alliansen är emot förslaget, men det väntas ge färre utländska arbetstagare i Sverige och har fått stöd från Sverigedemokraterna, och väntas därför gå igenom. Riksdagen fattar beslut i april, och om propositionen går igenom träder den nya lagen i kraft den 1 juni 2017. Utländska företag kan dock komma att ifrågasätta den nya lagen och försöka få den prövad i EU-rätten.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA