Svag löneutveckling på ABB

11
4761

På ABB Corporate Research tappar medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nästan en procent i lön per år jämfört med övriga medlemmar i privat sektor. Ett avtal som tar hänsyn till lönestrukturen skulle kunna lyfta ingenjörernas löner på företaget tror förtroendevalda.

Carl-Fredrik Lindberg är vice ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Corporate Research. Han ser liksom många andra att medlemmarnas löneutveckling halkar efter. Särskilt de unga ingenjörerna drabbas menar han eftersom lönekurvan är brantast i början av karriären och de låga lönerevisionerna tar inte tillräcklig hänsyn till detta.ABB1

Carl-Fredrik Lindberg
Carl-Fredrik Lindberg

– Ingångslönerna har blivit lite högre men löneutvecklingen går väldigt långsamt. En trettioåring här är kvar på samma lönenivå som för nästan tio år sedan, säger han.

Carl-Fredrik Lindberg ser ett problem med att nuvarande centrala löneavtal inte reglerar lönestrukturen. Ingenjörernas lönekurva är brantare än både Unionens och IF-Metalls, det vill säga det är större skillnad mellan ingångslön och slutlön. När alla fackförbund får samma procent i lönerevision i det centrala avtalet blir de som har en brant lönestruktur förlorare.

– Vi behöver nästan två procent i lönehöjning enbart för att följa vår lönekurva medan de fackförbund som har en plattare lönestruktur behöver betydligt mindre. Konsekvensen av att våra medlemmar får två procent i lönerevisionen blir att lönekurvan i princip ligger stilla medan de yrkesgrupper med en plattare lönestruktur lyfter hela sin kurva, säger Carl-Fredrik Lindberg.

I dag tittar ABB inte alls på lönestrukturen menar Carl-Fredrik Lindberg och han tror att en lösning skulle kunna vara ett centralt avtal som inte enbart innehåller en siffra som anger en miniminivå på det totala löneutrymmet. Han vill också att avtalet ska ta hänsyn till lönestrukturen. Ett krav skulle kunna vara att kurvan varje år höjs med några tiondels procent.

– Det är svårt så länge vi förhandlar tillsammans med Unionen och IF Metall. Ska vi lyckas få ett avtal som garanterar att våra medlemmar inte halkar efter måste vi ha en annan modell av löneavtal och då måste vi bryta oss loss från Unionen och IF Metall i förhandlingarna om löneutrymmet. Jag hoppas på det i nästa avtalsrörelse, säger han.

Carl-Fredrik Lindberg gör också varje år en jämförelse av det relativa löneläget mellan Sveriges Ingenjörers medlemmar på ABB Corporate Research och övriga medlemmar i förbundet inom privat sektor. För varje anställd räknats en kvot fram mellan den anställdes lön och vad en privatanställd medlem i Sveriges Ingenjörer tjänar med hänsyn tagen till åldern. Sammanställningen visar att medlemmarna på ABB Corporate Research har tappat nästan en procent i lön varje år de senaste sju åren. ABB2

– Så länge ABB ser golvet i det centrala avtalet som ett tak lär tappet i vårt relativa löneläge fortsätta, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Han säger att han är ganska säker på att han skulle få ett liknande resultat om alla medlemmar på ABB ingick jämförelsen eftersom löneutrymmet är så centralstyrt.

– Cheferna här på ABB i Sverige verkar inte ha mandat att förhandla lönenivån. Den verkar sättas av högsta ledningen i Zurich. För att inte bryta avtalet tvingas man till en lönerevision på två procent som är avtalets golv, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.