Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Förskollärarna är nyckeln till matten

Förskollärarna är nyckeln till matten

För att ungdomar ska våga välja naturvetenskapliga utbildningar måste barn tidigt få känna att de kan lära sig matematik, och för att förmedla den känslan kan förskollärarna behöva mer stöd. Det var huvudbudskapet på ett seminarium i går.

flera arrangörer

Seminariet ägde rum i IVA:s lokaler i Stockholm, men det arrangerades tillsammans av Lärarförbundet, Naturvetarna, Stiftelsen Företagsam och Sveriges Ingenjörer.

Förskollärarnas kompetens stod i centrum för diskussionen när IVA i går stod värd för ett seminarium i Stockholm om små barns lärande. En av föredragshållarna var Katti Hoflin, bibliotekarie och ordförande i den av regeringen tillsatta Läsdelegationen.

– Lek är allvar. Det är besläktat med konst och forskning, sade hon och berättade hur hon hade startat ett bibliotek för barn som hatar böcker. Biblioteket har flera andra verksamheter som kan locka barnen till läsning, och en hel del böcker lånas faktiskt ut. Det är viktigt i ett samhälle där 20 procent av alla 15-åringar inte förstår vad de läser.

Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet i Växjö, började sitt föredrag med att ställa en fråga: Spelar det någon roll hur vi börjar med matteundervisningen? Och därefter levererade hon svaret: Ja, det spelar roll hur vi börjar med matten.

– Förskollärare är faktiskt också mattelärare, men det är det mer utspritt. De undervisar matte hela tiden, samtidigt som de också undervisar i svenska och andra ämnen, sade hon.

Hon gav ett exempel på ett bra matematikproblem för barn i förskolan: Ta två röda och två vita kulor, och lägg dem i en påse. Dra två åt gången i blindo ur påsen. Efter många dragningar, vilken kombination är vanligast: vit-vit, röd-röd eller röd-vit? Barnen får i uppdrag att försöka hålla reda på vilka kombinationer som kommer upp och sedan svara på vilken kombination som är vanligast, och varför. Det är väldigt vanligt att barn i den åldern ger känslomässiga argument, men det händer också att barn kan förklara varför det oftast blir en röd och en vit som kommer upp.

Hon konstaterade också att barnens tidiga erfarenheter av matematik påverkar deras syn på vad matematik är och vad de själva kan.

– Det kanske viktigaste i förskolan är den bild barnen skapar av sig själva, som någon som kan eller inte kan. Det är viktigt att barnen känner att ”jag är en person som kan jobba med matematik”.

Enligt Susanne Kjällander, lektor i Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är många barn vana vid att jobba digitalt med hypertext, ljud och animeringar. Det känns ofta mer spännande än att jobba med konventionella hjälpmedel, men det finns också en risk att deras eget engagemang att skriva minskar.

I den nationella IT-strategin står det att alla barn ska få digital kompetens. Med det menas att de ska kunna använda digital teknik på ett säkert och kritiskt sätt. I Sverige har barnen i alla samhällsklasser datorer. Skillnaden finns i hur man använder dem. Och där kan förskolan fungera som en utjämnare. Det ingår i förskolans uppdrag att den ska bidra till en sund användning av IT i samhället.

I paneldebatten efter föreläsningarna sade Peter Larsson, Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör, att det finns två sorters snedfördelning till de tekniska utbildningarna. Dels en könsrelaterad, att flickor tenderar att välja bort tekniska utbildningar för att de tror att det inte passar dem, dels en socioekonomisk, som innebär att många ungdomar ungdomar växer upp i miljöer där högre studier snarast ses som något otänkbart, Det, menade han, skulle förskolan kunna kompensera för.

– På samma sätt som vi har råd att investera i infrastruktur, så måste vi ha råd att investera i utbildning, sade han.

Enligt Pia Rizell, själv förskollärare och styrelseledamot för Lärarförbundet, saknar förskollärarna ofta ämnesdjup och därmed egen trygghet inom naturvetenskaperna. Det gör att de inte utmanar barnen i de ämnena. Dessutom, lade hon till, saknar förskollärarna tid i schemat för reflektion.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson för moderaterna, pekade på bristen på förskollärare och den alltför stora variationen i kvaliteten på förskolorna. Hon efterlyste både fler förskollärare och en rejäl och övergripande kompetensutveckling.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tyckte att naturvetenskaperna mer borde betraktas som allmänbildning. Han påpekade också att det ordnas en del science parks för barn, men att satsningarna egentligen borde riktas mer mot lärarna.

– Det gäller att fånga intresset hos barnen, och därför är det så viktigt att lärarna får lära sig naturvetenskap. Det är lärarna som är nycklarna, sade han.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Tråkigt att se att Ingenjören är så välanpassad och Politiskt Korrekt gentemot den politiskt-ekonomiskt påtvingade förskolan. Så PK, att man tar det för givet, att det är förskollärare i ställer för andra vårdare och fostrare, t ex föräldrar, som introducerar matte för barnen. Som det var i mitt och många andra ingenjörers fall – innan det förfärande förskolervånget i vårt land.

  2. Mycket intressant artikel! Lärarna är nycklarna till lärandet, men de saknar ofta ämnesdjup även om de är mattelärare. Fler förskollärare behövs, och kvaliteten i förskolorna varierar. Min lösning på detta, som lärarstudent som för närvarande skriver lärarexamensarbete på avancerad nivå med inriktning på matematik i förskolan är; 1. Höj lönerna för (förskol-)lärare så att arbetet blir mer attraktivt och lockar fler studenter till utbildningsprogrammen. Då ökar samtidigt antalet kvalificerade sökande. Att utöka antalet utbildningsplatser vid lärosätena ger förvisso fler (förskol-)lärare, men på bekostnad av kvaliteten. 2. Gör utbildningstiden längre och därmed mer omfattande. Samtliga förskollärare ska exempelvis ha kunskaper i matematik och matematikdidaktik. Det är orimligt att en lärare ska lära ut någon hen själv inte behärskar. 3. Mindre barngrupper i förskolan. Förskolan är en skola, inte en förvaringsplats. 4. Kontinuerlig och obligatorisk fortbildning för samtliga anställda inom förskola och skola. Ny forskning ger nya arbetssätt och metoder. Låt lärarna få ta del av detta inom ordinarie arbetstid för att förbättra kvaliteten i såväl förskola som skola.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Elizabeth Kuylenstierna

Reflektera (och ta tag i situationen) så blir jobbet bättre

0
Vad hände egentligen på mötet? Varför reagerade jag så där? Bli medveten om hur du själv fungerar så blir det lättare att styra situationer dit du vill.

Hybridarbete – forskarnas råd för att få det att fungera

0
Några dagar på kontoret och några dagar hemma. Hur får vi det hybrida arbetslivet att fungera, både för företag och individer? Läs forskarnas råd.

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

3
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

21
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA