Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Förskollärarna är nyckeln till matten

Förskollärarna är nyckeln till matten

För att ungdomar ska våga välja naturvetenskapliga utbildningar måste barn tidigt få känna att de kan lära sig matematik, och för att förmedla den känslan kan förskollärarna behöva mer stöd. Det var huvudbudskapet på ett seminarium i går.

flera arrangörer

Seminariet ägde rum i IVA:s lokaler i Stockholm, men det arrangerades tillsammans av Lärarförbundet, Naturvetarna, Stiftelsen Företagsam och Sveriges Ingenjörer.

Förskollärarnas kompetens stod i centrum för diskussionen när IVA i går stod värd för ett seminarium i Stockholm om små barns lärande. En av föredragshållarna var Katti Hoflin, bibliotekarie och ordförande i den av regeringen tillsatta Läsdelegationen.

– Lek är allvar. Det är besläktat med konst och forskning, sade hon och berättade hur hon hade startat ett bibliotek för barn som hatar böcker. Biblioteket har flera andra verksamheter som kan locka barnen till läsning, och en hel del böcker lånas faktiskt ut. Det är viktigt i ett samhälle där 20 procent av alla 15-åringar inte förstår vad de läser.

Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet i Växjö, började sitt föredrag med att ställa en fråga: Spelar det någon roll hur vi börjar med matteundervisningen? Och därefter levererade hon svaret: Ja, det spelar roll hur vi börjar med matten.

– Förskollärare är faktiskt också mattelärare, men det är det mer utspritt. De undervisar matte hela tiden, samtidigt som de också undervisar i svenska och andra ämnen, sade hon.

Hon gav ett exempel på ett bra matematikproblem för barn i förskolan: Ta två röda och två vita kulor, och lägg dem i en påse. Dra två åt gången i blindo ur påsen. Efter många dragningar, vilken kombination är vanligast: vit-vit, röd-röd eller röd-vit? Barnen får i uppdrag att försöka hålla reda på vilka kombinationer som kommer upp och sedan svara på vilken kombination som är vanligast, och varför. Det är väldigt vanligt att barn i den åldern ger känslomässiga argument, men det händer också att barn kan förklara varför det oftast blir en röd och en vit som kommer upp.

Hon konstaterade också att barnens tidiga erfarenheter av matematik påverkar deras syn på vad matematik är och vad de själva kan.

– Det kanske viktigaste i förskolan är den bild barnen skapar av sig själva, som någon som kan eller inte kan. Det är viktigt att barnen känner att ”jag är en person som kan jobba med matematik”.

Enligt Susanne Kjällander, lektor i Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är många barn vana vid att jobba digitalt med hypertext, ljud och animeringar. Det känns ofta mer spännande än att jobba med konventionella hjälpmedel, men det finns också en risk att deras eget engagemang att skriva minskar.

I den nationella IT-strategin står det att alla barn ska få digital kompetens. Med det menas att de ska kunna använda digital teknik på ett säkert och kritiskt sätt. I Sverige har barnen i alla samhällsklasser datorer. Skillnaden finns i hur man använder dem. Och där kan förskolan fungera som en utjämnare. Det ingår i förskolans uppdrag att den ska bidra till en sund användning av IT i samhället.

I paneldebatten efter föreläsningarna sade Peter Larsson, Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör, att det finns två sorters snedfördelning till de tekniska utbildningarna. Dels en könsrelaterad, att flickor tenderar att välja bort tekniska utbildningar för att de tror att det inte passar dem, dels en socioekonomisk, som innebär att många ungdomar ungdomar växer upp i miljöer där högre studier snarast ses som något otänkbart, Det, menade han, skulle förskolan kunna kompensera för.

– På samma sätt som vi har råd att investera i infrastruktur, så måste vi ha råd att investera i utbildning, sade han.

Enligt Pia Rizell, själv förskollärare och styrelseledamot för Lärarförbundet, saknar förskollärarna ofta ämnesdjup och därmed egen trygghet inom naturvetenskaperna. Det gör att de inte utmanar barnen i de ämnena. Dessutom, lade hon till, saknar förskollärarna tid i schemat för reflektion.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson för moderaterna, pekade på bristen på förskollärare och den alltför stora variationen i kvaliteten på förskolorna. Hon efterlyste både fler förskollärare och en rejäl och övergripande kompetensutveckling.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tyckte att naturvetenskaperna mer borde betraktas som allmänbildning. Han påpekade också att det ordnas en del science parks för barn, men att satsningarna egentligen borde riktas mer mot lärarna.

– Det gäller att fånga intresset hos barnen, och därför är det så viktigt att lärarna får lära sig naturvetenskap. Det är lärarna som är nycklarna, sade han.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Tråkigt att se att Ingenjören är så välanpassad och Politiskt Korrekt gentemot den politiskt-ekonomiskt påtvingade förskolan. Så PK, att man tar det för givet, att det är förskollärare i ställer för andra vårdare och fostrare, t ex föräldrar, som introducerar matte för barnen. Som det var i mitt och många andra ingenjörers fall – innan det förfärande förskolervånget i vårt land.

  2. Mycket intressant artikel! Lärarna är nycklarna till lärandet, men de saknar ofta ämnesdjup även om de är mattelärare. Fler förskollärare behövs, och kvaliteten i förskolorna varierar. Min lösning på detta, som lärarstudent som för närvarande skriver lärarexamensarbete på avancerad nivå med inriktning på matematik i förskolan är; 1. Höj lönerna för (förskol-)lärare så att arbetet blir mer attraktivt och lockar fler studenter till utbildningsprogrammen. Då ökar samtidigt antalet kvalificerade sökande. Att utöka antalet utbildningsplatser vid lärosätena ger förvisso fler (förskol-)lärare, men på bekostnad av kvaliteten. 2. Gör utbildningstiden längre och därmed mer omfattande. Samtliga förskollärare ska exempelvis ha kunskaper i matematik och matematikdidaktik. Det är orimligt att en lärare ska lära ut någon hen själv inte behärskar. 3. Mindre barngrupper i förskolan. Förskolan är en skola, inte en förvaringsplats. 4. Kontinuerlig och obligatorisk fortbildning för samtliga anställda inom förskola och skola. Ny forskning ger nya arbetssätt och metoder. Låt lärarna få ta del av detta inom ordinarie arbetstid för att förbättra kvaliteten i såväl förskola som skola.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA